Nagu

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Nagu
Nauvo (finska)
Före detta kommun
Nauvo.vaakuna.svg
Vapen
Land Finland Finland
Landskap Egentliga Finland
Län Åbo och Björneborgs län
Centralort Kyrkbacken
Area 1 698,44 km²
 - land 246,88 km²
Folkmängd 1 428 (31 december 2008)
Befolkningstäthet 5,78 invånare/km²
GeoNames 645165
Upphörande Houtskär
Iniö
Korpo
Nagu
Pargas
Upphörd 2009
Ny kommun Väståboland
Nauvo.sijainti.suomi.2008.svg

Nagu (finska Nauvo) är en kommundel (före detta kommun; Nagu upphörde att vara kommun år 2009) i Pargas stad i landskapet Egentliga Finland.

Nagu hade då cirka 1 450 invånare och en yta på 247,51 km². Nagu var en tvåspråkig kommun med svenska (71 %) som majoritetsspråk och finska (27 %) som minoritetsspråk.

Nagu består av två huvudöar; Storlandet och Lillandet. Mellan dessa ligger Ernholm och Biskopsö. Naguarkipelagen består dessutom av omkring 3 000 mindre öar och holmar. Av invånarna bor allra största delen på huvudöarna eller på öar med broförbindelse till dessa. Till en del av de närmaste öarna finns landsvägsfärjor medan förbindelsebåtar trafikerar till bebodda öar längre bort. Kyrkbacken med Nagu kyrka från 1440-talet, grundskola och andra centrumfunktioner samt en av Skärgårdshavets största gästhamnar finns på östra Storlandet.

Vägen från fastlandet går över landsvägsfärja från Lillmälö i Pargas till Prostvik på Lillandet. Skärgårdsvägen fortsätter därifrån över Lillandet, Biskopsö och Ernholm till Kyrkbacken och vidare över Storlandet till Pärnäs med färja till Retais i Korpo. Bron över Norrströmmen mellan Biskopsö och Ernholm ersatte 1986 färjan vid Vikom och färjan till Biskopsö.

Bland öarna i skärgården söder om Nagus huvudöar kan nämnas Nötö, som i tiderna haft en befolkning på tvåhundra personer, och som med butik och kapell varit en lokal centralort, och Gullkrona, som blivit ett slags symbol för södra Skärgårdshavet. Många av de bebodda öarna har också traditionellt haft bara en eller några gårdar. Norr om Kyrkbacken finns Själö, med biologisk station och före detta hospital, till en början för spetälska, därefter för sinnessjuka. Byggnaderna är sedan 1970-talet i Åbo universitets bruk och används av Skärgårdshavets forskningsinstitut (Åbo universitets Matematisk- och naturvetenskapliga fakultet).

År 2009 slogs kommunerna Houtskär, Iniö, Korpo, Nagu och Pargas samman till den nya staden Väståboland, vars namn 2012 byttes till Pargas. Före kommunsammanslagningen var Nagus grannkommuner Dragsfjärd, Korpo, Pargas och Rimito.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nagu kyrka
Bilfärjan Fix2
Nagu vapen

Nagu socken[redigera | redigera wikitext]

Nagu är en gammal socken som omnämns i historiska dokument så tidigt som år 1395. Nagu sockens namn stavades på 1300-talet Nave, Naw samt Nawe, medan man år 1540 skrev Naau, Naffu och Naw.[1] Nagu gråstenskyrka är byggd i början av 1400-talet och helgad åt S:t Olof. Nagu socken var först i den östra rikshalvan med att skaffa en egen orgel till församlingen. Nagupositivet, som denna första orgel kallas, är Finlands äldsta bevarade orgel och finns på Nationalmuseum i Helsingfors.[2] Nagu fortsatte att vara föregångare och fick år 1791 en ny orgel, byggd av den kände svenske orgelbyggaren Olof Schwan. Orgeln har genomgått renoveringar, men klangen från 1700-talet har bevarats och orgeln är den bäst bevarade av de äldsta orglar i vårt land som ännu är i bruk.[3]

Bygdeseglation[redigera | redigera wikitext]

Nagu var under 1800-talet den största seglationssocknen i området om man ser till antalet fartyg och deras storlek.[4] Under bygdeseglationens glansdagar byggdes nya segelfartyg årligen. Hela bygden med allt från ståndspersoner till torpare var involverade i seglationen och ägde andelar i fartygen, som de byggde och utrustade tillsammans.

