Hans Kohn
 |
Den här artikeln omfattas av Wikipedias policy om biografier. Den saknar källhänvisningar och kan inte verifieras. (2019-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Hans Kohn | |
| Född | 15 september 1891[1][2][3] Prag[3][4][5] |
|---|---|
| Död | 16 mars 1971[1][2][6] (79 år) Philadelphia, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | filosofiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4] juridiska fakulteten vid Karl-Ferdinands-Universität[4]  |
| Sysselsättning | Historiker[7], författare, universitetslärare |
| Arbetsgivare | Harvard University[8] Smith College University of California, Berkeley[8] City College of New York |
| Utmärkelser | |
| Guggenheimstipendiet (1940)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Hans Kohn, född 15 september 1891 i Prag, död 16 mars 1971 i Philadelphia, var en amerikansk filosof och historiker, professor i historia vid Smith College, Northhampton, Massachusetts.
Hans Kohn kom från Prag, hade tysk-judisk bakgrund, och hade som tillfångatagen soldat i den österrikiska armén framhärdat i rysk fångenskap 1915-19. Som ung sionist och elev till Martin Buber skrev han under 1920-talet flera studier som syftade till medling mellan de arabiska och judiska nationsanspråken. Efter att ha brutit med sionismen emigrerade Kohn från Brittiska Palestinamandatet, dit han kommit 1925, till New York år 1934.
Nationalismforskning[redigera | redigera wikitext]
Hans Kohn skrev mycket om nationalism. Nationalitetskänslan är för honom ett mentalt tillstånd som uppnått kollektiv utbredning i kraft av moderna upplysningsidéer: och nationsfördraget är inte något statiskt. Kohn föregrep Eric Hobsbawms analys med flera decennier då han påpekade i The Idea of Nationalism (1944) att nationstanken i egenskap av historisk produkt mycket väl kunde tänkas försvinna i en framtid då den tjänat ut sin roll som bärande samhällsmodell.
Redan i bokens inledning gör Kohn klart för läsaren att nationstankens attribut - gemensamt ursprung, språk, territorium, politisk konstitution, seder och bruk - är faktorer som ingalunda är nödvändiga för konstituerandet av ett nationsanspråk. Nationstanken uppstår i själva verket i en riktad vilja att formera en nationalitet: nationalismen föregriper därmed nationen.
Som lärdomshistoriker spårar Kohn betydelsen av intellektuella och religiösa huvudlinjer bakåt till den klassiskt romerska och tidigt kristna samhällsformen. Den moderna nationstanken förlägger han dock i 1700-talets upplysning och dess kulmen i de amerikanska och franska revolutionerna. Hans resonemang följer en traditionell idéhistorisk form.
Bibliografi[redigera | redigera wikitext]
- Revolutions and Dictatorships. (1938)
- World Order in Historical Perspective. (1942)
- The idea of nationalism: a study in its origins and background. (1944)
- Pan-Slavism: its history and ideology. (1953)
- Nationalism: Its Meaning & History. (1955)
- The Habsburg Empire, 1804-1918. (1961)
- Living in a World Revolution: My Encounters with History. (1964)
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] SNAC, Hans Kohn, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Solomon R. Guggenheim Museum, hans-kohn, Hans Kohn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Studenti pražských univerzit 1882–1945, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Munzinger Personen, Hans Kohn, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 24 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] hans-kohn, läs online.[källa från Wikidata]
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Nationens röst. Red: Sverker Sörlin. (2001)
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
|