Hjo–Stenstorps Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hjo–Stenstorps Järnväg
Kavlås station .jpg
Kavlås station.
Allmänt
PlatsVästergötland
SträckaHjo–Stenstorp
Svensbro–Tidaholm
Anslutande linjerVästra stambanan
Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg
Tidaholms Järnväg
Organisation
Invigd1873
Nedlagd1967
ÄgareHSJ
Svenska Staten från 1948
Tekniska fakta
Längd54,5 kilometer
Antal spår1
Spårvidd891 millimeter (smalspår)
Största lutning16,67 
Minsta kurvradie300 m
Högsta hastighet40–50 km/h
Data från www.hsj.se[1]
Linjekarta
Transverse water
Vätternhamn
Unknown BSicon "exKBHFa"
39 Hjo station1873
Unknown BSicon "exBST"
38 Nolängen
Unknown BSicon "exHST"
35 Grebban
Unknown BSicon "exHST"
33 MullsjödalMullsjöbadet
Unknown BSicon "exBHF"
31 Mofalla station1873
Unknown BSicon "exBHF"
29 Styrshult1876
Unknown BSicon "exBST"
25 Korsberga tegelbruk
Unknown BSicon "exBHF"
25 Korsberga station1873
Unknown BSicon "exHST"
23 Yan1948
Unknown BSicon "exBHF"
21 Blikstorps station1873
Unknown BSicon "exBHF"
19 Fridene station1873
Unknown BSicon "exHST"
17 Orleka1930-talet
Unknown BSicon "exHST"
14 Edåsa1930-talet
Unknown BSicon "exBHF"
12 Vretens station1873
Unknown BSicon "exABZg+l" Unknown BSicon "exSTR+r"
Unknown BSicon "exBHF" Unknown BSicon "exSTR"
9 Svensbro station1873
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
11 Ljunghem1931
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exBHF"
14 Kavlås station1874
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
16 Kavlås bruket1874?
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
17 Övertorps hållplats1874
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exBHF"
18 Ekedalens station1874
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
Åsen1930-talet
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
21 Acklinga1876
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
Täppanca 1940
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exHST"
Nyled1930-talet
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKBHFe"
25 Tidaholms station1876
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exKBHFa"
Tidaholm1906
Unknown BSicon "exSTR" Unknown BSicon "exSTRl"
Tidaholms Järnväg
Unknown BSicon "exSTRl" Unknown BSicon "exSTR+r"
Unknown BSicon "exHST"
9 Svensbro vaktstuga1950-talet
Unknown BSicon "exHST"
8 Storskogen1940
Unknown BSicon "exBHF"
5 Dala station1873
Unknown BSicon "exHST"
3 Bredegården1920-talet
Straight track Unknown BSicon "exSTR"
Västra stambananSkövde
Unknown BSicon "XBHF-L" Unknown BSicon "exXBHF-R"
0 Stenstorps station
Unknown BSicon "eKRZ" Unknown BSicon "exSTRr"
Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg[2][3]
Straight track
Västra stambananFalköping
Källor[1][4]
Lok nr 9 Wreten och S/S Trafik i Hjo hamn
Tåg på rest av stickspåret till den centrala hamnpiren i Hjo hamn
Åsens banvaktstuga vid Skövdevägen i Hjo
Banvallen åt öster från i närheten av korsningen med Skövdevägen. Till vänster fabriksvägg på Josef Kihlberg AB:s anläggning.

Hjo–Stenstorps Järnväg (HSJ) var en smalspårig järnväg i Skaraborgs län mellan Stenstorp vid Västra stambanan och Hjo vid Vättern. En sidobana gick till Tidaholm. Järnvägen är nedlagd, och spåren revs upp 1968.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

När västra stambanan 1858 nådde Falköping och 1859 Töreboda stundade stora förändringar av gods och passagerartrafiken i bygden till järnvägens fördel. De städer och industrier som inte låg utmed stambanan kom snabbt att inse nödvändigheten att planera sina förbindelser så att kontakt med stambanan lätt kunde nås, allra helst med järnväg. Hjo såg stadens betydelse som hamnstad krympa.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hjo–Stenstorps järnvägsaktiebolag bildades 1871 med aktier tecknade för 360 675 kronor av bland annat Hjo stad och Vulcan tändsticksfabrik i Tidaholm. 1872 erhölls koncessionen och ett statligt lån på 240 000 kronor för sträckan Stenstorp–Hjo.[5] Bygget utfördes av järnvägsbyggaren Anders Wallenius som hade gett kostnadsförslag på banbyggandet samt på fem stationshus. Kontrollant för bygget var kaptenen Anton Ludvig Djurson vid Kungl. Väg- och Vattenbyggnadskåren. Den 39 kilometer långa banan invigdes den 13 november 1873 och hade kostat 570 675 kronor jämför med den beräknade kostnaden på 575 000  kronor inklusive lok, vagnar med mera.[6] Koncessionen för bibanan från Svensbro till kalkbruket vid Ekedalen erhölls 1874 och den 7 kilometer långa banan var färdig samma år. Den 7 kilometer låga fortsättningen till Tidaholm fick koncession 1875 och den 30 juni 1876 öppnades bandelen för trafik. Kostnaden för delen Svensbro–Tidaholm var 210 000 kronor.

