Harald V av Norge
| Harald V | |
|---|---|
| Harald V 2022. | |
| Regeringstid | 17 januari 1991– (34 år och 303 dagar) |
| Signad | 23 juni 1991 i Nidarosdomen |
| Företrädare | Olav V |
| Valspråk | Alt for Norge |
| Gemål | Sonja Haraldsen |
| Barn | Märtha Louise Haakon Magnus |
| Personnamn | Harald |
| Ätt | Glücksburg |
| Far | Olav V |
| Mor | Märtha av Sverige |
| Född | 21 februari 1937 |
| Religion | Lutherskt kristen |
| Namnteckning | |
Harald V av Norge, född 21 februari 1937 på Skaugum i Askers kommun, är Norges kung sedan den 17 januari 1991, då hans far kung Olav V avled.[1]
Harald var vid födseln den förste norske prins som fötts i landet på 567 år. (Norge hade styrts från Danmark fram till 1814 och i personalunion med Sverige fram till 1905.) Farfadern kung Håkon VII, som ursprungligen var dansk prins, hade av Stortinget valts till Norges kung 1905 och Harald V är den tredje monarken i den nuvarande dynastin på Norges tron.[1]
Prins Harald
[redigera | redigera wikitext]
Harald föddes som tredje barn och första son till det dåvarande norska kronprinsparet Olav och Märtha. Han blev därmed den förste norske prins som föddes i Norge sedan 1270. Vid den tyska invasionen av Norge den 9 april 1940 flydde kungafamiljen med den då tre år gamle prinsen tillsammans med Stortinget och regeringen från Oslo till Elverum. Kronprinsessan Märtha, prins Harald och hans två äldre systrar prinsessan Ragnhild och prinsessan Astrid reste vidare via Sverige till USA, där de bodde strax utanför Washington, D.C. under resten av kriget och stod i nära förbindelse till USA:s president Franklin D. Roosevelt.[2].
Harald återkom till Norge den 7 juni 1945 tillsammans med resten av kronprinsfamiljen.[1]
Prinsen gick i Smestads skole och Oslo Katedralskole där han tog studentexamen ("examen artium") 1955. Han skrevs in vid Oslo universitet men kom i stället att studera vid militärskolor och genomföra värnpliktsutbildning.
Kronprinsgärning
[redigera | redigera wikitext]
Det var under hans tid i det militära, närmare bestämt den 21 september 1957, som Haralds farfar kung Haakon VII avled och Harald blev kronprins. Redan året därpå vikarierade han för sin far som statschef, vilket även inkluderade att leda regeringens veckomöten, kallat Kronprinsregenten i Statsråd.
Kronprins Harald låg vid Oxfords universitet (Balliol College) från 1960 till 1962 och tog där examen i statsvetenskap, nationalekonomi och historia. Två år senare deltog han som seglare i den norska OS-truppen till Olympiska sommarspelen 1964 i Tokyo.[3] Hans seglingsinsatser har sedan fortsatt; 1982 blev han världsmästare i halvtonsklassen, 1987 med en entonsbåt och 1988 bronsmedaljör i VM. Så sent som 2005 vann Harald och hans besättning Europamästerskapet i havssegling.
Kungagärning
[redigera | redigera wikitext]På grund av sin fars sjukdom var kronprins Harald vikarierande statschef från den 31 maj 1990. Vid faderns frånfälle den 17 januari 1991 blev han Harald V, och tog, precis som sin far och farfar, ”Alt for Norge” som sitt valspråk. Den 21 januari 1991 svor Harald kungaeden inför Stortinget och på kungens och drottningens begäran hölls även en välsignelsegudstjänst i Nidarosdomen den 23 juni samma år.[1]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Hustru och barn
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1950-talet lärde kronprinsen känna Sonja Haraldsen, men först nio år senare, i mars 1968, offentliggjorde det norska hovet att kung Olav V givit paret sitt tillstånd att ingå äktenskap efter att tidigare varit motvillig till att sonen skulle gifta sig med en icke-kunglig kvinna.
Vigseln ägde rum den 29 augusti 1968 i Oslo domkyrka. Paret fick prinsessan Märtha Louise 1971 och nuvarande kronprins Haakon Magnus 1973.[1]
Härstamning
[redigera | redigera wikitext]
Titlar, utmärkelser, med mera
[redigera | redigera wikitext]Kung Harald V är hedersdoktor i juridik vid University of Strathclyde i Skottland och Wasedauniversitetet i Japan, samt Honorary Fellow vid sin alma mater Balliol College i Oxford, England.
Ex officio är kungen den norska statskyrkans främsta företrädare.
