Isobutanal
| Isobutanal | |
  | |
| Systematiskt namn | 2-Metylpropanal |
|---|---|
| Övriga namn | Isobutyraldehyd |
| Kemisk formel | C4H8O |
| Molmassa | 72,1057 g/mol |
| Utseende | Färglös vätska |
| CAS-nummer | 78-84-2 |
| SMILES | CC(C)C(=O) |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,79 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 75 g/l |
| Smältpunkt | -65 °C |
| Kokpunkt | 63 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |  Brandfarlig Hälsovådlig |
| NFPA 704 |
3
2
1
|
| LD50 | 3700 mg/kg |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Isobutanal eller 2-metylpropanal är aldehyden av isobutanol och är en isomer till butanal. Isobutanal har formeln C4H8O. Isobutanal förekommer naturligt i honung.
Framställning[redigera | redigera wikitext]
Isobutanal framställs genom oxo-syntes av propen med koboltkarbonyl eller rodium som katalysator.
Det kan också framställas genom katalytisk dehydrogenering av isobutanol.
Användning[redigera | redigera wikitext]
Isobutanal används för framställning av valin genom en reaktion som kallas Strecker-syntes. Isubutanal får först reagera med ammoniak och vätecyanid och bilda 2-amino-3-metylbutan-1-cyanid som sedan neutraliseras med syra.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Källor[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, Isobutanal, tidigare version.