Ingemar Stenmark

Från Wikipedia
Version från den 4 augusti 2017 kl. 14.52 av Allexim (Diskussion | Bidrag) (→‎Externa länkar: successionsbox utmärkelser i tidsföljd)
Ingemar Stenmark
Ingemar Stenmark - 2011.jpg
LandSverige
SportSlalom, storslalom
Född18 mars 1956 (68 år)[1]
Joesjö
Längd181 cm
Diverse
VärldscupdebutDecember 1973
Aktiva år1973–1989
Olympiska spelen
Deltagande3
Medaljer3
Guldmedaljer2
Världsmästerskap
Deltagande?
Medaljer4
Guldmedaljer3
Världscupen
Säsonger16
Vinster86 (46 SS, 40 SL)
Pallplatser155
Ingemar Stenmark
Alpin skidsport, herrar
Olympiska spel
Guld Lake Placid 1980 Storslalom
Guld Lake Placid 1980 Slalom
Brons Innsbruck 1976 Storslalom
Världsmästerskap
Guld Garmisch-Partenkirchen 1978 Slalom
Guld Garmisch-Partenkirchen 1978 Storslalom
Guld Schladming 1982 Slalom
Silver Schladming 1982 Storslalom
Ingemar Stenmark i Vaxholm, juni 2014

Jan Ingemar Stenmark, född 18 mars 1956 i Joesjö, södra Lappland, Västerbottens län, är en av tidernas främsta alpina skidåkare med sammanlagt två OS-guld, fem VM-guld och 86 världscupsegrar i disciplinerna slalom och storslalom. Han tilldelades Svenska Dagbladets guldmedalj 1975 och 1978. Hans aktiva karriär varade från 1973 till 1989.[1] I en SIFO-undersökning 1999 bland svenska folket valdes Stenmark till "Århundradets främsta svenska idrottsman". I samband med millennieskiftet utsågs han till Sveriges näst bäste idrottsman genom tiderna av Svenska Idrottsakademin, efter Björn Borg. Delägare i det svenska sportmärket Spektrum, grundat i Åre 2012. Tillverkare av skidglasögon och solglasögon.[2]

Biografi

Bakgrund

Stenmark är son till banläggare Erik Stenmark och Gunborg Stenmark.[3] Då Stenmark var fem år flyttade familjen från Joesjö till den nybyggda villan på Slalomvägen i närbelägna Tärnaby.[4] Familjen Stenmark blev granne med familjen Strand, där den unge Stig så småningom skulle komma att bli Ingemars klubbkompis i den lokala skidklubben – Tärna IK Fjällvinden.

Ingemar Stenmark började som åttaåring tävla i utförsåkning och vann Kalle Anka-trofén i Duved.[4] Stenmarks vinst i Kalle Anka Cup 1972 innebar också att han upptäcktes av Hermann Nogler, som sedan blev tränare åt honom. Året efter vann Stenmark sina första världscuppoäng.[5]

Alpin karriär

Stenmark fick sitt internationella genombrott våren 1974.[3] Den 17 december 1974 vann Stenmark sin första världscupseger i "svenskbacken" i Madonna di Campiglio i Italien. Han försökte sig under karriären även på störtlopp, men hans åkstil passade inte denna mer fartfyllda alpina gren. Han knep dock under sin karriär en pallplats i en kombinationstävling, där störtloppsmomentet ingår. Detta skedde i Kitzbühel 1981. I övrigt är en femte plats i Super G från Garmisch-Partenkirchen 1984 det bästa enskilda resultatet i en fartdisciplin.

Stenmark vann den totala världscupen tre gånger i rad, säsongerna 1975/76, 1976/77 och 1977/78.[3] Därefter följde ett antal år där han kom tvåa. Han vann dessutom åtta världscuper i slalom (1975, 1976, 1977, 1978, 1979, 1980, 1981 och 1983) och sju i storslalom (1975, 1976, 1978, 1979, 1980, 1981 och 1984).[3] Ingen annan alpin skidåkare i världscupen har någonsin vunnit lika många delcuper. Säsongen 1978/79 var den segerrikaste för svensken då han vann tretton tävlingar. Han vann bland annat samtliga tio storslalomtävlingar. Värt att nämnas är att han i Jasna 1979 vann storslalomen med en marginal på 4,06 sekunder. Ändå slutade han bara femma i den totala världscupen p.g.a. regeländringen att bara de tre bästa resultaten från delcuperna fick räknas. Han var även en framgångsrik mästerskapsåkare med flera OS- och VM-guld. I och med att världsmästerskapen inte arrangerades lika ofta förr har de olympiska spelen även fått VM-status.

