Hoppa till innehållet

Jacoby Ellsbury

Från Wikipedia
Jacoby Ellsbury
Basebollspelare
Free agent
Jacoby Ellsbury i New York Yankees dräkt 2015.
Personlig information
Fullständigt namnJacoby McCabe Ellsbury
SmeknamnChief, Tacoby Bellsbury
Födelsedatum11 september 1983 (41 år)
FödelseortUSA Madras, OR, USA
Längd / Vikt185 cm / 88 kg
PositionCenterfielder
Slår / KastarVänster / Vänster
Draftad som674:e (23:e omg.) 2002 av
USA Tampa Bay Devil Rays
23:e (1:a omg.) 2005 av
USA Boston Red Sox
Klubbar*
* Klubbar i minor leagues och fall leagues utelämnade
Statistik (t.o.m. 2019)
Grundserien Slutspelet MiLB
G 1 235 45 273
R 749 27 191
H 1 376 40 342
HR 104 0 11
RBI 512 17 118
AVG 0,284 0,280 0,312
OBP 0,342 0,346 0,387
SLG 0,417 0,385 0,424
SB 343 11 108
Meriter

Jacoby McCabe Ellsbury, född den 11 september 1983 i Madras i Oregon, är en amerikansk professionell basebollspelare som är free agent. Han spelade senast för New York Yankees i Major League Baseball (MLB). Ellsbury är centerfielder.

Ellsbury hade sin storhetstid under slutet av 2000-talet och början av 2010-talet när han spelade för Boston Red Sox, med vilken klubb han vann World Series 2007 och 2013. Hans bästa säsong individuellt var 2011 då han togs ut till MLB:s all star-match och satte personliga rekord i bland annat homeruns (32), RBI:s (inslagna poäng) (105) och slugging % (0,552). Han var vidare bäst i American League i total bases (364) och extra-base hits (83). Han belönades med Silver Slugger Award, Gold Glove Award och Comeback Player of the Year Award den säsongen. Vidare har han tre gånger (2008–2009 och 2013) lett American League i stulna baser.

Ellsbury är medlem av navajostammen och anses vara den första ur stammen att spela i MLB.[1]

Ellsbury bodde under uppväxten på ett indianreservat innan familjen flyttade till Madras när han gick i förskola. Han växte upp som medlem av Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga.[2]

High school och college

[redigera | redigera wikitext]

Ellsbury gick på Madras High School där han inte bara spelade baseboll utan även ägnade sig åt friidrott, amerikansk fotboll och basket.[1] Efter high school draftades han av Tampa Bay Devil Rays i 23:e omgången, men valde att inte skriva på utan studera vid Oregon State University i stället. Under tre säsonger för Oregon State Beavers var hans slaggenomsnitt 0,365 och han hade 16 homeruns och 101 RBI:s på 160 matcher. Under den sista av dessa säsonger gick laget till College World Series och Ellsbury utsågs till delad årets spelare i Pac-10 Conference.

Major League Baseball

[redigera | redigera wikitext]

Boston Red Sox

[redigera | redigera wikitext]

Efter college draftades Ellsbury igen 2005, denna gång av Boston Red Sox och nu i första omgången som nummer 23 totalt.[3] Redan samma år gjorde han proffsdebut för Lowell Spinners, Red Sox farmarklubb i New York-Penn League (Short season A), där han på 35 matcher hade ett slaggenomsnitt på 0,317, en homerun, 19 RBI:s och 23 stulna baser.

Ellsbury när han spelade i Arizona Fall League 2006.

Inför Ellsburys andra säsong som proffs 2006 rankades han av Baseball America som Red Sox sjätte bästa unga talang[4] och han levde upp till förväntningarna med en fin säsong. Han inledde den för Wilmington Blue Rocks i Carolina League (Advanced A), där han togs ut till ligans all star-match och hade ett slaggenomsnitt på 0,299, fyra homeruns, 32 RBI:s och 25 stulna baser på 61 matcher innan han flyttades upp till Portland Sea Dogs i Eastern League (AA). Där spelade han ytterligare 50 matcher med ett slaggenomsnitt på 0,308, tre homeruns, 19 RBI:s och 16 stulna baser. I mitten av augusti utsågs han till veckans spelare i ligan. Portland blev ligamästare den säsongen. Hans 41 stulna baser var flest av alla Red Sox farmarklubbsspelare. På hösten spelade han i Arizona Fall League.