Vid sekelskiftet 1800–1900 fick så småningom segelfartygen konkurrens av ångfartygen och regelrätta skärgårdsförbindelser upprättades mellan fastlandet och Nagu. Ångfartyget S/S Östern trafikerade sedan mellan Åbo och skärgården fram till 1960-talet (först som ångfartyg och sedan utrustad med dieselmotor). Motoriserade fartyg gick inte att bygga i byarna och bygdeseglationen fasades så småningom ut.

Inbördeskriget 1918[redigera | redigera wikitext]

Det finska inbördeskriget 1918 satte spår även i Nagus historia. Den mest kända händelsen under striderna i Nagu 1918 var slaget vid Mielis på norra Storlandet.[5] På kyrkogården i vid Nagu kyrka finns ett minnesmärke över stupade tyska soldater i striderna i Nagu 1918.[6]

Skärgårdsvägen[redigera | redigera wikitext]

Den första bilfärjan mellan Pargas och Nagu hette Fix och började trafikera rutten år 1950.[7] Senare under 1950-talet byggdes Skärgårdsvägen ut. På Kyrkbacken i Nagu ser man ännu i dag tydligt spåren av den förändring som landsvägen medförde; Äldre hus ligger i anslutning till hamnen och den gamla ångbåtsbryggan, medan nyare byggnader från 1950- och 1960-talen har byggts "på åkern" söder om kyrkan och Nagus ursprungliga centrum – på båda sidor om Skärgårdsvägen.

Rederier och båtbyggare[redigera | redigera wikitext]

Bygdeseglationen efterföljdes av rederier som Rederi Ab Engship, Paulins rederiaktiebolag och Delfin Cruises. Även själva fartygsbyggandet, som var en viktig del av samhället under 1800-talet, fick på 1900-talet sin fortsättning i form av småbåtstillverkning.

Engships historia fick sin början redan i mitten av 1800-talet då Johan August Engblom började idka fraktfart med sin storbåt. Fraktandet kom att gå vidare i släkten. År 1965 köpte Georg Johannes Engblom landsvägsfärjan Fix som byggdes om till lastfartyget Hulda på 130 ton. År 1973 ombildades rederiet till Rederi Ab Engship och ägdes av Georg Engbloms söner Kurt och Kaj Engblom.[8] Som mest hade rederiet 16 fraktfartyg och 430 anställda. Huvudkontoret fanns i Åbo men rederiets hemort och fartygens hemmahamn var Nagu. År 2006 sålde familjen Engblom alla rederiets aktier till rederiet Bore.

Paulins Rederiaktiebolag Nagu var ett rederi som fick sin början år 1906 i Viborg, där Johan Werner Paulin från Nagu etablerade sig i stuveribranschen. Rederiet var som störst 1967 och hade då ett tonnage på knappt 90 000 ton. År 1970 såldes rederiets sista fartyg, Stormqueen, och rederiverksamheten avvecklades.[9]

År 1966 grundade Harry Ölander plastbåtsföretaget NaBoats som år 1968 byggde den första Flipper-motorbåten. NaBoats (senare Oy Flipper Boats Ab) var på 1970-talet med sina 65 anställda den största arbetsgivaren i Nagu och kom att bli nordens största motorbåtstillverkare samt marknadsledare i Finland och Sverige. Förutom till Sverige exporterade man båtar till de övriga skandinaviska länderna, till England, USA, Frankrike, Belgien och Grönland.[10]

Delfin Cruises var ett litet rederi med Nagu som hemort som grundades i slutet av 1980-talet. Rederiet lät bygga två kryssningsfartyg, M/S Delfin Clipper och M/S Delfin Caravelle, men avslutade sin verksamhet efter endast några år.[11]

Nagu – kommundel i Pargas stad[redigera | redigera wikitext]

År 2009 sammanslogs Nagu med grannkommunerna Korpo, Houtskär, Iniö och Pargas till Väståboland, som 2012 efter en folkomröstning, bytte namn till Pargas. I folkomröstningen röstade en överväldigande majoritet av Nagus befolkning för att bibehålla namnet Väståboland. Nagus tidigare kommunvapen valdes till Pargas stads nya stadsvapen vid kommunsammanslagningen.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Nagu skärgård

Gränser[redigera | redigera wikitext]

Nagu kommundel gränsar i norr till Rimito, i öster till Pargas och Hitis, i söder till internationellt vatten, och i väster till Korpo[12].

