Hans Henrich Cahman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Hans Henrich Cahman, född omkring 1640, död september 1699 i Stockholm, var en svensk orgelbyggare och organist.

Cahman verksam som gesäll hos svärfadern Hans Christoph Fritzsche i Hamburg fram till dennes död 1674. Efter detta verkade han från 1685 i Landskrona och 1688 till 1692 i Växjö. Cahman kom efter det vara verksam i Uppsala och Stockholm. Han dog 1699 och efter hans död kom sonen Johan Niclas Cahman och brodern Johann Hermann Cahman att ta över verkstaden.

Den största orgeln han byggde var i Uppsala domkyrka på 51 stämmor, som förstördes i branden 1702.

Lista över orglar[redigera | redigera wikitext]

År Ursprunglig kyrka Stift Manualer Pedal Stämmor Bevarad orgel/fasad Övrigt
1674 Hamburg-Neuenfelde Påbörjad av Hans Christoph Fritzsche.
1683 Kristine kyrka, Jönköping Växjö 2 Självständig 24
1685 Sancti Johannis Baptistae kyrka Lunds 2 Självständig 20
1685 Heliga Trefaldighets kyrka, Kristianstad Lunds 2 Självständig 28
1686 Heliga Trefaldighets kyrka, Gävle Uppsala 2 Självständig 26 Ombyggnation.[1]
1690 Skatelövs kyrka Växjö 1 - 10
1690 Virestads kyrka Växjö 1 - 8 Ja/Ja Står nu på Smålands museum i Växjö.
1690 Angelstads kyrka Växjö
1690 Stora Tuna kyrka Västerås 2 Självständig 21
1691 Växjö domkyrka Växjö 2 Självständig 27
1695 Stockholms slottskyrka Nej/Nej Förstörd i branden 1697.
1696 Kungälvs kyrka Göteborgs 9
1696 Husby-Oppunda kyrka Strängnäs
1697 Skara domkyrka Skara 2 Självständig 24 Tillsammans med Johan Åhrman och Magnus Åhrman.
1698 Uppsala domkyrka Uppsala Nej/Nej Påbörjad orgel av orgelbyggaren Frans Bohl, förstörd i branden 1702.

Klaver[redigera | redigera wikitext]

Cahman byggde även klaverinstrument såsom klavercymbal, klavikord och symfonier.

Medarbetare[redigera | redigera wikitext]

  • Christian Gusche, gesäll hos Cahman
  • 1692-1695 - Matthis Lorentz, orgelbyggargesäll.
  • 1692-1695 - Anders Larsson, orgelbyggargesäll.
  • Johan Niclas Cahman
  • Nils Jonsson, orgeltrampare
  • Johan Matsson, orgeltrampare
  • Ivar Öman, orgeltrampare
  • 1690 - Hans Hindrik Glorige, snickargesäll
  • 1690-1691 - Jochim Müller, snickargesäll
  • 1689 - Petter Teifer, snickargesäll
  • 1692-1695 - Isac Risberg, lärpojke och gesäll
  • Johan Caspar, bildhuggarlärling

Litteratur och källor[redigera | redigera wikitext]

  • Einar Erici: Orgelinventarium, Kyrkomusikernas riksförbund (1964)
  • Dag Edholm (1985). Orgelbyggare i Sverige 1600–1900 och deras verk. Stockholm: Proprius förlag. ISBN 91-7118-499-6 
  • Svenskt Klavikordbygge 1720-1820. Stockholm: Eva Helenius-Öberg. 1986. sid. 86-87, 98, 106, 108, 160, 221, 228. Libris länk 
  1. ^ Abr. Hülphers, Historisk Afhandling om Musik och Instrument särdeles om Orgwerks Inrättningen i Allmänhet jemte Kort Beskrifning öfwer Orgwerken i Swerige (1773), s. 220.