Inför 2007 hade Ellsbury avancerat till att vara Red Sox bästa unga talang enligt Baseball America[5] och enligt samma tidning var han 33:a i det avseendet i hela MLB.[6] Han bjöds in till Red Sox försäsongsträning (spring training)[7], men fick inleda säsongen där han avslutade den föregående – för Portland Sea Dogs. Där utsågs han till månadens spelare i ligan i april, då han hade ett slaggenomsnitt på 0,455, högst i hela Minor League Baseball. I början av maj belönades han med en uppflyttning till Bostons högsta farmarklubb Pawtucket Red Sox i International League (AAA).[8] I slutet av juni kallades han så upp till moderklubben och fick göra sin MLB-debut den 30 juni.[9] Efter bara sex matcher fick han återvända till Pawtucket[10] och han deltog strax därefter i Futures Game, en match mellan de främsta talangerna i Minor League Baseball som spelas i samband med MLB:s all star-match.[11] I mitten av augusti kallades han upp igen[12], dock bara för en match.[13] I september kallades Ellsbury upp till Boston för tredje gången under säsongen[14] och han utsågs till den månadens bästa rookie i American League (AL) efter att ha haft ett slaggenomsnitt på 0,361, tre homeruns, 17 RBI:s och åtta stulna baser.[15] Totalt under grundserien för Boston hade Ellsbury ett slaggenomsnitt på 0,353, tre homeruns och 18 RBI:s på 33 matcher och totalt i farmarligorna var motsvarande siffror 0,323, två homeruns och 41 RBI:s på 104 matcher. För andra året i rad var han bäst av Red Sox alla farmarklubbsspelare med 41 stulna baser.

I slutspelet fick inte Ellsbury så mycket speltid förrän i World Series, men där spelade han mycket bra och var en bidragande orsak till att Boston vann över Colorado Rockies med 4–0 i matcher. I match 3 hade han fyra hits på fem at bats, varav tre doubles, och det var bara tredje gången i World Series-historien som en rookie hade fyra hits i en match. Totalt i World Series var hans slaggenomsnitt hela 0,438.[16]

Ellsbury rankades av Baseball America som den 13:e bästa unga talangen i MLB inför 2008 års säsong[17] och för första gången tog han en plats i Red Sox initiala spelartrupp för säsongen. Han etablerade sig som Bostons ordinarie leadoff hitter. Efter 25 raka lyckade försök att stjäla en bas sedan hans MLB-karriär startade föregående säsong blev han till slut bränd när han försökte stjäla den 26:e i en match i mitten av maj. Han var då bara två stulna baser från rekordet i antal lyckade försök i rad att stjäla en bas från inledningen av karriären.[18] Redan i mitten av juni satte han ett nytt rookie-klubbrekord för Red Sox (han hade så få at bats 2007 att han fortfarande räknades som en rookie 2008) när han stal sin 32:a bas för säsongen. Rekordet han slog var 100 år gammalt.[19] Under grundserien spelade han 145 matcher och stal totalt 50 baser, flest i AL och tredje flest i Red Sox historia. I 14 matcher stal han mer än en bas, vilket var ett nytt klubbrekord och delat flest i MLB den säsongen. Hans slaggenomsnitt var 0,280, han slog nio homeruns och hade 47 RBI:s. Bland rookies i MLB var han bäst avseende bland annat poäng (98) och stulna baser och bland rookies i AL var han även bäst avseende hits (155). Defensivt hade han inte en enda error på 336 chances och blev därmed den första rookie-outfieldern i MLB:s historia, med tillräckligt många chances för att räknas, som hade en fielding % på 1,000.

Ellsbury inledde slutspelet bra i American League Division Series (ALDS) mot Los Angeles Angels of Anaheim, där han bland annat slog en trepoängs-single, något som aldrig hänt tidigare i MLB:s slutspelshistoria.[20] I nästa omgång, American League Championship Series (ALCS) mot Tampa Bay Rays, hade han dock inga hits på sina första 14 at bats och blev därefter bänkad.[21] Red Sox förlorade matchserien med 3–4 i matcher.[22] Ellsbury kom efter säsongen trea i omröstningen till Rookie of the Year Award i AL efter Evan Longoria och Alexei Ramírez.[23]

Ellsbury under en match i september 2009.