Topografi och höjder[redigera | redigera wikitext]

Nagus högsta punkt är Kasberget (62 m ö.h.) i byn Prostvik på Lillandet. Andra kända berg är Smörasken på Högsar och Vargberget i Mattnäs. Både Kasberget och Vargberget ligger längs markerade vandringsleder.

Öar[redigera | redigera wikitext]

Större öar norr om Nagu huvudöar, vid Ominaisfjärden och Erstan, är Innamo (fi. Innamaa), Vallmo, Själö, Käldö och Haverö. I sydost, mot Pargas, ligger Sandö och Pensar. Ute i de vida vattnen söder om huvudöarna, med karaktär av yttre skärgård, ligger Gullkrona, Stenskär, Brännskär, Knivskär, Kopparholm, Lökholm, Sandholm, Borstö, Trunsö, Nagu Berghamn och Nötö. Bland övriga öar i nära huvudöarna kan nämnas Biskopsö, Ernholm, Sommarö, Kirjais, Ytterstholm, Ängsö och Hummelholm.

Några öar, holmar och skär utom de ovannämnda är Anisor, Blyglo, Boskär, Bårnholm, Fagerholm (sjöbevakningsstation), Fårö, Grötö, Klockskär, Mjoö, Petsor, Redamo-Sackholm, Sälgskär, Taslot (uttalas ta:slo:t) och Vandrock (uttalas va:n-).

Byar[redigera | redigera wikitext]

Regionalväg 180 i Nagu

Byar på Nagu Lillandet är från öster längs Skärgårdsvägen Prostvik, Simonby (med butik fram till början av 1990-talet; den finska skolan "Simonkylän koulu" har numera flyttat till Kyrkbacken), Hangslax, Vikom (där färjan till Storlandet tidigare gick) och Piparby. Längs Lillandsvägen, som löper från Hangslax söderut runt Storträsket finns Käldinge by (uttalas tj-) där Käldinge skola (1888-2005) och elevinternat (1956-) tidigare verkade, men där det även fanns butik och post. I byn ligger även Käldinge säteri. I norra delen av Käldinge by finns Käldinge frys med fiskehamn och färjfäste, varifrån en privat färja trafikerar till öarna Öjen och Sandö. Vidare från Käldinge fortsätter Lillandsvägen via byarna Gyttja, Dalkarby och Piparby till Vikom, där vägen igen ansluter till Skärgårdsvägen, som går över Biskopsö och Ernholm innan den når Storlandet. Från Dalkarby går en väg vidare över Sommarö till Kirjais (uttalas kirr-), med butik och restaurang Bystrand. Från Piparby kan man köra söderut till byarna Klobbnäs och Laggarnäs, båda belägna på sydvästra Lillandet.

Byar på Storlandet är från öster längs Skärgårdsvägen är Kyrkbacken, Väcklax, med vägskäl dels till Grännäs, Ulriksdal och vidare med färja till Högsar (uttalas hö:gsar), dels till Vikperä, vidare Druckis, Böle, Samslax, Galls, med vägskäl till Yttar, Antböle, Koum (uttalas kåom), Bisarböle, Strandby och Spink. En väg från Kyrkbacken genom norra Storlandet passerar Finby, Sellmo, Packais, Mielis, Poutuis, Sexnappa, Toras, Jälist, med vägskäl till Vinappa och Sydänperä, Tackork och Koum. Vägar söderut från Skärgårdsvägen går till Korsnäs, Antböle, Risis, Mattnäs, Qviflax[13] och Krok.[14]

Övriga ortnamn[redigera | redigera wikitext]

Bland övriga ortnamn kan nämnas Berghamnsfjärden, Möviken, Pensarströmmen (sund mellan Nagu och Pargas), Örfjärden (fjärd mellan Nagu och Pargas) och Smörasken (ett berg på Högsar).