Stenmark OS-debuterade i Innsbruck 1976, där han tog en bronsmedalj i storslalom. Han tog VM-guld i slalom och storslalom 1978 och i slalom 1982.[3] Stenmarks största OS blev Lake Placid 1980, där han vann guld i såväl slalom som storslalom.[3] I Sarajevo 1984, en säsong då han vann storslalomcupen och kom tvåa i slalomcupen, fick han inte delta, då han den 23 mars 1980 skrivit på en så kallad B-licens, som innebar att han ansågs som proffs. Orsaken till det var att han ville skriva reklamavtal och även kunna köra tävlingar på den amerikanska motsvarigheten till världscupen, Nor-am cup. År 1984 fick inga proffs delta i OS, men detta var en regel som sedan upphävdes av IOK och Stenmark kunde göra sitt tredje och sista OS i Calgary 1988, där han inte tog någon medalj.

Senare karriär

I VM 1989 i Vail gjorde han sitt sista stora mästerskap och slutade på sjätte plats i storslalomtävlingen. Det var också i storslalom Ingemar Stenmark tog sin sista världscupseger, vilket gjordes i Aspen 1989. I slutet av sin karriär var Ingemar Stenmark inte fullt så framgångsrik, men i OS i Calgary var han snabbast av alla i det andra åket i slalom, även snabbare än vinnaren Alberto Tomba från Italien.

Stenmark har vunnit TV-tävlingarna Superstars (1996), Mästarnas mästare (2011) och Let's Dance (2015).

Privatliv

Stenmark bodde från mitten av 1980-talet till mars 2006 i Monaco av skattetekniska skäl, men bor numera i Vaxholm. Han arbetar huvudsakligen som talesman och produktutvecklare för skidmärket Elan. Han är en av de svenskar som överlevde tsunamin vid jordbävningen i Indiska oceanen 2004, genom att ta sig upp på en hög höjd. Stenmark är far till två döttrar, födda 1984 respektive 2007. Gift 2016 med Tarja Olli (född 1966 Jakobstad, Pietarsaari Finland). Tillsammans har de dottern Iza.[6]

Betydelse

Stenmark blev folkkär som få,[1] och hans karriär hade länge stor påverkan på människors vardagsliv. Under Stenmarks dominansperiod kring slutet 1970-talet stannade arbetet upp på arbetsplatser, i skolor rullades TV-apparaten in i klassrummet och i städerna samlades människor ute på gatan hos närmaste TV-handlare. Vid Stenmarks åk i viktigare tävlingar kunde Stockholms centrum likna situationen vid ett utegångsförbud, med öde trottoarer och stillastående bilar. Det var vanligt att ett 50-tal svenska journalister bevakade Stenmarks tävlingar.[7] Stenmark var i slutet av 1970-talet och i början av 1980-talet en riksangelägenhet som berörde alla, och även i riksdagen gjorde man paus för att följa Stenmarks lopp.[8]

När Jerringpriset instiftades 1979 röstades han fram som dess förste mottagare; året därpå blev han dess andre mottagare.

Även bland kollegorna inom världscupcirkusen var Ingemar Stenmark ett aktat namn. När det blev känt att han gick på lina och cyklade enhjuling under sin träning, tog (en stor del av) övriga åkare upp detta som del av sina träningsprogram. Senare framkom det dock att Stenmark bara testat det hela, som omväxling och för skojs skull.[7]

Världscupsegrar

1974-75

1975-76

1976-77

1977-78

1978-79

1979-80

1980-81

1981-82

1982-83

1983-84

1984-85

  • Inga världscupsegrar

1985-86

1986-87

1987-88

  • Inga världscupsegrar

1988-89

Meriter

VM och OS

OS-guld från denna tid räknas enligt FIS officiellt även som VM-guld.

Världscupssegrar

Totalcupen:

  • 1976
  • 1977
  • 1978

Slalomcupen:

  • 1975
  • 1976
  • 1977
  • 1978
  • 1979
  • 1980
  • 1981
  • 1983

Storslalomcupen:

Utmärkelser och övriga priser

Statistik

  • 231 - Alpina världscuptävlingar
  • 86 - Segrar
  • 43 - Andraplatser
  • 26 - Tredjeplatser
  • 26 - Tävlingar där han var sämre än en tiondeplats eller bröt tävlingen