Under början av 2009 års säsong fortsatte Ellsbury att spela fläckfritt defensivt och satte nya klubbrekord i antal raka grundseriematcher och chances utan en error av en outfielder (232 respektive 554) innan han till slut gjorde sin första error i MLB-karriären den 17 juni.[24] Dessförinnan hade han även hunnit med att tangera ett MLB-rekord för outfielders genom att ha tolv putouts (bränningar) i en nioinningsmatch den 20 maj[25], något som bara hänt två gånger tidigare. Han fortsatte även att stjäla baser och nådde hela 70 stycken under grundserien, flest i hela MLB och nytt klubbrekord (det gamla var 54[26]). Bland annat stal han hemplattan (en så kallad straight steal of home) i en match mot ärkerivalen New York Yankees den 26 april, något som uppmärksammades stort. Han var den första Red Sox-spelaren att lyckas med detta på 15 år.[27][28] Vidare hade han delat flest triples i AL (tio). Slaggenomsnittet var 0,301 och han hade åtta homeruns och 60 RBI:s på 153 matcher. Bara sju spelare i AL-historien hade tidigare lyckats nå minst 70 stulna baser och ett slaggenomsnitt på minst 0,300 under samma säsong. Han belönades för sitt defensiva spel med att utses till Defensive Player of the Year på This Year in Baseball Awards på MLB.com.[29] Boston gick till slutspel igen, men åkte ut direkt i ALDS mot Los Angeles Angels of Anaheim.[30]

När 2010 års säsong började flyttades Ellsbury till positionen som leftfielder när veteranen Mike Cameron tog över som centerfielder.[31] Redan den 11 april, i säsongens sjätte match, skadade han sig i revbenen när han krockade med tredjebasmannen Adrián Beltré i jakt på en lyra.[32] Efter några dagar placerades han på skadelistan, men det var först efter ett tag som det visade sig att fyra revben var brutna. Efter drygt en månad var han tillbaka i spel, men efter bara tre rehabmatcher i farmarligorna och tre matcher i MLB placerades han ånyo på skadelistan. Först därefter upptäcktes ytterligare ett brutet revben och han åkte till Arizona för att få behandling.[33] Efter ytterligare några rehabmatcher gjorde han ett nytt comebackförsök i början av augusti, men det varade bara i nio matcher innan han skadade revbenen igen.[34] Dessförinnan hann han dock med att tangera ett klubbrekord genom att stjäla fyra baser i samma match den 9 augusti.[35] Han kunde inte återkomma i spel den säsongen[36] och det blev därför bara 18 matcher för Ellsbury med ett slaggenomsnitt på 0,192, inga homeruns, fem RBI:s och sju stulna baser.

Ellsbury under 2011 års säsong, hans bästa under karriären.

2011 var Ellsbury skadefri och hade en fantastisk säsong som bland annat innefattade hans första all star-match.[37] Han satte personliga rekord i snart sagt alla offensiva statistikkategorier, såsom slaggenomsnitt (0,321) (noteringen 0,353 från 2007 räknas inte på grund av för litet speltid), homeruns (32), RBI:s (105), hits (212), poäng (119), doubles (46), extra-base hits (83), total bases (364), on-base % (0,376) och slugging % (0,552). Antalet extra-base hits och total bases var bäst i hela MLB och han var trea i AL i hits, poäng och doubles. Bara tre spelare i MLB:s historia hade tidigare haft en säsong med minst 200 hits, 100 RBI:s, 35 stulna baser och 30 homeruns och det var också bara tre spelare som tidigare hade haft minst 45 doubles, 30 homeruns och 35 stulna baser. Med 32 homeruns och 39 stulna baser blev han den första Red Sox-spelaren någonsin att bli medlem av den så kallade "30–30-klubben" och det var 16:e gången som en spelare i AL gick i land med den prestationen. Han blev också Red Sox första leadoff hitter att nå 30 homeruns och 100 RBI:s.[38] I mitten av juni utsågs han för första gången i karriären till Player of the Week i AL efter att ha haft ett slaggenomsnitt på 0,467, tre doubles, en homerun, fyra RBI:s och tio poäng.[39] Den 6 augusti satte han personligt rekord med sex RBI:s i samma match.[40] Defensivt hade han inga errors på 394 chances. Efter säsongen belönades han med sin första Silver Slugger Award, som en av de tre bästa offensiva outfielders i AL, och sin första Gold Glove Award, som den bästa defensiva centerfieldern i AL. Han och lagkamraten Adrián González var de enda två spelarna i AL som vann både en Silver Slugger Award och en Gold Glove Award 2011. Vidare vann Ellsbury AL:s Comeback Player of the Year Award[41], och i omröstningen till ligans Most Valuable Player (MVP) Award kom han tvåa efter pitchern Justin Verlander.[42]