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

I Nagu bor cirka 1 500 personer året om och sommartid drygt 10 000 personer.[15] Majoriteten av Nagus invånare har svenska som modersmål. Vid kommunsammanslagningen 2009 var invånarantalet 1428 och språkfördelningen svenska 71 % och finska 27 %.

Nynagubor[redigera | redigera wikitext]

I oktober 2015 öppnade en mottagningscentral med plats för 150 asylsökande i Hotell Strandbo på Kyrkbacken i Nagu. Naguborna gick man ur huse för att integrera de asylsökande som först fick namnet "Strandboare", men som med tiden har börjat kallas nynagubor. Begreppet Nagumodellen myntades snabbt i media både nationellt och internationellt[16] och kom att få innebörden "att ortsbefolkningen är engagerad i mottagningen av asylsökande".[17] Även den brittiske fotografen Giles Duley som dokumenterat flyktingsituationen i Europa besökte Nagu för att dokumentera Nagumodellen och mötet mellan de asylsökande och ortsborna.[18][19] Duley hade hört talas om Nagu på FN:s flyktingorgan UNHCR i Genève.

Efter att mottagningscentralen stängde våren 2016 ordnade föreningar, företagare och privatpersoner i Nagu bostäder åt asylsökande som ville utvänta svar på sina uppehållstillståndsansökningar i Nagu. Några familjer valde att stanna i Nagu även efter att de beviljades uppehållstillstånd. Nynagubornas antal utökades hösten 2018 i och med att två familjer med kvotflyktingsstatus placerades i Nagu.[20]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nagunämnden

Områdesnämnden i Nagu är ett för Pargas stadsfullmäktige rådgivande organ beträffande kommundelen Nagu. Områdesnämnden väljs för en mandatperiod på två år. Ordförande för Nagunämnden mandatperioden 2017-2019 är Olof Elenius (ersättare Johan Broos).[21]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

MS Östern i Själö
Nagu kyrka
Jungfrudansen i Nagu

Nagu är en knutpunkt längs både den 250 kilometer långa Skärgårdens ringväg[22] (ÅboNådendalGustavsIniöHoutskärKorpo – Nagu – Pargas – St. Karins – Åbo) och den kortare rutten Lilla ringvägen, som erbjuder en genväg över Nådendal – Rimito (Hanka) – Själö – Nagu Kyrkbacken. Båda rutterna inkluderar ett avgiftsbelagt färjpass. Längs Skärgårdens ringväg ligger det avgiftsbelagda passet mellan Iniö och Houtskär med M/S Antonia.[23] Längs Lilla ringvägen är avsnittet med M/S Östern (Kyrkbacken – Själö – Hanka) avgiftsbelagt.[24]

Kyrkor och kapell i Nagu[redigera | redigera wikitext]

Nagu kyrka, gråstenskyrkan på Kyrkbacken i Nagu är från 1440-talet. I kyrkan finns Finlands äldsta kyrkorgel som ännu kan anses vara i original skick. Den tillverkades år 1791 av Olof Schwan i Stockholm.

Nötö kyrka, Abrahamskapellet, invigdes den 2 juli 1757. Två kapell hade dessförinnan funnits på ön. I Nötö kyrka kan ännu i dag ses Gustaf Lucanders altarmålning runt altarfönstret som vätter mot stranden, hans målningar av Jesu lärjungar på läktaren och ett porträtt som föreställer konstnären själv.

Själö kyrka uppfördes under åren 1733-1734. Tidigare fanns på platsen S:t Görans kapell, som hade flyttats från Åbo och upptimrats på nytt på Själö år 1624.[1]

Kyrkbacken[redigera | redigera wikitext]

Sjöfartshuset i Nagu bjuder på utställningar som berättar om stolta sjöfartstraditioner på orten från 1800-talets början fram till idag. I utställningen berättas i ord och bild om skeppsbyggeri, fartyg, redare och besättning.[25]

Nagu-nalles egen stigNagu Kyrkbacken är en populär vandringsstig för barnfamiljer. Stigen är uppbyggd kring författaren Henrika Anderssons böcker om Nagu-nalle.

