J.B.S. Haldane

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
J.B.S. Haldane
Haldane.jpg
Född5 november 1892[1][2][3]
Oxford[4]
Död1 december 1964[4][1][2] (72 år)
BhubaneswarIndien[4]
MedborgarskapStorbritannien och Indien
Utbildad vidDragon School
Oxfords universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiolog[5], biokemist, fysiolog, genetiker, universitetslärare
ArbetsgivareUniversity College London
Noterbara verkpopulationsgenetik
MakaCharlotte Haldane
(g. 1926–1945)[6]
Helen Spurway
(g. 1946–)[7]
FöräldrarJohn Scott Haldane[6]
Louisa Kathleen Trotter[8][6]
Utmärkelser
Balymedaljen (1913)
Croonian Lecture (1946)
Darwinmedaljen (1952)[9]
Darwin–Wallace-medaljen (1958)[10]
Kimbers genetikpris (1961)
Hedersdoktor vid Universitetet i Groningen
Redigera Wikidata

J.B.S. Haldane (John Burdon Sanderson Haldane), född 5 november 1892, död 1 december 1964, var en brittisk genetiker och evolutionsbiolog. Han var son till John Scott Haldane.

Pendang till Haldanes "En omåttlig kärlek till skalbaggar" på Oxfords naturhistoriska universitetsmuseum.

Tillsammans med Ronald Fisher och Sewall Wright var han en av populationsgenetikens grundare. Den vanligaste härledningen av Michaelis-Mentens ekvation idag gjordes ursprungligen av Haldane och G. E. Briggs 1925. Haldane skrev också flera populärvetenskapliga böcker, såsom The Causes of Evolution (1934).

Haldane var marxist och medlem i det nu upplösta Communist Party of Great Britain mellan 1942 och 1950. Han vidhöll dock sin uppskattning av Josef Stalin och hans värv fram till sin död.

På svenska finns Daedalus och Icarus eller Vetenskapen och framtiden, skriven ihop med Bertrand Russell (svensk översättning av August Carr, Geber, 1924).

Berömda citat[redigera | redigera wikitext]

  • När teologer frågade honom vad man kan härleda ur Skaparens hjärna från Hans skapelse, svarade Haldane "En omåttlig kärlek till skalbaggar."[11] (Han syftade på det faktum att 400 000 skalbaggarter var upptäckta.)

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/J-B-S-Haldanetopic/Britannica-Online, omnämnd som: J.B.S. Haldane, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6ft8mtc, omnämnd som: J. B. S. Haldane, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Холдейн Джон Бёрдон Сандерсон”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Большая Российская энциклопедия, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ Archive of Fine Arts, person-ID på abART: 133287, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ The Peerage person-ID: p31106.htm#i311051, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, docs.google.com, ”In recognition of his initiation of the modern phase of the study of the evolution of living populations.”.[källa från Wikidata]
  10. ^ The Darwin-Wallace Medal, Linnean Society of London, läs onlineläs online, läst: 27 december 2018.[källa från Wikidata]
  11. ^ Hutchinson, G. Evelyn (25 oktober 1959). ”Homage to Santa Rosalia or Why Are There So Many Kinds of Animals?”. The American Naturalist "93" (870): ss. 145–159. doi:10.1086/282070. http://links.jstor.org/sici?sici=0003-0147(195905/06)93%3A870%3C145%3AHTSROW%3E2.0.CO;2-D.