Villastaden, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Villagatan norrut, oktober 2008.

Villastaden är ett område på Östermalm i Stockholm som avgränsas av Karlavägen, Sturegatan, Valhallavägen och Engelbrektsgatan. Mitt genom området, i sydostlig riktning löper Floragatan och Villagatan, kända för ett antal exklusiva bostadshus.

Historia[redigera | redigera wikitext]

På 1870-talet började man exploatera området norr om Humlegården och man ville här skapa en villastad efter engelskt mönster. Här hade Stockholms byggnadsförening med bankiren J. Henrik Palme som initiativtagare köpt upp ett stort antal tomter. Kvarteren fylldes ursprungligen med förnäm villabebyggelse som stod klar omkring 1890. Här skulle det även finnas små förgårdar mellan gatan och husen, men dessa markerades aldrig i stadsplanen.

Arkitekterna Axel och Hjalmar Kumlien flyttade in i egna villor i Villastaden. Deras hus var de tidigaste som blev färdiga i denna stadsdel,och under den första byggnadsperioden var de mest betydande arkitekterna. Brödernas gemensamma arkitektkontor var 1878— 1891 inrättat i Hjalmars hus på Villagatan 9[1]

Med tiden kom stigande markpriser och fastighetsspekulation att innebära att flertalet villor revs och ersattes med praktfulla flerbostadshus samt att förgårdarna bebyggdes. Idag finns bara ett fåtal villor kvar, vilka används som kontor eller ambassader. Särskilt känt är huset i hörnet av Villagatan och Östermalmsgatan, där Ivar Kreuger, grundaren av bland annat Svenska Tändsticks Aktiebolaget, bodde i många år.

I Villastaden finns även ett flertal utländska ambassader.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Bedoire, Fredric (2017). Villastan: en sluten värld för Stockholms ekonomiska och kulturella elit. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld i samarbete med Kungl. Vitterhersakademien. Libris länk. ISBN 978-91-88439-06-2 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskt biografiskt lexikon: Axel F Kumlien (art av Carine Lundberg), hämtad 2012-12-30.
  2. ^ Diplomatlistan Arkiverad 17 mars 2011 hämtat från the Wayback Machine.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]