Nagu gästhamn har varit en populär hamn bland seglare ända sedan 1980-talet. Gästhamnen utsågs till Årets gästhamn 1984, men har sedan dess kontinuerligt utvidgats och förbättrats. I gästhamnen finns förutom bryggor, hamnkontor, servicebyggnader och bränslestation för båtar även restaurang och försäljningsbodar.

Nauvo Marina Archipelago sea

Jungfrudansen i Finby ligger på promenadavstånd från Kyrkbacken (cirka 2 km från gästhamnen). Följ Parkvägen västerut från Gästhamnen, förbi sport- och fotbollsplanerna och fortsätt längs Norrstandsvägen tills vandringsledsmärken leder dig in i skogen söder om vägen och upp på berget till Jungfrudansen.

Själö hör inte till Kyrkbacken, men kan besökas till fots av den som tar någon av förbindelsebåtarna M/S Östern (under högsäsong, mot avgift) eller M/S Falkö (under lågsäsong, kostnadsfritt) från Nagu gästhamn.

Övriga Nagu[redigera | redigera wikitext]

Estonias minnesmärke i Pärnäs uppfördes till minnet av de omkomna i Estoniakatastrofen den 28 september 1994. En stig från färjeläget i Pärnäs leder till minnesmärket på udden.[26]

Fagerlunds traktormuseum är ett privat museum i Tackork, cirka 10 km från Kyrkbacken (mot Korpo). Museet kan uppvisa en samling med 30-talet veterantraktorer återställda till ursprungligt skick.[27]

Kasberget i Prostvik är Nagus högsta punkt. En 4,4 km lång vandringsled sammanbinder Parola-området vid Skärgårdsvägen med Kasberget som bjuder på slående utsikt över norra Nagu.[28]

Smörasken är ett berg på ön Högsar med ett stort flyttblock på toppen. Smörasken är en fin utsiktsplats och ett populärt utflyktsmål.

Vargberget i Mattnäs har utsiktstorn med utsikt över södra Storlandet och ligger vid en 2,4 km lång vandringsled som startar från Petsorvägen.[28]

Nötö Church entrance.JPG

Nötö är ett litet året-om-bosatt ösamhälle i ytterskärgården i södra Nagu som sommartid kan erbjuda service som gästhamn, lanthandel, pensionat och kafé. På Nötö finns Nötö kyrka (se ovan) och naturstigar som leder besökarna också till öns andra sevärdheter: Klockarsten – en sten berömd för sin vackra klang och fornminnesgravarna på öns norra del och djävulsåkern på södra udden.[29]

Brännskär är en ö söder om Kirjais i den yttre skärgården med gästhamn, kafé och hyresstugor.

Borstö ligger längst söderut i Nagus ytterskärgård. På ön finns Borstögumman, en galjonsfigur som nu står staty på strandklippan, som har blivit öns symbol och landmärke.

Skyddskårens minnesmärkePensar

Bornholm (ö med rester av fornborg) i Hangslax[30]

Kommunikationer och förbindelser[redigera | redigera wikitext]

Landsvägsfärjor[redigera | redigera wikitext]

Mellan Lillmälö på Pargassidan och Prostvik i Nagu trafikerar landsvägsfärjorna Elektra (hybridfärja som drivs till största delen med el och vars batterier laddas vid båda färjfästen) och Sterna samt Falco vid behov.[31]

Nagufärjan Sterna.

Mellan Pärnäs i Nagu och Korpo trafikerar landsvägsfärjan Prostvik 1 och färjan Nagu 2 fungerar som reservfärja.[32]

Det tredje statliga färjpasset i Nagu, "Högsarfärjan", löper mellan Grännäs by på Storlandet och färjfästet på ön Ängholm. Passet trafikeras av färja #182.[33]

Utöver de statliga färjorna finns privata färjor till öarna Haverö, Sandö och Käldö. Färjtrafiken till dessa drivs av öarnas väglag.

M/S Eivor[redigera | redigera wikitext]

MS Eivor

M/S Eivor trafikerar söderut från Pärnäs i västra Nagu. Rutten går under namnet Utörutten och anlöper Nagus västligaste samt Korpos östligaste och sydligaste öar. Längs rutten finns bland annat följande öar: Nagu Berghamn, Nötö, Aspö, Jurmo och Utö.