Se även

Referenser

Noter

  1. ^ [a b c] "Ingemar Stenmark". NE.se. Läst 25 november 2014.
  2. ^ http://www.spektrumeye.com
  3. ^ [a b c d e f] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 1028. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/1028.html 
  4. ^ [a b] Karlsson, Mattias (17 mars 2006). ”En "vanlig kille" som fyller 50”. Sydsvenskan. http://www.sydsvenskan.se/sport/en-vanlig-kille-som-fyller-50/. Läst 25 november 2014. 
  5. ^ Bank, Simon (25 maj 2000). ”Han var som en pappa för Ingemar”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/sport/0006/25/nogler.html. Läst 25 november 2014. 
  6. ^ Persson, Sofia (27 mars 2011). ”Ingemar Stenmark: "Mycket som kretsar kring min dotter nu"”. Expressen. http://www.expressen.se/noje/1.2380938/ingemar-stenmark-mycket-som-kretsar-kring-min-dotter-nu. Läst 5 april 2011. 
  7. ^ [a b] "Ingemar Stenmark - slalomkungen från Tärnaby". akaskidor.com, 2008-07-24. Läst 15 juni 2015.
  8. ^ Wilandh, Magnus (2011-02-22): "Åren med Ingemar 1974- 1979". Tärna IK Fjällvinden.se Läst 25 november 2014.
  9. ^ "Ingemar Stenmark – Results". Fis-ski.com. Läst 25 november 2014. (engelska)
  10. ^ "Fair play-priset till orienterare". Mynewsdesk.com, 2007-12-11. Läst 25 november 2014.
  11. ^ Nilsson, Annika (2013-12-13): "Alla vinnare av bragdguldet". Svt.se. Läst 25 november 2014.
  12. ^ "Stipendiet". Victoriadagen.se. Läst 25 november 2014.
  13. ^ Dahlberg, Mats (2008-11-23): " Stenmark vann den första Jerringskålen". Sverigesradio.se. Läst 25 november 2014.
  14. ^ "Idrottsakademins Hederspris". Arkiverad 1 december 2014 hämtat från the Wayback Machine. Idrottsgalan.se. Läst 25 november 2014.
  15. ^ Delin, Mikael (2011-05-29): ”Stenmark vinnare i ”Mästarnas mästare””. Aftonbladet.se. Läst 25 november 2014.
  16. ^ ”Ingemar Stenmark vinnare i Let's dance 2015”. TV4. 24 april 2015. http://www.tv4.se/lets-dance/klipp/ingemar-stenmark-vinnare-i-lets-dance-2015-3176115. Läst 26 april 2015. 
  17. ^ "Career results". Ski-db.com. Läst 25 november 2014. (engelska)

Webbkällor


Externa länkar



Priser och utmärkelser
Företräddes av
Björn Borg 		 Svenska Dagbladets guldmedalj
1975 		Efterträddes av
Anders Gärderud och Bernt Johansson
Företräddes av
Frank Andersson 		 Svenska Dagbladets guldmedalj
1978 		Efterträddes av
Malmö FF
Företräddes av
Första ämbetsinnehavaren 		 Victoriastipendiet
1979 		Efterträddes av
Stefan Persson
Företräddes av
Första ämbetsinnehavaren 		 Jerringpriset
1979 		Efterträddes av
Ingemar Stenmark
Företräddes av
Ingemar Stenmark 		 Jerringpriset
1980 		Efterträddes av
Annichen Kringstad


v • r
Let's Dance
Säsonger
Vinnare
Måns & Maria (2006) · Martin & Cecilia (2007) · Tina & Tobias (2008) · Magnus & Annika (2009) · Mattias & Cecilia (2010) · Jessica & Kristjan (2011) · Anton & Sigrid (2012) · Markoolio & Cecilia (2013) · Benjamin & Sigrid (2014) · Ingemar & Cecilia (2015) · Anton & Sigrid (10 år) · Elisa & Yvo (2016) · Jesper & Malin (2017) · Jon Henrik & Katja (2018) · Kristin & Calle (2019) · John & Linn (2020) · Filip & Linn (2021) · Eric & Katja (2022) · Hampus & Ines (2023)
Finalister
Anna & David (2006) · Tobias & Annika (2007) · Tony & Annika (2008) · Laila & Tobias (2009) · Claudia & Tobias (2010) · Frank & Charlotte (2011) · Molly & Calle (2012) · Oscar & Maria (2013) · Steffo & Cecilia (2014) · Marie & Kristjan (2015) · Morgan & Helena (10 år) · Bianca & Alexander (2016) · Anja & Calle (2017) · Daniel & Maria (2018) · Magdalena & Tobias (2019) · Sussie & Calle (2020) · Anis & Katja (2021) · Filip & Linn (2022) · Charlotte & Tobias (2023)
Programledare
David Hellenius (2006–2020) · Agneta Sjödin (2006–2007) · Jessica Almenäs (2008–2016) · Tilde de Paula (2017–2020) · David Lindgren (2021–) · Petra Mede (2021–2022) · Kristin Kaspersen (2023-)
Jury
Dermot Clemenger (2006–2015, 2020–) · Ann Wilson (2006–) · Tony Irving (2006–) · Maria Öhrman (2006–2010) · Isabel Edvardsson (2011) · Cecilia Lazar (2016−2019)
Internationella
motsvarigheter
Strictly Come Dancing (Storbritannien) · Dancing with the Stars (USA) · Ballando con le stelle (Italien) · Skal vi danse (Norge)
v • r
Olympisk mästare i slalom för herrar
Se även: Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen och Lista över olympiska medaljörer i alpin skidåkning
v • r
Olympisk mästare i storslalom för herrar
Se även: Alpin skidåkning vid olympiska vinterspelen och Lista över olympiska medaljörer i alpin skidåkning
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ingemar_Stenmark&oldid=40651604”