Hjalmar Kumlien

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjalmar Kumlien
Knut Hjalmar Kumlien - from Svenskt Porträttgalleri XX.png
Född17 mars 1837[1][2]
Härlunda
Död12 oktober 1897[1][2]
Hedvig Eleonora församling[2]
BegravdNorra begravningsplatsen[3]
kartor
NationalitetSvensk[4]
Alma materChalmers tekniska högskola[2] Blue pencil.svg
SysselsättningArkitekt[1][2]
SläktingarAxel Kumlien (syskon)[2]
Redigera Wikidata
Axel och Hjalmar Kumliens signatur 1877.

Knut Hjalmar Kumlien [-ln], född 17 mars 1837, död 12 oktober 1897, var en svensk arkitekt. Han var bror till Axel Kumlien (1833–1913) och far till Axel Kumlien (1882–1971).

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Kumlien avlade examen vid Chalmersska slöjdskolan 1856 och fortsatte därefter studierna vid Tekniska byggnadsskolan i Holzmünden i Braunschweig 1858–1860. Han arbetade därefter som stationshusarkitekt hos Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor 1860–1872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien, egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bland annat Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i Villastaden norr om Humlegården. Även utanför Stockholm blev Kumlien verksam som exempelvis för nybygget av Nådhammars corps de logi som han ritade 1875 för mejeriidgaren Hildemar Lidholm. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan vid Mariatorget, Andreaskyrkan på Högbergsgatan i Stockholm och Ljusterö kyrka, en särpräglad skärgårdskyrka i trä ombyggd 1894 efter ritningar av Hjalmar Kumlien. Han är representerad vid bland annat Hallwylska museet[5].

Verk i urval[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Arkitekter verksamma i Sverige, 11 juli 2014, licens: CC0
  2. ^ [a b c d e f] K Hjalmar Kumlien, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt biografiskt lexikon: 11868, läs online, läst: 3 november 2017
  3. ^ Knut Hjalmar Kumlien, SvenskaGravar.se, läs online, läst: 11 april 2017
  4. ^ Libris, 13 november 2012, läs online, läst: 24 augusti 2018
  5. ^ Hallwylska museet

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]