Ingeborg Bachmann

Ingeborg Bachmann
Pseudonym	Ruth Keller
Född	25 juni 1926 Klagenfurt
Död	17 oktober 1973 (47 år) Rom
Yrke	Författare, översättare
Nationalitet	Österrikisk
Språk	Tyska
Hemort	Rom
Partner	Max Frisch och Paul Celan

Ingeborg Bachmann, född 25 juni 1926 i Klagenfurt, Österrike, död 17 oktober 1973 i Rom, Italien, var en österrikisk författare, poet och översättare, även känd under pseudonymen Ruth Keller.

Biografi

Bachmann föddes i Klagenfurt i Kärnten. Mellan 1945 och 1950 studerade hon filosofi, psykologi och germanistik vid universiteten i Innsbruck, Graz och Wien. 1950 disputerade hon i filosofi vid universitetet i Wien med en avhandling om Martin Heidegger.

Efter examen arbetade Bachmann som scripta och redaktör vid den österrikiska radiostationen Rot-Weiss-Rot, vilket gjorde det möjligt för henne att få en översikt över samtida litteratur samtidigt som hon hade en fast inkomst. Dessutom sändes hennes första radioteater på stationen. Hennes litterära karriär tog ytterligare fart genom kontakten med Hans Weigel och den litterära grupperingen Gruppe 47, vars medlemmar bland annat inkluderade Ilse Aichinger, Paul Celan, Heinrich Böll, Marcel Reich-Ranicki och Günter Grass.

1953 beslutade hon sig för att leva på sitt författarskap och flyttade till Rom, Italien, där hon under följande år skrev dikter, essäer, operalibretton och noveller vilka snart gav henne berömmelse och flera priser. Hennes relation med den schweiziske författaren Max Frisch, (1911-1991) förde henne senare till Schweiz.

Bachmanns verk fokuserar huvudsakligen på teman som jagets möjligheter att existera, göra motstånd mot liknöjdheten och våga bryta upp samt språkfilosofi, det senare i den österrikiska filosofen Ludwig Wittgensteins tradition. Hennes doktorsavhandling visar hennes växande desillusionering avseende Heideggers existentialism, vilken delvis löstes genom hennes växande intresse för Wittgenstein, vars bok Tractatus logico-philosophicus, 1921 signifikant påverkade hennes relation till språket.

Bachmann dog på ett sjukhus i Rom, 17 oktober 1973, tre veckor efter att en brand utbrutit i hennes sovrum. Vad hon egentligen dog av är omtvistat.

Ingeborg Bachmanns Pris

Ingeborg Bachmanns Pris som årligen utdelas i Klagenfurt, har namngetts efter henne.

Priser och utmärkelser

• 1953 – Gruppe 47:s litteraturpris för Die gestundete Zeit
• 1964 – Georg Büchner-priset

Bibliografi

Ingeborg Bachmanns dikt Wahrlich som väggdikt på Nieuwe Rijn 94 i Leiden.

• 1952 – Ein Geschäft mit Träumen (hörspel)
• 1953 – Die gestundete Zeit (diktsamling)
• 1954 – Die Zikaden (hörspel)
• 1956 – Das erstgeborene Land (hörspel)
• 1956 – Anrufung des Großen Bären (diktsamling)
• 1958 – Der gute Gott von Manhattan (hörspel)
• 1959 – Die Wahrheit ist dem Menschen zumutbar
• 1959 – Frankfurter Vorlesungen
• 1960 – Der Prinz von Homburg (libretto, musik av Hans Werner Henze)
• 1961 – Das dreißigste Jahr (novellsamling)
• 1965 – Ein Ort für Zufälle
• 1965 – Der junge Lord (libretto, musik av Hans Werner Henze)
• 1971 – Malina (roman, filmatiserad 1991)
• 1972 – Simultan (novellsamling)
• 1978 – Der fall Franza (fragment, utgivet postumt)
• 1978 – Requiem für Fanny Goldmann (fragment, utgivet postumt)
• 1978 – Erzählungen (noveller, postumt)
• 1978 – Essays. Reden. Vermischte Schriften. Anhang
• 1980 – Frankfurter Vorlesungen. Probleme zeitgenössischer Dichtung
• 1983 – Wir müssen wahre Sätze finden. Gespräche und Interviews
• 1985 – Die kritische Aufnahme der Existentialphilosophie Martin Heideggers
• 1995 – Todesarten (ofullbordad romantrilogi)
• 2000 – Ich weiß keine bessere Welt (dikter)
• 2000 – Poetische Korrespondenzen (med Paul Celan)
• 2004 – Briefe einer Freundschaft (Brev till Hans Werner Henze)
• 2005 – Kritische Schriften

Bibliografi (utgivet på svenska)

• 1963 – Det trettionde året: noveller (Das dreissigste Jahr), översättning Arvid Brenner (Bonnier)
• 1964 – "[Dikter]". Ingår i antologin Fyra tyska poeter (Bonnier)
• 1976 – Bröd och salt [dikturval], översättning Johannes Edfelt (Coeckelberghs)
• 2009 – Malina (Malina), översättning Linda Östergaard (Salamonski)
• 2012 – [Brevväxling med Paul Celan i: Brev: samt brevväxlingen mellan Paul Celan och Max Frisch och mellan Ingeborg Bachmann och Gisèle Celan-Lestrange (Herzzeit), översättning Linda Östergaard [Bachman, Frisch, Celan-Lestrange, efterord och tidslinje], Lars-Inge Nilsson [Celan] (Ellerströms)
• 2014 – Vandra, tanke – samlade dikter, översättning och efterord Linda Östergaard (Ellerströms)
• 2016 – Utplåna fraserna – föreläsningar, tal och utvalda texter, översättning och förord Linda Östergaard (Ellerströms)

Källor

• Detta är helt eller delvis en översättning från Engelskspråkiga Wikipedia
• Bonniers författarlexikon över utländsk litteratur ISBN 91-0-057321-3
• Libris

Externa länkar

• 10 dikter av Ingeborg Bachmann, att läsa och höra henne läsa. lyrikline.org (tyska)
• Ingeborg Bachmann i Libris