Haverö, Nagu
 |
Den här artikeln har skapats av Lsjbot, ett program (en robot) för automatisk redigering. (2016-05) Artikeln kan innehålla fakta- eller språkfel, eller ett märkligt urval av fakta, källor eller bilder. Mallen kan avlägsnas efter en kontroll av innehållet (vidare information) |
| Haverö | |
| Hovverö | |
| Ö | |
 Haverö färjfäste
| |
| Land |  Finland
|
|---|---|
| Landskap | Egentliga Finland |
| Ekonomisk region | Åboland |
| Kommun | Pargas stad |
| Kommundel | Nagu |
| Koordinater | 60°14′41″N 22°03′53″Ö / 60.24469°N 22.06471°Ö |
| Area | 4,26 km² |
| Tidszon | EET (UTC+2) |
| - sommartid | EEST (UTC+3) |
| Geonames | 658519 |
  Läge i Finland
| |
Haverö är en ö i Nagu, Finland.[1] Den ligger i Pargas stad i den ekonomiska regionen Åboland och landskapet Egentliga Finland. Ön ligger omkring 10 kilometer nordost om Nagu kyrka, 26 kilometer sydväst om Åbo och 160 km väster om Helsingfors. Närmaste allmänna förbindelse är förbindelsebryggan vid Själö som trafikeras av M/S Falkö och M/S Östern. Arean är 4,3 kvadratkilometer.
Terrängen på Haverö är platt.[a] Öns högsta punkt är 50 meter över havet. Den sträcker sig 2,9 kilometer i nord-sydlig riktning, och 2,9 kilometer i öst-västlig riktning.[b]
I övrigt finns följande på Haverö:
Inlandsklimat råder i trakten. Årsmedeltemperaturen i trakten är 5 °C. Den varmaste månaden är augusti, då medeltemperaturen är 16 °C, och den kallaste är januari, med −5 °C.[3]
Sällsynt meteorit slog ner på Haverö år 1971
Haverö är känd för den meteorit som 2.8 1971 kl 15.45 föll ner på ön. Den fallande meteoriten slog ett hål i tegeltaket på en redskapsbod och hamnade i en låda med fiskebragder. Före nedslaget hörde tre män på platsen ett bullrande och tjutande ljud av den fallande himlakroppen. Av hålet i taket kunde männen genast lokalisera den svartbrända meteoritklimpen, som vägde ca 1,5 kg.
Ett fåtal ögonvittnen i Nagu såg på långt håll en ljusstrimma (eldkula) av den nedfallande meteoriten. Av Finlands 14 kända meteoriter (år 2020) är Haverönedslaget det som senast iakttagits av åsyna vittnen.
Stenmeteoriten har undersökts noggrant och den är av en sällsynt typ kallad ureiliter, som bl.a. innehåller mikroskopiskt små diamanter. Haverömeteoriten finns i Åbo universitets (Turun yliopisto) samlingar. [4][5][6]
Kommentarer[redigera | redigera wikitext]
- ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
- ^ Framräknat ur höjduppgifter (DEM 3") från Viewfinder Panoramas.[2] Mer om algoritmen finns här: Användare:Lsjbot/Algoritmer.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Haverö hos Geonames.org (cc-by); post uppdaterad 2015-01-17; databasdump nerladdad 2016-04-24
- ^ [a b] ”Viewfinder Panoramas Digital elevation Model”. http://www.viewfinderpanoramas.org/dem3.html. Läst 21 juni 2015.
- ^ ”NASA Earth Observations Data Set Index”. NASA. Arkiverad från originalet den 11 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200511075542/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/dataset_index.php. Läst 30 januari 2016.
- ^ Andersén, Matts (2016). När himlen faller ner - en världsresa genom årmiljoner med meteoritkratern Söderfjärden, Scriptum, Vasa 2016. sid. 120. Läst 13 mars 2020
- ^ Kettunen Jarkko och Moilanen Jarmo (2020). ”Takaisin Nauvoon”. Tähdet ja Avaruus nro 1/2020 (Tähtitieteellinen yhdistrys URSA).
- ^ ”Suomen meteoriitit”. Moilanen Jarmo. http://www.somerikko.net/meteoriitit/suomalaiset.html. Läst 13 mars 2020.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||