Precis som 2010 skadade Ellsbury sig i säsongsinledningen 2012. I säsongens sjunde match den 13 april skadade han ena axeln när en motståndare föll på den när Ellsbury låg ned. Först tre månader senare var han redo för comeback efter åtta rehabmatcher i farmarligorna.[43] Han nådde inte upp till den nivå han höll 2011 utan slutade säsongen med ett slaggenomsnitt på 0,271, fyra homeruns, 26 RBI:s och 14 stulna baser på 74 matcher.

Ellsbury (till vänster) och Dustin Pedroia under segerparaden efter Red Sox World Series-triumf 2013.

Ellsbury spelade 134 matcher i grundserien 2013 med ett slaggenomsnitt på 0,298, nio homeruns, 53 RBI:s och 52 stulna baser. Den sistnämnda noteringen var bäst i hela MLB och hans andel lyckade försök att stjäla en bas (92,9 % – 52 stulna baser på 56 försök) var den högsta hos spelare med minst 50 stulna baser sedan MLB officiellt började protokollföra misslyckade försök 1951. Han satte ett nytt klubbrekord med fem stulna baser i samma match den 30 maj[44] och han stal minst en bas i sex raka matcher mellan den 8 och 13 juni, det högsta antalet av en Red Sox-spelare på 100 år. I slutet av augusti slog han en boll rakt ned på höger fot och även om han spelade vidare i några matcher efter det så visade det sig i början av september att han hade en liten fraktur i foten och han hamnade då på skadelistan.[45] Han hann precis göra comeback innan grundserien avslutades.[46]

Boston gick till slutspel och Ellsbury spelade bra. I ALDS mot Tampa Bay Rays hade han ett slaggenomsnitt på 0,500, gjorde sju poäng och stal fyra baser och i ALCS mot Detroit Tigers var hans slaggenomsnitt 0,318. I World Series mot St. Louis Cardinals var han inte lika framträdande (0,250, fyra poäng), men Red Sox stod till slut som segrare med 4–2 i matcher.[47] Han hade flest hits (22) och poäng (14) av alla i slutspelet. Efter World Series blev Ellsbury free agent för första gången och det spekulerades i om han skulle stanna i Boston eller skriva på för någon annan klubb.[48]

New York Yankees

[redigera | redigera wikitext]
Ellsbury under den första säsongen med New York Yankees.

I december 2013 skrev Ellsbury på för Bostons ärkerival New York Yankees. Kontraktet löpte över sju år, till och med 2020, och var värt 148 miljoner dollar. Det innehöll även en möjlighet för Yankees att förlänga kontraktet ytterligare ett år för 21 miljoner dollar och Ellsbury var garanterad fem miljoner dollar om Yankees valde att inte utnyttja den möjligheten.[49]

Övergången till Yankees ledde till upprörda känslor hos många Red Sox-fans och när han för första gången kom till Fenway Park som en Yankee blev han utbuad av publiken.[50] I slutet av augusti utsågs han för andra gången i karriären till Player of the Week i AL efter att ha presterat ett slaggenomsnitt på 0,522, fyra homeruns, nio RBI:s, sex poäng och två stulna baser.[51] Han missade några matcher i säsongsavslutningen med en hamstringskada.[52] Under den första säsongen med Yankees spelade han totalt 149 matcher och hade ett slaggenomsnitt på 0,271, 16 homeruns, 70 RBI:s och 39 stulna baser. Han hade flest hits (156), doubles (27) och stulna baser i klubben.