M/S Nordep[redigera | redigera wikitext]

M/S Nordep är en förbindelsebåt som trafikerar från Kirjais Österudde till Pensar och öarna i södra Nagu. Längs rutten ligger bl.a. Gullkrona, Stenskär, Brännskär, Sandholm, Lökholm, Trunsö, Bodö och Borstö.[34]

M/S Falkö[redigera | redigera wikitext]

M/S Falkö trafikerar på den norra rutten med Kyrkbacken som hemhamn. Förbindelsebåten anlöper Naguöarna Själö och Innamo samt Korpoöarna Järvsor, Maskinnamo, Åvensor och Norrskata.[35]

M/S Cheri[redigera | redigera wikitext]

M/S Cheri trafikerar längs den så kallade tvärgående rutten som sammanbinder Kirjais Österudde i öster med Pärnäs i väster. Längs rutten ligger öar som Gullkrona, Stenskär, Brännskär, Grötö, Mattnäs (by på södra Storlandet), Berghamn och Ängsö.[36]

M/S Östern[redigera | redigera wikitext]

M/S Östern är en avgiftsbelagd förbindelsebåt som trafikerar mellan Nagu Kyrkbacken och Aaslaluoto i Rimito. Längs rutten ligger även Själö. Östern trafikerar endast sommartid och är en del av turistleden Lilla ringvägen.[24]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

St Olav Waterway[redigera | redigera wikitext]

Den 6 december 2018 godkändes pilgrimsleden St Olav Waterway (S:t Olofs sjöväg) som officiell kulturled av Europeiska rådet. Olofsleden går genom hela Nagu på väg från Åbo via Åland och Sverige till sin slutpunkt i Trondheim i Norge.[37]

Forneldarnas natt i Nagu[redigera | redigera wikitext]

Forneldsfesten i Nagu ordnas varje år vid Framnäs på Kyrkbacken. Forneldsfesten i Nagu är särskilt populär bland barnfamiljer. Under kvällen bjuds det på uppträdanden av kända och mindre kända artister. Nagu Rotary r.f. arrangerar sandslottstävling för barn, och sedan år 2017 även för vuxna. Flera av ortens föreningar arrangerar gemensamt kvällen i samarbete med Pargas stad.

Nagu Kammarmusikdagar[redigera | redigera wikitext]

Nagu Kammarmusikdagar ordnas alltid första veckoslutet i juli. Under festivalen uppträder framträdande musiker, men även ortens egna unga musiker får under parallellkonserten Ur kamar'n uppträda tillsammans med yrkesmusikerna. Ur kamar'n som ordnas i samarbete med föreningen Multiculti rf.[38]

Olofsdagen[redigera | redigera wikitext]

Olofsdagen i Nagu är ett evenemang som sedan 2006 tidvis ordnas på Nagu Kyrkbacken en lördag nära Olofs namnsdag den 29 juli, enligt förebild från medeltiden. Olav den helige som är den ene av Nagu kyrkas två skyddshelgon har fått ge namn åt dagen.

Potatisfestivalen "De vita päron"[redigera | redigera wikitext]

Potatisfestivalen "De vita päron" är en årligen återkommande marknadsdag med potatisen i centrum. År 2018 ordnades marknaden för 14:e året i följd. Föreningen Multiculti r.f. arrangerar marknaden i samarbete med Pargas stad.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Flipper760Arkosund20130709.JPG

Ännu i början av 1900-talet var sjöfarten den viktigaste näringsgrenen i Nagu, men så småningom tog jord- och skogsbruk samt fiske över som huvudsakliga näringsgrenar.[1] Lantbruket är fortsättningsvis viktigt i Nagu, medan endast ett fåtal yrkesfiskare finns kvar. En Naguprodukt som årligen får stor spridning är nypotatisen, som odlas på många gårdar i Nagu och säljs i stora delar av landet från månadsskiftet maj–juni och framåt.

Från 1980-talet framåt, då Nagu gästhamn blev populär bland fritidsseglare, har turismen utvecklats till en betydande näringsgren och dagens näringsliv präglas av företag kopplade till besöksnäringen och turismen.

