Hjo

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Hjo (olika betydelser).
Hjo
Tätort
Centralort
Stora Torget med brunn av David Wretling. I fonden till höger stadshuset.
Stora Torget med brunn av David Wretling. I fonden till höger stadshuset.
Slogan: I Love Hjo
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Hjo kommun
Distrikt Hjo distrikt,
Norra Fågelås distrikt
Koordinater 58°18′16″N 14°16′43″Ö / 58.30444°N 14.27861°Ö / 58.30444; 14.27861
Area
 - tätort 501 hektar (2018)[4]
 - kommun 584,47 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 6 357 (2020)[3]
 - kommun 9 259 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,689 inv./hektar
 - kommun 16 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Riktnummer 0503
Tätortskod T5296[5]
GeoNames 2706184
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
Wikimedia Commons: Hjo
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Vy från hamnen mot parken och badhytterna i strandbadet. I bakgrunden till vänster skymtar Villa Victoria och Villa Flora, till höger Villa Götha.
Hjo kyrka vid Stora Torget
1800-talsvillor i Hjo stadspark, sedda från sjösidan. Till vänster ligger Villa Idun och till höger Villa Victoria, som är ett annex till Hotell Bellevue.

Hjo är centralort i Hjo kommun i Västra Götalands län och har 6 357 [3] invånare. Hjo ligger vid Vätterns västra strand i Guldkroken i Västergötland.

Namnet skrevs 1327 Hyo och kommer från Hjoån. Ånamnets betydelse är 'den oklara, grumliga'.[6]

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hjo var från medeltiden en viktig hamn, vilket återspeglas i stadens sigill från 1600-talet och dagens kommunvapen. Hjo fungerade som Västergötlands hamnplats vid Vättern, med direktförbindelser österut till de under senmedeltiden viktiga städerna Hästholmen och Vadstena. Vadstena kloster hade gårdar på Västgötasidan av Vättern och ett eget hamnmagasin i Hjo.

Hjo fick troligen stadsprivilegier i början av 1400-talet och den första bevarande skriftliga uppgiften om Hjo som stad finns i Erik av Pommerns skattebok från 1413.[7] År 1586 stadfästes och utvidgades stadens provilegier. Hjo förblev dock en mycket liten stad, med ännu 1805 bara 350 invånare. Anläggandet av Göta kanal innebar dock ett uppsving för staden, och 1854 invigdes den nya Hjo hamn, vilken ansågs vara den bästa vid Vättern. År 1873 invigdes den smalspåriga Hjo–Stenstorps Järnväg till Stenstorp vid Västra stambanan och 1878 invigdes Hjo Vattenkuranstalt, vilken lockade besökare sommartid. Hjo fortsatte att växa även efter att Göta kanaltrafiken minskat och Vätterhamnarna förlorat sin betydelse. År 1880 hade staden 1 446 invånare och 1910 2 268 invånare.[8]

Hjo stadspark och vattenkuranstalten[redigera | redigera wikitext]

Huvudartiklar: Hjo stadspark och Hjo Vattenkuranstalt

I Hjo stadspark, som från 2018 är byggnadsminnesmärkt, låg från senare delen av 1800-talet Hjo Vattenkuranstalt.

Kuranstalten grundades av fyra hjobor: godsägaren Harald RöhssMunkebergs säteri, greven Gustaf SparreAlmnäs, grosshandlaren Gustaf Sjöstedt och den då nyinflyttade provinsialläkaren Wilhelm Baggstedt. De såg potential i Hjos geografiska placering. Det fanns på denna tid den nyanlagda järnvägen med anslutning till stambanan, och läget vid Vättern var gynnsamt och medgav passagerartrafik med Östergötland via Hästholmen.

Ett par byggnader fanns redan vid parkens anläggande, bland annat nuvarande Villa Idun. De flesta av parkens villor, samt Varmbadhuset, tillkom dock i och med kuranstalten. Dessa skulle inrymma logi, sällskapssalonger och läkarmottagningar för kuranstaltens gäster. År 1878 invigdes vattenkuranstalten. Själva Hjo stadspark ritades 1877 av trädgårdsarkitekten Johan Joseph Sternemann.

Vattenkuranstalten, senare omdöpt till Hjo Badanstalt, var i kurortsbolagets drift fram till 1932, varefter anstalten gick i konkurs. Verksamheten togs över av staden, men lades ned 1935.

Trästaden Hjo[redigera | redigera wikitext]

Hjo har bevarat karaktären av en 1800-talsträstad med småskalig och välbevarad bebyggelse. Staden tilldelades 1990 Europa Nostras hedersmedalj "för det beaktansvärda bevarandet av den samlade trästaden Hjo, vilket inneburit ett bibehållande av dess särprägel och charm".[9] Sedan 1997 samarbetar Hjo med Eksjö och Nora i nätverket Tre Trästäder för att främja trästädernas besöksnäring.[10]

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Hjo stad omslöts av Hjo socken. Vid kommunreformen 1862 blev staden en stadskommun med delar av bebyggelsen i Hjo landskommun. År 1952 uppgick både Hjo landskommun och Grevbäcks landskommun i stadskommunen. År 1971 bildades Hjo kommun med Hjo som centralort.[11]