Ellsbury inledde 2015 bra och hade ett slaggenomsnitt på 0,324, en on-base % på 0,412, 29 poäng och 14 stulna baser när han skadade knät i en match den 19 maj.[53] Han missade 43 matcher innan han var åter i spel i juli, men spelade mycket sämre efter återkomsten.[54] Han stal också färre baser än vanligt – mellan den 17 maj och den 17 augusti spelade han 34 raka matcher utan att stjäla en bas, flest dittills i karriären. En udda händelse var att han i en match den 28 juli blev den första spelaren i MLB:s historia att komma ut på bas två gånger i samma match via catcher's interference begångna av två olika catchers. Vid grundseriens slut hade han sänkt sitt slaggenomsnitt till 0,257 och totalt kom han upp i sju homeruns, 33 RBI:s och 21 stulna baser på 111 matcher. Han bänkades av tränaren Joe Girardi i slutspelets första omgång American League Wild Card Game, ALWC, mot Houston Astros, som Yankees förlorade med 0–3.[55]

Den 22 april 2016 kopierade Ellsbury sin bedrift från 2009 när han gjorde en straight steal of home i en match mot Tampa Bay Rays. Ingen Yankee hade gjort en sådan sedan Derek Jeter 2001.[56][57] Han spelade sin 1 000:e MLB-match den 4 maj.[58] Den 19 juli satte han ett nytt MLB-rekord genom att komma ut på bas via catcher's interference för nionde gången under säsongen[59] och när säsongen var över hade han höjt rekordet till tolv.[60] Ellsbury deltog i 148 matcher under säsongen och underpresterade igen genom att ha ett slaggenomsnitt på 0,263 med nio homeruns, 56 RBI:s och 20 stulna baser.

Ellsbury i september 2017.

Ellsbury slog sin 100:e homerun i grundserien, tillika hans första grand slam homerun, i en match den 28 april 2017 mot Baltimore Orioles.[61] Bara en spelare i MLB-historien (Bryce Harper) hade tidigare slagit sin första grand slam när han slog sin 100:e homerun.[62] En knapp månad senare ådrog han sig en hjärnskakning när han sprang in i den vadderade outfield-muren samtidigt som han fångade en lyra[63] och det tog drygt en månad innan han var redo för comeback.[64] Efter det spelade han sämre och var tidvis förpassad till avbytarbänken.[65] På hans 34:e födelsedag den 11 september satte han ett nytt MLB-rekord med sin 30:e catcher's interference under karriären. Det tidigare rekordet innehades av Pete Rose.[66] I grundserien, på 112 matcher, var Ellsburys slaggenomsnitt 0,264 och han hade sju homeruns, 39 RBI:s och 22 stulna baser.

I slutspelet fick Ellsbury finna sig i att vara designated hitter, men efter noll hits på åtta at bats sammanlagt i ALWC och ALDS fick han bara göra två korta inhopp i ALCS[67], som Yankees förlorade mot Houston Astros med 3–4 i matcher.[68]

2018 blev ett förlorat år för Ellsbury då han inte spelade en enda match. Redan under försäsongsträningen skadade han sig i bukmuskulaturen[69] och strax därefter i höften.[70] Han försökte komma tillbaka i spel, men tvingades till slut genomgå en höftoperation i början av augusti med en beräknad konvalescenstid om sex månader.[71]

Inte heller 2019 kunde Ellsbury spela några matcher alls då han återigen var skadad. Från början var det plantarfasciit som förhindrade honom från att spela[72], men senare fick han även problem med ena axeln.[73] I början av september stod det klart att han skulle missa sin andra raka säsong.[74]

I november 2019 gjorde sig Yankees av med Ellsbury trots att klubben var skyldig honom 21 miljoner dollar för 2020 och ytterligare fem miljoner dollar för att inte förlänga kontraktet ett år till.[75] En del ansåg att hans kontrakt var ett av de sämsta i Yankees historia.[76][77] I samma veva framkom uppgifter som gjorde gällande att klubben inte tänkte betala pengarna man var skyldig honom, och eventuellt även kräva tillbaka en del som man redan betalat, eftersom man menade att han under flera år fått behandling hos en extern klinik utan deras tillåtelse.[78] Spelarfacket MLBPA motsatte sig detta och tvisten hänsköts till en skiljedomare.[79]

