Humlegården

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Humlegårdens norra del med ekar och gräsmattor.

Humlegården är en park på Östermalm i Stockholm. Parken gränsar till Karlavägen i norr, Sturegatan i öster, Humlegårdsgatan i söder och Engelbrektsgatan i väster. Sedan 1878 ligger här Kungliga biblioteket, som är Sveriges nationalbibliotek.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Alléerna som leder från Karlavägen ned mot Kungliga biblioteket.
Vinter i Humlegården cirka 1890.

Kunglig park[redigera | redigera wikitext]

Området var under medeltiden troligen inägomark till gården Ekeby som donerades av Magnus Ladulås till Klara kloster år 1288.[1] Humlegården anlades sedan som en kunglig trädgård 1619 på uppdrag av Gustav II Adolf[2]. Här odlades det frukt, kryddor och senare humle. Sveriges drottning Ulrika Eleonora lät bygga en paviljong, Rotundan, där hon vistades med sina barn.

1764-1869[redigera | redigera wikitext]

Efter några års förfall köptes parken av kung Adolf Fredrik på offentlig auktion i mitten av 1700-talet. Han såg till att upprusta och restaurera den igen. Humlegården har använts för teater, djurpark, tivoli och värdshus.

Parken öppnades delvis för allmänheten 1764; de flesta släpptes då in men parken var fortfarande avskild och vissa utestängdes dock från tillträde. Det var en nöjespark och blev känd som en av de platser där Stenborgs Sällskap uppträdde:[3] 1773 öppnade Humlegårdsteatern i den gamla paviljongen.

1835-42 övertog Linnéska Samfundet arrendet för parken. Trots återkommande skadegörelse och stölder lyckades de genomföra många stora förändringar. Dammar anlades, drivhus, inhägnader och burar för djur och fåglar byggdes och hela området norr om den öst-västliga allén omformades i engelsk park-stil. Statyer av Carl von Linné och Flora sattes upp vid foten av kullen som fick namnet Floras kulle.[4] Vintertid anlades en populär kälkbacke på kullen och på 1850-talet kunde en kälke hyras timvis för tolv skilling.[5] Flera tecknare och konstnärer gestaltade vinteraktiviteterna, såsom Gustaf Axel Broding, ofta på uppdrag av de stora dagstidningarna.[6] Mellan 1851 och 1878 fungerade återigen en teater här, Nya Theatern i Humlegården.

Från 1869[redigera | redigera wikitext]

Allmän park, det vill säga helt öppen för alla, har den varit sedan 1869. Parken kallades tidigare för kexburken på grund av alla rån. I Humlegården, liksom i andra parker, uppstod platser för sexuella möten och prostitution, inklusive homosexuella möten och "soldatprostitutionen" som var utbredd under andra halvan av 1800-talet.[7][8] Parken var en av samlingsplatserna för Stockholms homosexuella,[9] och hade öknament bögparken, under senare delan av 1900-talet.[10] Humlegården omnämns även i sången Hum hum från Humlegården.

Av boende i området har framförts att parken känns otrygg, framförallt kvällstid. Olika initiativ har under 00-talet startats för att motverka detta. [11][12]

Skulpturer[redigera | redigera wikitext]


Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Nils Ahnlund, Stockholms historia före Gustav Vasa, 1953
  2. ^ Stockholms tekniska historia. 2, Stockholms parker : innerstaden (1. uppl). LiberFörlag. 1986 ;. ISBN 9138907321. OCLC 185419236. https://www.worldcat.org/oclc/185419236 
  3. ^ Johan Flodmark (1893). Stenborgska skådebanorna: bidrag till Stockholms teaterhistoria. Stockholm: Norstedt. Libris 439864
  4. ^ Parkdokumentet för Humlegården, Stockholm, juni 2004
  5. ^ Selander, Nils & Edvard. Två gamla Stockholmares anteckningar(Stockholm: P.A. Norstedts och söner, 1920), 148.
  6. ^ Gustaf Axel Broding, 1880-tal,Kungliga Biblioteket Arkiverad 2 december 2007 hämtat från the Wayback Machine., Kart & planschavdelningen 11776138.
  7. ^ Rossholm, Elisa (2016). I väntan på hufvudpersonen - Identitet och identifikation i svensk skämtbild 1870–1900. sid. 38, 50 
  8. ^ ”Soldatprostitution – en dold värld – QX”. www.qx.se. https://www.qx.se/samhalle/8337/soldatprostitution-en-dold-varld/. Läst 30 november 2019. 
  9. ^ ”Platser | Riksantikvarieämbetet”. app.raa.se. https://app.raa.se/id/platser/utforska/berattelse/3dc42352-da5c-4101-97bc-00daddd97552. Läst 28 maj 2019. 
  10. ^ ”Humlegården”. Sveriges Vackraste Park. https://www.sverigesvackrastepark.se/humlegarden/. Läst 30 november 2019. 
  11. ^ ”Nu ska Humlan bli en bättre plats att vara på – med DIN hjälp”. www.stockholmdirekt.se. https://www.stockholmdirekt.se/nyheter/nu-ska-humlan-bli-en-battre-plats-att-vara-pa-med-din-hjalp/reppjl!aFctMfPn69ugA7JhQ7UGtw/. Läst 28 maj 2019. 
  12. ^ Östermalms stadsdelsförvaltning. [https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047 ”Ett levande Humlan - svar på medborgarförslag”]. https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=83047. Läst 28 maj 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]