Hjalmar Lindroth (språkvetare)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hjalmar Axel Lindroth, född 6 februari 1878 i Jakob och Johannes församling, Stockholm, död 11 september 1947 i Essinge församling, Stockholm[1], var en svensk språkvetare. Han var professor i nordiska språk vid Göteborgs högskola 1919-1945.

Vetenskaplig karriär[redigera | redigera wikitext]

Lindroth avlade studentexamen 1896 och inskrevs som student i Uppsala. Efter filosofie kandidatexamen 1899 och filosofie licentiatexamen 1904 disputerade Lindroth för doktorsgrad 1906 i Lund och blev samma år docent i svenska språket vid Lunds universitet. Han utsågs 1919 till professor i Göteborg. Lindroth var 1904–1917 ledamot av redaktionen av Svenska Akademiens ordbok. Lindroth ledde Institutionen för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs högskola. Lindroth stod för ett mycket mångsidigt författarskap. Han behandlade språkhistoria, språkpsykologi, folkmål, ortnamn, interpunktion, välläsning med mera.

Lindroth var också knuten till Akademiska kören och var dess dirigent 1919–1923 och ordförande 1925–1939.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hjalmar Lindroth var son till grosshandlare Carl Lindroth och dennes hustru Clara Höglund. 1904 gifte Lindroth med Stina Hildebrand (1882–1957), dotter till riksantikvarie Hans Hildebrand och Elin Martin. Hjalmar och Stina fick fem barn, bland dem entomolog Carl H. Lindroth (1905–1979), fiskeribiolog A. Arne Lindroth (1910–1985) och idéhistoriker Sten Lindroth (1914–1980).

Hjalmar Lindroth är begravd på Solna kyrkogård.[2]

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Om adjektiviering af particip (1906)
  • J. Th. Bureus, (1911–1912)
  • Monografin Stiernhielms Hercules (1913)
  • De nordiska ortnamnen på -rum (1916)
  • Bohusläns härads- och sockennamn" (1918)
  • Kust- och skärgårdsnamnen i Göteborgs och Bohus län (1922)
  • Ortnamn i Göteborgs och Bohus län som utkom i delarna I–III (1923, 1925–1929, 1932) (som huvudförfattare)
  • Våra ortnamn och vad de lära oss (1923)
  • Grundvalarna för vår kommatering (1924)
  • Ölands folkmål del I–II (1926–1945)
  • Aktuella språkfrågor (1928)
  • Island, motsatsernas ö (1930)
  • De reflexiva pronomina (1941)
  • Bohuslänska ortnamn och bohuslänsk bebyggelsehistoria (1945)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ Åstrand, Göran; Aunver Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 155. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3