Bland restaurangerna finns L'Escale, Najaden, Strandkrogen, Pub Niska, Båthuset, Köpmans, Naffu, Ailis kryddor, Restaurant Stallbacken, Restaurang Bystrand, Pensar Syd och Brännskär. Bland inkvarteringsföretagen finns Hotell Strandbo, Lanterna, Köpmans, Villa Banken, Gästgiveri Martha, Hotel Stallbacken, Hinders stugor, Pensar Syd (på Pensar) och Backaro (på Nötö).

Inkvarteringsverksamhet finns även på många håll som bisyssla till lantbruk där gården har hyresstugor på sina marker. Många i Nagu är s.k. mångsysslare som får sin utkomst från många olika håll.

Den största icke-kommunala arbetsgivaren i Nagu är i dag företaget Naficon Liitin Oy på Kyrkbacken. Naficon som jobbar med fiberoptik är grundat år 1994. År 2015 grundade Naficon dotterbolaget NFOM (Naficon Fiber Optic  Manufacturing) LLC i Dubai. [39]

Kända personer från Nagu[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Historia”. Pargas stad. http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/historia/sv_SE/historia/. Läst 11 november 2018. 
  2. ^ Johan Lindberg: Orgelbygge i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  3. ^ Forsman, Folke (10 januari 2017). ”Orglarnas historia i Finland börjar i Nagu”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/orglarnas-historia-i-finland-borjar-i-nagu/. 
  4. ^ Grault, A.W. (20 januari 1925). ”Skeppsfarten i Nagu o. Korpo förr och nu”. https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1514457/articles/3033672?fbclid=IwAR1hDpXV9mCLogZSERLx5G-bTWXTee8gpuB_qTV8zgU89A6WaO9JutTHpGU. Läst 2 november 2018. 
  5. ^ Wickström, Gustav (2017). En storm är lös – Åbolands skärgård vårvintern 1918. Litorale. ISBN 978–952–50–4593–2 [sidnummer behövs]
  6. ^ Minnesmärket över de fallna ityskarna i Nagu”. Veckans Krönika. 7 augusti 1920. https://digi.kansalliskirjasto.fi/aikakausi/binding/781755/articles/3033677?fbclid=IwAR1DPMLGztZwEwpP6PggUpQGlvYUs_LtiV1sTf3QBSHqEMTcuPeIzRI1Tvs. 
  7. ^ ”Skärgårdsvägen”. 25 mars 2011. https://www.sjofartstidningen.se/skargardsvagen/. Läst 1 november 2018. 
  8. ^ Nagu sockens historia II. 2015. sid. 104. ISBN 978-952-93-5266-1 
  9. ^ Nagu sockens historia II. 2015. sid. 107. ISBN 978-952-93-5266-1 
  10. ^ Nagu sockens historia II. 2015. sid. 195. ISBN 978-952-93-5266-1 
  11. ^ Asklander, Micke. ”Delfin Cruises.”. faktaomfartyg.se. http://www.faktaomfartyg.se/delfin_cruises.htm. Läst 9 november 2018. 
  12. ^ Nagu sockens historia II. sid. 11. ISBN 978-952-93-5266-1 
  13. ^ [www.qviflax.fi ”Qviflax byalags webbplats”]. www.qviflax.fi. Läst 13 december 2018. 
  14. ^ Nagu sockens historia II. sid. 16. ISBN 978-952-93-5266-1 
  15. ^ ”Välkommen till Nagu!”. Pargas stad. http://www.pargas.fi/web/kommunerna/nagu/sv_SE/framsida/. Läst 9 november 2018. 
  16. ^ Lund, Kim (17 juni 2016). ”Nagumodellen får internationell spridning”. Åbo Underrättelser. http://gamla.abounderrattelser.fi/news/2016/06/nagumodellen-far-internationell-spridning.html. 
  17. ^ Lolax, Dan (16 maj 2016). ”Integration handlar inte enbart om språk”. Magma. http://magma.fi/post/2016/5/16/integration-handlar-inte-enbart-om-sprak. 
  18. ^ Duley (23 januari 2016). ”Refugees are warm, emotional people. There’s a lot we can learn” (på engelska). The Guardian. http://www.theguardian.com/world/2016/jan/23/refugees-nagu-finland-giles-duley-photography. 
