Hoppa till innehållet

Henry Le Chatelier

Från Wikipedia
Henry Louis Le Chatelier
Född8 oktober 1850[1][2][3]
Paris[4][5]
Död17 september 1936[6][2][3] (85 år)
Miribel-les-Échelles[5], Frankrike
Medborgare iFrankrike
Utbildad vidUniversitetet i Paris
Collège-lycée Jacques-Decour[7]
École polytechnique,
École nationale supérieure des mines de Paris,
Collège Stanislas de Paris
SysselsättningKemist, ingenjör, professor[8]
Befattning
Ordförande, Société d'encouragement pour l'industrie nationale (1903–1905)
ArbetsgivareUniversitetet i Paris
Collège de France (1898–1907)[8]
Barn7
FöräldrarLouis Le Chatelier
Utmärkelser
Riddare av Hederslegionen (1887)
Officer av Hederslegionen (1908)
Utländsk ledamot av Royal Society (1913)[9]
Davymedaljen (1916)[10][11]
Kommendör av Hederslegionen (1919)
Hedersdoktor vid Danmarks Tekniske Universitet (1921)[12]
Storofficer av Hederslegionen (1927)
Hedersdoktor vid Universidad Complutense (1934)
Bessemers guldmedalj
Redigera Wikidata

Henry Louis Le Chatelier, född 8 oktober 1850 i Paris, död 17 september 1936 i Miribel-les-Échelles, var en fransk ingenjör, kemist och metallurg. Han var son till Louis Le Chatelier.

Le Chatelier studerade vid École polytechnique i Paris 1869–1871 och vid École des mines 1871–1874. Han tog 1874 anställning vid Corps des mines, en fransk statlig gruvingenjörskår i vilken han avancerade till chefsingenjör. 1877 utnämndes han till professor i allmän kemi vid École des mines och bytte denna lärostol 1887 mot professuren i oorganisk kemisk teknologi. Dessutom var han 1898–1907 professor i oorganisk kemi vid Collège de France och förestod från 1907 en professur i samma ämne vid Sorbonne. Han var även generalinspektör för det franska gruvväsendet, blev 1907 ledamot av Franska vetenskapsakademien efter nobelpristagaren Henri Moissan samt invaldes samma år som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Han tilldelades Davymedaljen 1916.

Le Chateliers vetenskapliga och tekniska arbeten omfattar ett stort antal ämnesområden. Bland hans arbeten kan nämnas undersökningar över hydrauliskt murbruk och cement, konstruktionen av en mycket använd termoelektrisk pyrometer, studier över kemisk jämvikt och dissociation, över gasblandningars explosionsförhållanden och gruvgas, över eldfasta material, över legeringar samt deras konstitution och egenskaper; särskilt järnets metallurgi blev föremål för hans forskning, bland annat över ståls härdning, och han var en av föregångsmännen inom metallografiska undersökningsmetoder. Han uppsatte och utgav den betydande metallurgiska tidskriften "Revue de métallurgie".

  1. ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1527/45, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Henry-Louis-Le-Chateliertopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6280bc8, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ле Шателье Анри Луи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: Henri-Louis-Le-Chatelier, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ле Шателье Анри Луи”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 27 september 2015.[källa från Wikidata]
  7. ^ Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1, läs online, läst: 8 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b] lista över professorer vid Collège de France, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 70, läs online.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, collections.royalsociety.org , läst: 8 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  11. ^ Award winners : Davy Medal (på engelska), läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.dtu.dk , läst: 16 oktober 2018.[källa från Wikidata]