Kungen är i egenskap av högste befälhavare ex officio general i den norska armén och flygvapnet samt amiral i den norska marinen.[1]
Han har också utnämnts till Colonel-in-Chief av Green Howard-regementet i Storbritannien[4] samt är från 1981 hedersöverste i Royal Marines.[5]
Norska ordnar
[redigera | redigera wikitext]
kedja av St. Olavs orden (1991, stormästare)[6]
storkors av Norska förtjänstorden (1991, stormästare)[7]
Källa:[8]
Utländska ordnar
[redigera | redigera wikitext]
Olympiska orden i guld (Internationella Olympiska Kommittén)
storkommendör av Dannebrogorden (Danmark)
riddare av Elefantorden (Danmark)
riddare av Gyllene Skinnets orden (Spanien)
storkors av Hederslegionen (Frankrike)
storkors av Leopoldorden (Belgien)
riddare av Kungliga Serafimerorden (Sverige)
storkors av Strumpebandsorden (Storbritannien)
kedja av Finlands vita ros orden (Finland)
kedja av San Martín Befriarens orden (Argentina)
kedja av Södra korsets orden (Brasilien)
storkors av Stara Planina-orden (Bulgarien)
kedja av Chilenska förtjänstorden (Chile)
kedja av Terra Mariana-korsets orden (Estland)
1 klassen av Vita stjärnans orden (Estland)
storkors av Frälsarens orden (Grekland)
storkors av Isländska falkorden (Island)
kedja av Italienska republikens förtjänstorden (Italien)
kedja av Krysantemumorden (Japan)
kedja av Al-Hussein orden (Jordanien)
1 klassen av Jugoslaviska Stjärnans orden (Jugoslavien)
storkors av Kung Tomislavs orden (Kroatien)
kedja av Tre Stjärnors orden (Lettland)
storkors med svärd av Viestardsorden (Lettland)
kedjan av Vytautasorden (Litauen)
riddare av Nassauska Gyllene lejonets orden (Luxemburg)
storkors av Adolf av Nassaus civil- och militärförtjänstorden (Luxemburg)
storkors av Nederländska Lejonorden (Nederländerna)
storkors av Kronorden (Nederländerna)
riddare av Vita örnens orden (Polen)
kedja av Jakobs Svärdsorden (Portugal)
kedja av Henrik Sjöfararens orden (Portugal)
kedja av Avizorden (Portugal)
riddare av Mugunghwaorden (Sydkorea)
storkors av Rumänska Stjärnans orden (Rumänien)
1 klassen av Vita dubbelkorsets orden (Slovakien)
Orden för Exceptionella Förtjänster (Slovenien)
kedja av Karl III:s orden (Spanien)
hedersstorkors av Victoriaorden (Storbritannien)
kedja av Godahoppsuddens orden (Sydafrika)
specialklassen av Chula Chom Klao-orden (Thailand)
1 klassen av Republiken Turkiets statsorden (Turkiet)
1 klassens storkors av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden (Tyskland)
kedja av Ungerska republikens förtjänstorden (Ungern)
storkors av Österrikiska förtjänstorden (Österrike)
Källa:[8]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] ”Hans Majestet Kongen” (på norska). kongehuset.no. Det kongelige hoff. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27559&sek=27006. Läst 12 december 2021.
- ^ ”Artikel om kronprinsessan Märtha i Norsk biografisk lexikon”. https://nbl.snl.no/M%C3%A4rtha_Sofia_Lovisa_Dagmar_Thyra. Läst 9 maj 2015.
- ^ Crown Prince Harald Bio, Stats, and Results Arkiverad 14 september 2009 hämtat från the Wayback Machine.. Sports Reference. Läst 11 februari 2016.
- ^ ”No. 52834”, The London Gazette, 14 February 1992, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/52834/supplement/2582
- ^ ”No. 48634”, The London Gazette, 9 June 1981, https://www.thegazette.co.uk/London/issue/48634/supplement/7795
- ^ ”St. Olavs Orden” (på norska). Det norske kongehus. 2025. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27216&sek=27047. Läst 14 maj 2025.
- ^ ”Fortenesteordenen” (på norska). Det norske kongehus. 2025. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27596&sek=27048. Läst 14 maj 2025.
- ^ [a b] ”H.M. Kongens dekorasjoner” (på norska). Det norske kongehus. https://www.kongehuset.no/artikkel.html?tid=27940&sek=27011. Läst 12 december 2021.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Harald V av Norge.- Officiell webbplats
| ||||||||||||||||||||||||
|
- Norges regenter
- Huset Glücksburg
- Födda 1937
- Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden
- Riddare av Strumpebandsorden
- Mottagare av Holmenkollenmedaljen
- Män
- Levande personer
- Personer i Norge under 1900-talet
- Personer i Norge under 2000-talet
- Mottagare av Serafimerorden
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1964 från Norge
- Tävlande i segling vid olympiska sommarspelen 1964
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1968 från Norge
- Tävlande i segling vid olympiska sommarspelen 1968
- Tävlande vid olympiska sommarspelen 1972 från Norge
- Tävlande i segling vid olympiska sommarspelen 1972
- Storkorset av Hederslegionen
- Storkorset av särskilda klassen av Förbundsrepubliken Tysklands förtjänstorden
- Alumner från Balliol College, Oxford
- Alumner från universitetet i Oslo
- Storkommendörer av Dannebrogorden
- Storkorset av Victoriaorden
- Storkorset av Tre Stjärnors orden
- Mottagare av Vita stjärnans orden
- Mottagare av Ungerska Förtjänstorden
- Mottagare av Rumänska Stjärnans orden
- Mottagare av Elefantorden
- Mottagare av Italienska republikens förtjänstorden
- Mottagare av Jakobs Svärdsorden
- Mottagare av San Martín Befriarens orden
- Mottagare av Frälsarens orden
- Mottagare av Finlands Vita Ros’ orden