I kyrkligt hänseende tillhörde orten före 1989 Hjo stadsförsamling, med mindre delar i Hjo landsförsamling Från 1989 ingår orten i Hjo församling.[12][12]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Hjo rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Gudhems och Kåkinds tingslag. Från 1971 till 2009 ingick Hjo i Skövde domsaga, för att därefter ingå i Skaraborgs domsaga.[13]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hjo 1960–2015[14]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
3 305
1965
  
3 619
1970
  
4 078
1975
  
4 615
1980
  
5 523
1990
  
6 206 437
1995
  
6 305 437
2000
  
5 998 445
2005
  
6 075 446
2010
  
6 094 454
2015
  
6 203 497
Anm.: 2015 utbröts Grebban till en separat småort

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Staden delas av Hjoån. Söder om ån ligger Gamla staden, som grundades på medeltiden, och norr om ån Nya staden, som anlades under andra hälften av 1800-talet i samband med att Hjo hamn byggdes, staden fick järnvägsförbindelse med Hjo–Stentorps Järnväg och Hjo Vattenkuranstalt grundades.

Vid Stora Torget ligger Hjo kyrka och Stadshuset. Huvudstråket i staden är fortfarande den gamla nord–sydliga landsvägen på västra Vätterstranden, som i staden löper i Bangatan, Hamngatan och Långgatan.

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Hjo sparbank grundades 1862 och verkade som en fristående sparbank fram till 1966, då den fusionerades med Skövde sparbank. Verksamheten uppgick efter ett antal sammanslagningar sedermera i Swedbank.

Smålands enskilda bank hade representation i Hjo åtminstone sedan 1860-talet.[15] I början av år 1880 etablerade Skaraborgs läns enskilda bank ett kontor i Hjo och Smålandsbanken drog in sitt.[16][17] En egen affärsbank för Hjo, Hjo bank, grundades 1907.[18] Hjo bank övertogs 1952 av Skaraborgs enskilda bank. Handelsbanken etablerade sig i Hjo år 1997.[19]

Efter det att Nordea lagt ned sitt lokalkontor på 2010-talet, och Handelsbanken sitt 2021,[20] är Swedbank den enda banken med lokalkontor i Hjo.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Vägar[redigera | redigera wikitext]

Länsväg 195 leder söderut till Jönköping och norrut till Karlsborg. Vägen gick tidigare nära Vätternstranden genom stadens centrum, men den nord-sydliga trafiken leds nu om på en förbifart väster om bebyggelsen. Länsväg 194 går från Hjo västerut mot Skövde, Länsväg 201 leder mot nordväst till Tibro och Mariestad och Länsväg 193 sydväst till Tidaholm och Falköping. Den regionala pendlingstrafiken går främst till Skövde.

Hjo har med Västtrafik bussförbindelser med framför allt Skövde, men också med Tibro, Tidaholm och Brandstorp.[21]

Järnvägar[redigera | redigera wikitext]

Hjo saknar numera järnvägsförbindelse. Den smalspåriga Hjo–Stenstorps Järnväg byggdes 1872–1873 för att ge Hjo anslutning till Västra stambanan. Efter att ha införlivats i Statens Järnvägar 1948, lades banans persontrafik ned 1961 och ersattes då med landsvägsbussar.[22] År 1967 lades även godstrafiken ned.

Sjöfart[redigera | redigera wikitext]

Hjo hamn var betydelsefull för stadens utveckling efter tillkomsten av Göta kanal och under den tidiga industrialismen, men Vättern saknar sedan 1930-talet inrikessjöfart av betydelse.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

  • Cykeltävlingen Vätternrundan passerar genom Hjo.
  • Slöjdmässan i Hjo är Nordens största slöjd- och hantverksmässa under tre dagar. Mässan anordnas under den andra helgen i juli.
  • En dragspelsstämma hålls andra helgen i augusti.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021, Statistiska centralbyrån, 9 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 4 januari 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  7. ^ "Jubileumsfirande 2013". Arkiverad 30 november 2012 hämtat från the Wayback Machine. Hjo.se. Läst 30 november 2012.
  8. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 13 s. 68-69.
  9. ^ Nationalencyklopedin (1992). NE HF band 09. NE Nationalencyklopedin. sid. 32. Libris 16947012. ISBN 978-91-976240-8-4 
  10. ^ ”Besök Eksjö, Hjo och Nora! | Tre trästäder”. https://www.tretrastader.se/. Läst 7 juli 2021. 
  11. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  12. ^ [a b] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  13. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Skövde tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  14. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  15. ^ 1861-1865 Skaraborgs län … BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 2. Åren 1861-1865. Skaraborgs län, p. 69
  16. ^ 1876-1880 Skaraborgs län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Skaraborgs län, p. 30
  17. ^ Med nästa års ingång, Mariestads Weckoblad, 10 december 1879
  18. ^ Aktiebolaget Hjo bank i Sveriges statskalender 1921
  19. ^ Årsredovisning 1997, Handelsbanken, alternativ länk
  20. ^ Handelsbanken lägger ned i Hjo, Hjo Tidning, 30 mars 2021
  21. ^ Tidtabeller – Västtrafik
  22. ^ Gruppkorsband från SJ

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]