Olof Thunman

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Jacob Olof Magnus Thunman, född 11 februari 1879 i Uppsala, död 23 oktober 1944 på Noor i Knivsta socken, var en svensk målare, tecknare och skald.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han var son till folkskolläraren Jakob Thunman och Eva Gauffin. Thunman föddes i huset Imperfektum och var först bosatt i Axvall i Västergötland, varifrån hans hustru Carin Kuylenstierna kom, för att sedan flytta till Sälsjön vid Lövstabruk, Österlövsta socken i Uppland och slutligen till Knivsta. Där bodde han i grindstugan till Noors slott. I Knivsta finns Thunmanskolan, som är uppkallad efter honom.

I både sin konst och sin diktning behandlade Thunman främst motiv från Uppland.[1] Han undervisade Evert Taube i konst och poesi och har skrivit texten till gånglåten Vi gå över daggstänkta berg. I bokform utgav han fem diktsamlingar och den postuma samlingen Valda dikter[2] utgavs 1954.

Efter en tids studier i Uppsala övergick Thunman till bildkonst och diktning och studerade konst 1902–1906 vid Konstakademin där han sista läsåret belönades med akademiens andra medalj. Separat debuterade han med en utställning i på Uplands nation i Uppsala 1942 men han medverkade redan som akademielev i Konstnärslagets utställning i Stockholm 1905. En minnesutställning med hans konst visades på Östgöta nation i Uppsala 1945.

Han vistades i Upplands skärgård, Västergötland och på västkusten. Fram till 1920-talet målade han mest marint men övergick mer och mer från olja till tusch, pastell och krita. Upsala Nya Tidnings påkostade julnummer pryddes på omslaget och i artiklarna om hembygd och uppländska fornminnen av hans teckningar i omkring 30 år. Teckningarna föreställer byggnader, landskap, naturskildringar och personer från hela Uppland. Ett omtyckt motiv var bränningar vid skärgården. Många av hans teckningar tillkom även som vignetter till hans dikter.

Olof Thunman står staty utanför Särsta Värdshus i Knivsta. I närheten av statyn ligger Thunmanskolan. På Uppsala gamla kyrkogård finns hans grav med en minnessten rest av Uplands nation 1954. Minnesstenen är sedan 2010 utbytt mot en ny och den gamla restaurerad och flyttad och står vid statyn utanför Särsta Värdshus[3]. Thunman är representerad vid Skaraborgs pansarregemente, Upplands museum, Upplands studentkår, Växtbiologiska institutionen i Uppsala och Linnéska stiftelsen i Hammarby.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Pan spelar : dikter. Stockholm: Dahlberg. 1919. Libris 1659800 
  • Beduinen. Uppsala. 1925. Libris 3128562 
  • Olandssånger : dikter. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1927. Libris 1336249 
  • Träddyrkan och upländska offerträd. Uppsala. 1928. Libris 3128564 
  • Från färdväg och fornbygd : dikt och prosa, musik och bild. Uppsala. 1929. Libris 368238 
  • Mark och vindar : dikter. Stockholm: Geber. 1935. Libris 1364420 
  • Prolog vid invigningen av Enköpingsutställningen den 22 juni 1935. [Enköping]. 1935. Libris 3128563 
  • Visor från vidd och vrå : dikt, bild och musik. Uppsala. 1939. Libris 1380400 
  • Olof Thunmans konst : förteckning över genom Thunman-utställningen på Upplands nation 1-15 febr. 1942 kända arbeten av konstnären / med en inledning av Nils Ålenius. Uppsala: Almqvist & Wiksell. 1942. Libris 1420324 

Samlade upplagor och urval[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bra Böckers lexikon, 1980.
  2. ^ Libris
  3. ^ Lindblom, Maria (20 april 2010). ”Thunman får en sten vid sin sida.” (HTML). UNT.se. http://www.unt.se/knivsta/thunman-far-en-sten-vid-sin-sida-917265.aspx. Läst 26 april 2010.