Hotell Rydberg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hôtel Rydberg strax före rivningen 1914.
Arkitektritning av Albert Törnqvist ur bygglovshandlingar från 1853.

Hotell Rydberg (även stavat Hôtel Rydberg) var ett hotell med restaurang och bar vid Gustav Adolfs Torg i Stockholm under åren 18571914. Hotellet var under sin tid ett av stadens mer kända nöjesetablissemang och besöktes bland annat av journalister och författare, däribland Hjalmar Söderberg, Albert Engström, Emil Norlander och Hasse Z.[1] Hotell Rydberg revs 1914 för att ge plats åt Skandinaviska Bankens palats.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Hôtel Rydberg
Hôtel Rydbergs entréportal finns idag vid Millesgårdens gamla entré. Porten har återanvänds i ett bostadshus på Sigtunagatan 6.[2]

Grundplåten till hotellet var en donation från Abraham Rydberg till Stockholms grosshandelssocietets förfogande för att uppföra ett hôtel-de-ville, det vill säga ett stadshus, i Stockholm. Det är idag okänt om missförståndet berodde på dåliga språkkunskaper eller var en avsiktlig feltolkning för att få till stånd Stockholms första[källa behövs] hotell.

Hotell Rydberg uppfördes åren 1852-1856 på det gamla Kastenhofs tomt[3] efter ritningar av arkitekt Johan Fredrik Åbom, som några år senare även ritade Berns salongers byggnad vid Berzelii park. Fasaderna hade ritads av arkitekt Albert Törnqvist.[4] 1870 införlivades grannfastigheten Celsingska huset i hotellet. Även det Celsingska huset hade ritats av Åbom 1858 och rests som bostadshus åt brukspatron L.G. von Celsing.[5] Hotellet arrenderades ut, först till sedermera Grand Hôtel-grundaren Jean-François Régis Cadier, och sedan till år 1892 av hans änka.[3] 1892 byggdes hotellet om efter ritningar av arkitekten Johan Fredrik Lilljekvist.[6]

Hotellet stängdes den 1 oktober[7] 1914 och byggnaden revs samma år. Fastigheten hade redan år 1910 köpts av Skandinaviska Kreditaktiebolaget (Skandinaviska Banken) och man uppförde nu ett nytt hus på samma plats, där idag bland annat Dansmuseet återfinns. Hotellets marmorportal flyttades dock och finns nu vid Millesgårdens gamla entré. En kopia av hotellets bankettsal återfinns i herrklubben Sällskapets lokaler på Arsenalsgatan 7.[8]

Händelser på hotellet[redigera | redigera wikitext]

Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne[9] och Bohusläns Gille bildades år 1907 på Hotell Rydberg.

Klas Pontus Arnoldson lade år 1883 en motion om Sveriges neutralitet i riksdagen. Motionen om neutralitet undertecknades av flera riksdagsmän (främst från den andra kammaren) vid ett sammanträde på Hotell Rydberg i Stockholm den 24 februari 1883. Mötet betraktas allmänt som grunden till att Svenska freds- och skiljedomsföreningen bildas.[10]

Hotellet i svensk kultur[redigera | redigera wikitext]

Hotellet omnämns i Hjalmar Söderbergs Doktor Glas:

Doktorn går över kyrkogården och upp genom gränden till Drottninggatan, där han köper cigarrer. Han viker sedan av på Fredsgatan, tittar genom glasrutan på Hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg, köper tidning och går ned till vattenbutiken och sätter sig.

Det nämns även i samme författares Förvillelser från 1895. Han använder här skillnaden mellan det nya elljuset med det mer flackande gasljuset för att skapa en hotfull stämning. Scenen i boken är hotell Rydberg vid Gustav Adolfs torg som vid den tiden var ett vattenhål för konstnärer och intellektuella.

Plötsligt släcktes det elektriska ljuset. Ett par gaslågor tändes. Skuggorna uppförde spöklika brottningsscener kring väggarna, och bakom glasrutorna till det stora gröna kaféet, där det ännu var ljust, rörde sig ett våldsamt skuggspel av sträckta halsar och av armar, fäktande i luften med glas i hand.

Även Evert Taube sjunger om en lunch år 1907 på Hotellet i Balladen om Olof Thunman:

En solglödsmättad, dunstig julidag, vi möttes första gången, minns jag nu, på gamla Rydberg, sjutton år var jag och vännen Olof Thunman tjugosju.

Biff Rydberg, eller Biff à la Rydberg, en klassisk svensk husmansrätt, anses ha serverats första gången i hotellets restaurang.

På hotellet huserade 1857-70 herrklubben Sällskapet,[8] samt enligt uppgift även Lilla Sällskapet[11].

Ett glas med tre etsade bårder, en bredare mitten och en smalare på vardera sidan kallas rydbergsglas, efter hotellet.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Svenskapanoptikon
  2. ^ SSM:Byggnadsinventering
  3. ^ [a b] Nordisk familjebok
  4. ^ Råberg, Marianne; Fredriksson, Göran H.; Lundkvist, Ingvar (1985). Husen på malmarna: en bok om Stockholm. Stockholm: Prisma i samarbete med Stockholms stadsmuseum. sid. 68. Libris 8357892. ISBN 91-518-1760-8. http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=7231&tillbaka 
  5. ^ Anna-Lis Eronn (1981). ”J.F. Åbom och bostadsarkitekturen i Stockhollm 1850-1875”. i Hall, Thomas. Stenstadens arkitekter: sju studier över arkitekternas verksamhet och betydelse vid utbyggnaden av Stockholms innerstad 1850-1930. Stockholm: Akademilitteratur. sid. 30-31. Libris 7640977. ISBN 91-7410-140-4 
  6. ^ Hotell Rydberg i Georg Nordensvan, Svensk konst och svenska konstnärer i nittonde århundradet (1928), II. Från Karl XV till sekelslutet
  7. ^ Gustaf V och hans tid 1907-1918, Erik Lindorm 1979 ISBN 91-46-13376-3 s.335
  8. ^ [a b] Sällskapet i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  9. ^ ”771 Sjöräddningssällskapets resurser”. http://fcweb.kristdemokrat.se/ro/ledamoter/anneliee/motioner/I0084F490. 
  10. ^ ”Svenskafreds.se”. http://www.svenskafreds.se/foreningen/kparnoldson.shtml. 
  11. ^ ”Mardsjo_rapp21.pdf”. http://www.studentlitteratur.se/files/sites/svensksakprosa/Mardsjo_rapp21.pdf. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]