Major League Baseball

[redigera | redigera wikitext]
År Klubb G PA AB R H XBH TB 2B 3B HR RBI BB IBB SO HBP SB CS AVG OBP SLG OPS
2007 BOS 33 127 116 20 41 11 59 7 1 3 18 8 0 15 1 9 0 0,353 0,394 0,509 0,902
2008 BOS 145 609 554 98 155 38 218 22 7 9 47 41 2 80 7 50 11 0,280 0,336 0,394 0,729
2009 BOS 153 693 624 94 188 45 259 27 10 8 60 49 3 74 6 70 12 0,301 0,355 0,415 0,770
2010 BOS 18 84 78 10 15 4 19 4 0 0 5 4 0 9 1 7 1 0,192 0,241 0,244 0,485
2011 BOS 158 732 660 119 212 83 364 46 5 32 105 52 1 98 9 39 15 0,321 0,376 0,552 0,928
2012 BOS 74 323 303 43 82 22 112 18 0 4 26 19 0 43 0 14 3 0,271 0,313 0,370 0,682
2013 BOS 134 636 577 92 172 48 246 31 8 9 53 47 3 92 5 52 4 0,298 0,355 0,426 0,781
2014 NYY 149 635 575 71 156 48 241 27 5 16 70 49 5 93 3 39 5 0,271 0,328 0,419 0,747
2015 NYY 111 501 452 66 116 24 156 15 2 7 33 35 1 86 7 21 9 0,257 0,318 0,345 0,663
2016 NYY 148 626 551 71 145 38 206 24 5 9 56 54 1 84 2 20 8 0,263 0,330 0,374 0,703
2017 NYY 112 409 356 65 94 31 143 20 4 7 39 41 3 63 5 22 3 0,264 0,348 0,402 0,750
2018 NYY Skadad
2019 NYY Skadad
Totalt (11 år) 1 235 5 375 4 846 749 1 376 392 2 023 241 47 104 512 399 19 737 46 343 71 0,284 0,342 0,417 0,760

     = Bäst i Major League Baseball
     = Bäst i American League
     = Sämst i Major League Baseball
     = Sämst i American League

År Klubb G PA AB R H XBH TB 2B 3B HR RBI BB IBB SO HBP SB CS AVG OBP SLG OPS
2007 BOS 11 28 25 8 9 4 13 4 0 0 4 3 1 3 0 2 0 0,360 0,429 0,520 0,949
2008 BOS 8 36 32 2 6 3 9 3 0 0 7 3 0 5 0 3 1 0,188 0,250 0,281 0,531
2009 BOS 3 13 12 2 3 1 5 0 1 0 0 0 0 2 0 0 0 0,250 0,250 0,417 0,667
2013 BOS 16 71 64 14 22 5 28 4 1 0 6 7 1 14 0 6 1 0,344 0,408 0,438 0,846
2015 NYY 1 1 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0,000 0,000 0,000 0,000
2017 NYY 6 12 9 1 0 0 0 0 0 0 0 2 0 3 0 0 0 0,000 0,182 0,000 0,182
Totalt (6 år) 45 161 143 27 40 13 55 11 2 0 17 15 2 27 0 11 2 0,280 0,346 0,385 0,731

Ellsbury gifte sig 2012 med Kelsey Hawkins, som han träffade när han studerade vid Oregon State University.[80] Paret har två döttrar, Emery född i oktober 2015 och Crew född i februari 2017.

Ellsbury var en av de drabbade i härvan kring Allen Stanfords så kallade ponzibedrägeri, som avslöjades 2009.[81]