  19. ^ Ventus, Johanna (4 januari 2016). ”Flyktingfotograf vill lyfta Nagu som ett positivt exempel”. Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/30/flyktingfotograf-vill-lyfta-nagu-som-ett-positivt-exempel. 
  20. ^ Lundström, Lotta (2 oktober 2018). ”Två nya kvotflyktingfamiljer från Syrien till Nagu – "Säg hej och välkommen!"”. Yle. https://svenska.yle.fi/artikel/2018/10/02/tva-nya-kvotflyktingfamiljer-fran-syrien-till-nagu-sag-hej-och-valkommen. 
  21. ^ ”Nagunämnd”. Pargas stad. http://www.pargas.fi/web/forvaltning_och_fortroendeorga/namnder/omradesnamnder/sv_SE/nagu/. Läst 1 november 2018. 
  22. ^ Skärgårdens ringväg i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  23. ^ ”Saariston Rengastie Houtskari-Iniö” (på finska). Finferries. https://www.finferries.fi/lauttaliikenne/lauttapaikat-ja-aikataulut/saariston-rengastie-houtskari-inio.html. Läst 12 november 2018. 
  24. ^ [a b] ”Pieni Rengastie - Virkistävä päiväretki saaristossa” (på finska). http://www.ostern.fi/. Läst 12 november 2018. 
  25. ^ ”Sjöfartshuset i Nagu”. Sjöfartshuset i Nagu. http://sjofartshuset.blogspot.com/p/sjofartshuset.html. Läst 9 november 2018. 
  26. ^ ”Estonia-minnesmärke invigdes i Nagu”. Yle. 28 april 2014. https://svenska.yle.fi/artikel/2004/09/27/estonia-minnesmarke-invigdes-i-nagu. 
  27. ^ ”Fagerlunds traktormuseum i Nagu”. Fagerlunds traktormuseum. http://www.fagerlundstraktormuseum.fi. Läst 9 november 2018. 
  28. ^ [a b] ”Naturstigar och vandringsleder”. Pargas stad. http://www.parainen.fi/web/kartor/sv_SE/naturstigar/. Läst 9 november 2018. 
  29. ^ ”Sevärdheter”. Nötö Hembygdsförening. https://notohbf.auf.fi/sv/om_noto/sevardheter/. Läst 9 november 2018. 
  30. ^ ”Sevärdheter”. Pargas stad. http://www.parainen.fi/web/tjanster/kultur/sv_SE/sevardheter/. Läst 2 november 2018. 
  31. ^ ”Pargas-Nagu”. Finferries. https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/pargas-nagu.html. Läst 12 november 2018. 
  32. ^ ”Nagu-Korpo”. Finferries. https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/nagu-korpo.html. Läst 12 november 2018. 
  33. ^ ”Högsar”. Finferries. https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/hogsar.html. Läst 12 november 2018. 
  34. ^ ”Nauvon eteläinen reitti / Nagu södra rutten”. JS Ferryway Ltd Oy. https://www.ferryway.fi/6. Läst 12 november 2018. 
  35. ^ ”Nagu norra rutt - Falkö”. Finferries. https://www.finferries.fi/sv/farjetrafik/farjplatserna-och-tidtabellerna/nagu-norra-rutt-falko.html. Läst 12 november 2018. 
  36. ^ ”Nauvon poikittainen reitti / Nagu tvärtrafik”. JS Ferryway Ltd Oy. https://www.ferryway.fi/5. Läst 12 november 2018. 
  37. ^ ”St Olav Waterway | Pilgrim på havet” (på sv-SE). https://stolavwaterway.com/. Läst 12 december 2018. 
  38. ^ Nagu Kammarmusikdagar
  39. ^ ”Naficon Liitin Oy - Kuituoptiset tuotteet”. www.naficon.fi. http://www.naficon.fi. Läst 9 november 2018. 
  40. ^ Jansson, Svea i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  41. ^ Mörne, Axel i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  42. ^ af Schultén, Nathanael Gerhard i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  43. ^ Svon Haartman, Gabriel Erik i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
  44. ^ Wahlforss, Wilhelm i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]