Ingegerd Olofsdotter

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ingegerd Olofsdotter
Furstinna av Novgorod
Regeringstid 1019–1035
Storfurstinna av Kiev
Regeringstid 1035–1050
Företrädare Emnilda av Kiev
Gemål Jaroslav I av Kiev
Barn Anna av Kiev,
Vsevolod I av Kiev,
Svjatoslav II av Kiev,
Ellisif Elisabet av Kiev,
Izjaslav I av Kiev,
Vladimir I av Kiev,
Igor av Vladimir,
Vjatjeslav av Smolensk,
Anastasia av Kiev
Personnamn Ingegerd Olofsdotter
Ätt Erik Segersälls ätt
Far Kung Olof Skötkonung av Sverige
Mor Estrid
Född ca 1000
Död 10 februari 1050
Anna av Novgorod
Född ca 1000
Död 10 februari 1050
Vördas inom Ortodoxa kyrkan, Heliga Annas ortodoxa församling
Helgedom Sofiakatedralen i Kiev, Sofiakatedralen i Novgorod
Helgondag Fastedagar: 10 februari, 4 oktober.
Skyddshelgon för Sofiakatedralen i Kiev, Sofiakatedralen i Novgorod

Ingegerd Olofsdotter, född omkring år 1000, död 10 februari 1050, var en svensk prinsessa och senare novgorod- och kievrusisk furstinna.[1] Hon var dotter till kung Olof Skötkonung av Sverige och hans maka Estrid, en furstedotter av obotritisk börd. I östra Europa var hon även känd under namnet Irina av Novgorod, storfurstinnan Irina av Kiev, och senare som ortodoxt helgon under namnet Anna av Novgorod, Anna av Ryssland[1] och Sankta Anna.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd föddes cirka år 1000, som dotter till Olof Skötkonung och hans slaviskt stammande hustru Estrid.

Hon var, enligt Snorre Sturlasson, bortlovad till Olav Haraldsson i Norge. Denne gifte sig dock senare med Ingegerds halvsyster Astrid, medan Ingegerds resterande liv kom att tillbringas i östra Europa.

Liv som furstinna[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd ingick år 1019 giftermål med Storfursten Jaroslav Vladimirovitj av Novgorod, senare känd som Jaroslav den vise av Kiev. Ingegerd döptes vid Husaby källa[2] i Kinnekulle, Västergötland. Hon döptes tillsammans med sin far, enligt tradition av Sankt Sigfrid. Ingegerd antog i Ryssland namnet Irina antagligen för att det är ett namn som redan var känt bland ryskspråkiga. Genom sina fyra döttrar blev Ingegerd anmoder till flera kungaätter i Europa, och som sådan var hon en av 1000-talets kvinnliga centralgestalter i Europa. En av hennes söner grundade den tsarätt som regerade i Ryssland fram till att den 1598 dog ut. Hennes döttrar gavs i giftermål åt Norges Harald Hårdråde, Ungerns Andreas I och Frankrikes Henrik I; genom Henrik blev hon därmed anmoder till alla senare franska kungar.[1]

Sista år och död[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd lät något eller några år före sin död viga sig till nunna enligt den strängaste ordningen. Hon fick då namnet Anna och räknas i den ryska kyrkan som helgon (Sanka Anna).[1]

Ingegerds kvarlevor vilar tillsammans med makens i en sarkofag i Sofiakatedralen i Kiev. Sovjetiska forskare öppnade sarkofagen 1939 och undersökte innehållet. Ingegerds välbevarade kranium var av vad frenologer kallar "nordisk typ", massivt och tungt med en elliptisk form. Pannan var "inte särskilt hög" och hade en "genomsnittlig" lutning. Näsan var "starkt framträdande med en smal näsrot". Hakan var "av genomsnittlig storlek", men "markant framträdande". Tänderna bedömdes som rätt väl bevarade. Forskarna fann att Ingegerd varit cirka 162 cm lång och Jaroslav varit cirka tio cm längre.

Barn[redigera | redigera wikitext]

Kalkmålning i Sofiakatedralen från 1000-talet. Den visar Ingegerds och Jaroslavs döttrar.
  1. Vladmir av Novgorod (1020–4 oktober 1052)
  2. Anastasia av Kiev (ca 1023–1074/1096), gift med Andreas I av Ungern
  3. Izjaslav I av Kiev (1024–3 oktober 1078, stupad), storfurste av Kiev
  4. Ellisif (Elisabet av Kiev; 1025–ca 1067, gift med Harald Hårdråde av Norge
  5. Svjatoslav II av Kiev (1027–27 december 1076)
  6. Anna av Kiev (ca 1030–1075, gift med Henrik I av Frankrike
  7. Vsevolod I av Kiev (1030–13 april 1093)
  8. Vjatjeslav av Smolensk (1034–1057)
  9. Igor av Vladimir (103?–1060)

Eftermäle[redigera | redigera wikitext]

I Sofiakatedralen i Kiev finns en fresk som avbildar några av Jaroslavs och Ingegerds barn. Också fursteparet, på vars initiativ kyrkan byggdes, var en gång avbildat på en vägg, men denna är numera riven. Bilden är dock känd tack vare att den ritades av på 1600-talet.

Källorna till Ingegerds liv är fåtaliga och uppgifterna om hennes upphöjelse till helgon inte entydiga. Det finns således en annan tradition, som förknippar Ingegerdnamnet med reliker, som länge fanns i Sofiakatedralen i Novgorod. Denna kyrka (således med samma namn som den i Kiev) hade Jaroslavs och Ingegerds son Vladimir I som byggherre. I kyrkliga sammanhang ses numera ingen motsättning mellan de två traditionerna. Speciellt som att det finns otaliga mer betydande helgon, vars jordiska tillvaro är betydligt sämre kartlagd än Ingegerds.

Ortodoxt helgon[redigera | redigera wikitext]

Heliga Anna av Novgorod (Ingegerd Olofsdotter) firas idag som helgon i ortodoxa kyrkan. Det finns en serbisk-ortodox församling i östra Sverige som är vigd åt henne, Heliga Annas ortodoxa församling (extern länk nedan), verksam i Eskilstuna, Finspång, Leksand, Linköping, Motala, Norrköping, Stockholm, Uppsala och Örebro. En del av hennes reliker donerades år 2009 till församlingen av ortodoxa kyrkan i Ryssland, och hon vördas av ortodoxa kristna som Sveriges skyddshelgon.[källa behövs] Däremot förekommer i övrigt ingen svensk helgonkult av henne.[1]

Ingegerd Olofsdotter i litteraturen[redigera | redigera wikitext]

Ingegerd Olofsdotter är föremål för romanen Mäktig mans kvinna. En roman om storfurstinnan Ingegerd av Catharina Ingelman-Sundberg (2001).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Beskow, Per: Ingegerd i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 juni 2015.
  2. ^ Gullman, Sven H. (2004): "Kungadottern Ingegerd från Sigtuna som blev storfurstinnan Irina av Kiev och den heliga Anna av Novgorod". svenhgullman.nu/Diaspora 1/2004. Läst 15 juni 2015.
  • Rune Edberg: Ingegerd, Olof skötkonungs dotter. Ett kvinnoöde från vikingatiden. Sigtuna 1997, ny upplaga 2001. Engelsk översättning: Viking Princess, Christian Saint. Ingegerd, a Woman in the 11th Century. Sigtuna 2005.
  • Karl-Erik Tysk, "Också din rättrogna hustru Erina." Skara stift 1000 år. Red. av Johnny Hagberg, Skara 2014.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]