Banan var den första länken av betydelse i smalspårsnätet i Västergötland och Sverige. Lidköping–Skara–Stenstorps Järnväg anslöt i Stenstorp 1874. Banan hade beräknats för 2 fot och 7 decimaltum (802 millimeter) men det ändrades till 3 fot (891 millimeter), som blev den vanligaste smalspåriga spårvidden i Sverige. Bolaget, med huvudsäte i Hjo, fick också tillgång till den nybyggda Hjo hamn från 1874 och 50 år framåt.[7] Från hamnen fanns ångbåtsförbindelse med Hästholmen i Östergötland.

År 1874 inköptes ett lok från England.[8]

Banan förbättrades under de första 40 åren och restiden gick från sex timmar med lunchuppehåll i Svensbro ned till under två timmar mellan Hjo och Stenstorp. Ekonomin under de första tjugo åren var mycket dålig men med hjälp av en ny verkställande direktör blev de följande trettio betydligt bättre. Godstrafiken bestod till en stor del av kalktransporter och transporter till och från tändsticksfabriken i Tidaholm.

Tidaholm fick en normalspårig anslutning till Södra stambanan,[9] via Tidaholms Järnväg (TJ) 1906. Mellan 1929 och 1939, då TJ köptes av staten, samförvaltades HSJ och TJ med kontor i Tidaholm. HSJ behöll kontoret i Tidaholm fram till 1948 då HSJ köptes av staten och införlivades i dåvarande Statens Järnvägar (SJ).

Trafiken till Tidaholm från Svensbro blev nedlagd 1956 då kalktransporten hade upphört. Persontrafiken upphörde mellan Stenstorp och Hjo 1961. Sträckan lades ned av SJ 1967 och rälsen var uppriven 1968.[10] Det enda som finns kvar är några spår i hamnen medan banvallen har blivit väg, cykelled, åker eller återtagits av naturen.[11]

Stationer[redigera | redigera wikitext]

---

Rullande material[redigera | redigera wikitext]

Ånglok, motorvagnar och rälsbussar vid HSJ[12]
Ånglok
HSJ nr Namn Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd
1 Carl IX "Lelle Karl" 1873 1892 Sålt till Hellekis Kristinehamns Mekaniska Werkstad B1
2 Alexis Sparre "Sparren" 1873 1919 Sålt till Ödegårdens kalkbruk Kristinehamns Mekaniska Werkstad C1
3/1 Tidaholm 1874 1883 Sålt till Skyllbergs bruk Henry Huges, Loughborough, England C
3/2 (5/1) Nyhammar/Tidaholm 1877 1902 Sålt till Mönsterås–Åseda Järnväg Kristinehamns Mekaniska Werkstad
4 F.U. von Essen 1875 1902 Sålt till Skövde–Axvalls Järnväg Kristinehamns Mekaniska Werkstad C1
5/2 Guldkroken 1884 1938 Sålt NOHAB C
6 Gösta Posse 1892 1946 Sålt till Uddeholms AB NOHAB 1C
7 Hjo 1898 1929 Skrotad Kristinehamns Mekaniska Werkstad C
8 Kaflås 1902 1956 Skrotad NOHAB 1C
9 Wreten 1906 1952 Skrotad NOHAB 1B
10 Ej namngivet 1914 1960 Skrotad NOHAB 1C1
11 Ej namngivet 1923 1963 Skrotad Henschel, Kassel Tyskland 1C1
Motorvagn
HSJ nr Littera Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd
7 1931 Kalmar Verkstad
15 Xfo 1938 1958 Skrotad DEVA i Västerås
Rälsbuss
HSJ nr Littera SJ Levererat Avyttrat Öde Tillverkare Axelföljd
16 Yo1p 1940 1962 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
17 Yo1p 1941 1958 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
18 UDFo3p 1941 1964 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
19 UCFo7p 1941 1961 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
20 Yo1p 1943 1962 Skrotad Hilding Carlssons Mekaniska Verkstad Umeå
Vagnar vid HSJ[13]
År Godsvagnar Postvagnar Personvagnar
1873 65 1 9
1877 106 1 10
1892 147 1 10
1925 263 4 12 ( 5 boggi)
1947 128 - 7 (inkl post)

Personal[redigera | redigera wikitext]

1873 uppgick personalstyrkan till 35 ordinarie, 2 extraanställda och 3 verkstadspersonal, totalt 40 personer. 1924 hade man ökat till 50 ordinarie, 18 extraanställda, 13 verkstadspersonal och 30 banarbetare, totalt 111 personer. Året för förstatligandet var personalstyrkan 47 ordinarie, 3 extraanställda, 14 verkstadspersonal och 10 banarbetare, totalt 74 personer.[14]

Ordförande HSJ[14]
Gösta Posse 1872 - 1888
Reinhold von Essen 1888 - 1899
Nils  Posse 1900 - 1919
Hjalmar Nobel 1920 - 1921
Helmer Sjöstedt 1922 - 1935
Valdemar  Lindahl 1935-1/7 1948
Verkställande direktörer.[14]  
Gustav Sparre 1872 - 1879
Fredrik von Essen 1879 - 1888
Carl Wennberg 1888 - 1897
Helmer Sjöstedt 1897 - 1900
Nils Posse 1900 - 1919
Helmer Sjöstedt 1920
Gustav Posse 1920-1/7 1948

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]