Ivar Fredholm

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ivar Fredholm
Fredholm 2.jpeg
Född7 maj 1866[1]
Stockholm[2] och Klara församling[1]
Död17 augusti 1927[2][3][4] (61 år)
Danderyds församlingSverige[1]
BegravdDjursholms begravningsplats[5]
kartor
MedborgarskapSvenskt
Utbildad vidKungliga Tekniska högskolan[6], Uppsala universitet[7] och Stockholms universitet[7] Arbcom ru editing.svg
SysselsättningMatematiker[1], universitetslärare
ArbetsgivareStockholms universitet (1898–1927)
FöräldrarLudvig Fredholm[1]
SläktingarJohn Fredholm (syskon)
UtmärkelserPonceletpriset (1908)
Björkénska priset
Redigera Wikidata

Erik Ivar Fredholm, född 7 april 1866, död 17 augusti 1927, var en svensk matematiker, som är känd för sina arbeten kring integralekvationer och spektralteori. Han var son till Aseas grundare Ludvig Fredholm och bror till industrimannen John Fredholm.

Efter ett par års studier vid Kungliga Tekniska högskolan och vid Uppsala universitet, övergick Fredholm 1888 till Stockholms högskola, där han inom kort intog en bemärkt plats inom kretsen kring Gösta Mittag-Leffler. Även om han snart skulle visa sig i stånd att lämna värdefulla bidrag till den av högskolans matematiker framför allt företrädda funktionsteorin, intog han som elev en särställning genom en från början starkt betonad inriktning mot den matematiska fysiken.[8]

Fredholm blev filosofie doktor i Uppsala 1898. Gradualavhandlingen behandlar det fysikaliska problemet att upplösa de elastiska jämviktsekvationerna för medier av mycket allmänna elastiska egenskaper. Sedan länge hade hans intresse kretsat kring potentialteorins grundläggande randvärdesproblem, "Dirichlets problem", och dess samband med vissa intergralekvationer. 1899 lyckades han ange den allmänna upplösningen av dessa integralekvationer i form av kvoten mellan två ständigt konvergerande potensserier. Hans studier av integralekvationer publicerades år 1900 under titeln Sur une nouvelle méthode pour la résolution du problème de Dirichlet och fick avgörande betydelse för funktionalanalysens utveckling.[8]

Han var från 1906 professor i matematisk fysik vid Stockholms högskola, och 1908 tilldelades han Ponceletpriset av Franska vetenskapsakademin.[8] Fredholm invaldes 1914 som ledamot av Vetenskapsakademien och blev 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien.

Fredholmoperatorn, som ursprungligen uppfanns av den tyske matematikern Fritz Noether, är namngiven efter Ivar Fredholm. Han har också fått månkratern Fredholm uppkallad efter sig av internationella astronomiska unionen. Detta skedde 1976.[9]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] E Ivar Fredholm, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14437, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Фредгольм Эрик Ивар”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Bibliothèque nationale de France, data.bnf.fr : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens, (Källa från Wikidata)
  4. ^ MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017, (Källa från Wikidata)
  5. ^ FinnGraven.se, omnämnd som: Ivar Fredholm, läs online, läst: 22 januari 2018, (Källa från Wikidata)
  6. ^ Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1, läs online, (Källa från Wikidata)
  7. ^ [a b] Complete Dictionary of Scientific Biography, Charles Scribner's Sons, 2008, ISBN 978-0-684-31559-1, (Källa från Wikidata)
  8. ^ [a b c] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  9. ^ Fredholm, IAU. Läst den 28 april 2019.

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]