Homosexualitet i Berlin

Lesbisch-schwules Stadtfest

Folsom Europe

Berlin Pride, 2006

Berlin betraktas som Europas gayhuvudstad. Ingen annan stad i Europa har så många och varierade ställen för homosexuella att träffas på, enligt Spartacusguiden (en guide över alla världens gayställen).

Den homosexuella kulturens historia i Berlin

1896 startade världens första gaytidning Der Eigene av Adolf Brand i Berlin. Tidningen kom ut mellan åren 1898-1932. Kring 1920-talet började en HBT-rörelse ta sin form i Berlin, främst i området Nollendorfplatz. Den första demonstrationen som anordnades av homosexuella tog plats i Berlin 1922 och samlade 400 deltagare. I Berlin fanns det 1932 cirka 300 klubbar och barer som framförallt besöktes av homosexuella. Den homosexuella rörelsen i Tyskland var under denna tid den mest aktiva i världen. Homosexuella läkaren Magnus Hirschfeld gjorde mycket för de homosexuella under denna period, bl.a. boken "Die Homosexualität des Mannes und des Weibes" (Mäns och kvinnors homosexualitet). Det trycktes olika tidningar för homosexuella bland annat lesbiska tidningen "Die Freundin" av Friedrich Radszuweit. Under nazisternas styre försämrades villkoren drastiskt för homosexuella och det blev ett stort bakslag för den liberala kulturen i Berlin under ett antal år.

• 
  Der Eigene, världens första gaytidning
• 
  Die freundin, Berlins lesbiska tidning
• 
  Klubben Eldorado, en av träffpunkterna för homosexuella i Berlin under 1930-talet. Foto 1932
• 
  Homosexuelle Aktion Westberlin startade 1971

Sakta men säkert återhämtade sig staden och snart var återigen Berlin den liberala staden men nu med fokuset i Västberlin. Efter andra världskriget saknade Västberlin restriktioner för barer och nöjesinrättningars öppettider vilket gjorde staden unik med dygnetrunt öppna barer och klubbar. Detta gjorde att staden fick ryckte om sig att vara en dekadent nöjesmetropol. I kombination med liberala regler och fri värnplikt lockades unga och homosexuella till Västberlin. I Östberlin fanns en del gayställen och staden ansågs vara den mest liberala inom Östblocket. Under 1970-talet fick den homosexuella kulturen ytterligare kraftigt genomslag i Västberlin då frigörelsen spreds bland homosexuella i Västvärlden och den första Prideparaden (CSD) startade. Homosexuelle Aktion Westberlin startade redan 1971 med bl.a. demonstrationer. Samma år gjordes filmen It Is Not the Homosexual Who Is Perverse, But the Society in Which He Lives av Rosa von Praunheim. Ursprunget till läderföreningen BLF:s Easter Fetish Week, startade 1974 under namnet Ostertreffen. I Berlin finns allt detta samlat i ett gaymuseum – Schwules Museum från 1985. I Berlin finns det mängder av gayklubbar, restauranger och barer för homosexuella. Klubbarna har flera olika inriktningar för olika smaker. På grund av att Berlin är en så liberal stad med bland annat fria öppettider för barer och klubbar och liberala regler kring sex har staden dragit till sig många homosexuella. Efter Tysklands återförening från 1990-talet och framåt har antalet evenemang för homosexuella ökat explosionsartat. Idag har Berlin några av Europas största evenemang för homosexuella såsom Berlin Pride, Lesbisch-schwules Stadtfest Berlin, Folsom Europe och Easter Fetish Week. I Berlin utkommer bl.a. gaytidningarna Siegessäule, blu samt lesbiska L-Mag.

• 
  Minnesmärket för de homosexuella som förföljdes av nazisterna i Tiergarten
• 
  Gaybjörn utanför Brunos, Nollendorfplatz
• 
  Regnbågskolonn vid Nollendorfplatz
• 
  Minnesmärket "Rosa triangeln" på tunnelbanestationen Nollendorfplatz

Det finns flera minnesmärken samt monument om homosexualitet i Berlin såsom Minnesmärket för de homosexuella som förföljdes av nazisterna i Tiergarten samt minnesmärket Rosa triangeln och Regnbågskolonnen vid Nollendorfplatz.

Gaykvarter

De största gaykvarteren ligger mellan Nollendorfplatz och Wittenbergplatz med gaygatorna Motzstrasse och Fuggerstrasse. Här ligger gayklubbar, gaycaféer och gayaffärer granne med varandra. I detta område finns de flesta klubbar och barer för läderbögar. Detta utgör centrum för Berlins gayliv. I området finns även flera gayhotell. I närområdet finns även Schwules Museum. Ett andra stort gayområde ligger i stadsdelen Prenzlauer Berg vid Schönhauser Allee. Många gayställen ligger i Kreuzberg vid Kottbusser Tor och Mehringdamm. Vid Warschauer Strasse ligger bland annat Die Busche för unga bögar och flator. Även vid Hermannplatz finns flera gaybarer. SchwuZ - en av Berlins mest kända klubbar ligger i Neukölln.

Berlins gayfestivaler

Under 1970-talets homosexuella frigörelse startade Homosexuelle Aktion Westberlin 1971 samt under påsken 1974 nuvarande Easter Fetish Week. Berlin Pride genomfördes första gången 1979 under namnet Christopher Street Day. Under 1980-talet tillkom filmpriset Teddy Award för homosexuella år 1987.

1993 hade Berlin Europride med festivalområdet mittemot Riksdagshuset i ett parkområde i Tiergarten. Samma år slog den idag välkända Lesbisch-schwules Stadtfest Berlin igenom vid Nollendorfplatz och är idag Europas största gatufest för homosexuella. 1995 kom Wigstöckel Transgender Event samt 1997 startade BLF Gay Skinhead Weekend. Året därpå 1998 tillkom flera festivaler för homosexuella såsom Kreuzberg Pride, Lesbischwules Parkfest Friedrichshain, Lesben Film Festival Berlin och Gay Rubber Weekend.

Under 2000-talet växte Berlins gayfestivaler ytterligare i antal med fetischfestivalen Folsom Europe och Hustlaball (2003), Gay Night at the Zoo (2005), GayWiesn Oktoberfest (2008) samt Dyke March (2013). Idag är det få städer som har lika många festivaler för homosexuella som Berlin.

Se även

• Schwules Museum (Gaymuseum)

Källhänvisningar

• Källa: Engelska Wikipedias artiklar "Der Eigene", "Friedrich Radszuweit" och "LGBT history"