  1. ^ [a b] Ronan, Patrick (20 oktober 2007). ”Ellsbury Making History” (på engelska). OSU Athletics. Arkiverad från originalet den 22 december 2015. https://web.archive.org/web/20151222235300/http://www.osubeavers.com/ViewArticle.dbml?DB_OEM_ID=30800&ATCLID=207833025. Läst 15 april 2020. 
  2. ^ Rieber, Anthony (4 december 2013). ”Jacoby Ellsbury is a fierce competitor and center of attention on field” (på engelska). Newsday. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402111917/http://www.newsday.com/sports/baseball/yankees/jacoby-ellsbury-is-a-fierce-competitor-and-center-of-attention-on-field-1.6538576. Läst 15 april 2020. 
  3. ^ Boston Red Sox (13 juli 2005). ”Red Sox sign top draft choice Jacoby Ellsbury” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 15 april 2020. Arkiverad från originalet den 30 oktober 2007.
  4. ^ Callis, Jim (6 januari 2006). ”Top Ten Prospects: Boston Red Sox” (på engelska). Baseball America. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2006. https://web.archive.org/web/20060824132719/http://www.baseballamerica.com/today/features/05top10s/redsox.html. Läst 15 april 2020. 
  5. ^ Callis, Jim (10 november 2006). ”Top 10 Prospects: Boston Red Sox” (på engelska). Baseball America. Arkiverad från originalet den 18 april 2007. https://web.archive.org/web/20070418074133/http://www.baseballamerica.com/today/prospects/features/262814.html. Läst 16 april 2020. 
  6. ^ ”2007 Top 100 Prospects” (på engelska). Baseball America. 28 februari 2007. Arkiverad från originalet den 5 april 2007. https://web.archive.org/web/20070405235422/http://www.baseballamerica.com/today/prospects/features/263445.html. Läst 16 april 2020. 
  7. ^ Lindberg, Gary (21 februari 2007). ”Big-league camp learning experience for Ellsbury” (på engelska). Pamplin Media Group. Arkiverad från originalet den 25 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180725110015/https://pamplinmedia.com/component/content/article?id=139220. Läst 16 april 2020. 
  8. ^ ”Jacoby Ellsbury Named Eastern League Player of the Month” (på engelska). OurSports Central. 4 maj 2007. Arkiverad från originalet den 17 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160117142105/https://www.oursportscentral.com/services/releases/jacoby-ellsbury-named-eastern-league-player-of-the-month/n-3464407. Läst 16 april 2020. 
  9. ^ McPhillips, Alex (1 juli 2007). ”Ellsbury shows his speed in debut” (på engelska). Boston Red Sox. Arkiverad från originalet den 3 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070703172840/http://boston.redsox.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20070630&content_id=2058351&vkey=news_bos&fext=.jsp&c_id=bos. Läst 16 april 2020. 
  10. ^ Boston Red Sox (6 juli 2007). ”Red Sox today purchased contract of 1B-OF Jeff Bailey from Triple-A Pawtucket; Option OF Jacoby Ellsbury to Pawtucket after Thursday's game; Transfer RHP Matt Clement to the 60-day disabled list” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 16 april 2020. Arkiverad från originalet den 15 mars 2012.
  11. ^ Manuel, John (7 juli 2007). ”Futures Update: Maybin Out, Ellsbury Back” (på engelska). Baseball America. Arkiverad från originalet den 26 september 2007. https://web.archive.org/web/20070926234604/http://www.baseballamerica.com/blog/prospects/?p=428. Läst 16 april 2020. 
  12. ^ Lefort, David (17 augusti 2007). ”Ellsbury in Game 2 lineup” (på engelska). Boston.com. Arkiverad från originalet den 16 december 2019. https://web.archive.org/web/20191216192337/http://archive.boston.com/sports/baseball/redsox/extras/extra_bases/2007/08/ellsbury_in_gam.html. Läst 16 april 2020. 
  13. ^ Boston Red Sox (18 augusti 2007). ”Red Sox purchase contract of outfielder Bobby Kielty from Triple-A Pawtucket” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 16 april 2020. Arkiverad från originalet den 15 mars 2012.
  14. ^ Edes, Gordon (2 september 2007). ”Team will be patient before scheduling date for encore” (på engelska). Boston.com. Arkiverad från originalet den 25 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180725111250/http://archive.boston.com/sports/baseball/redsox/articles/2007/09/02/team_will_be_patient_before_scheduling_date_for_encore/. Läst 16 april 2020. 
  15. ^ Major League Baseball (1 oktober 2007). ”Ellsbury, Loney named Rookies of the Month for September” (på engelska). Pressmeddelande. Läst 16 april 2020. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2007.
  16. ^ Brown, Garry (3 november 2013). ”Boston Red Sox rookies Dustin Pedroia, Jacoby Ellsbury set pace for 2007 World Series champions” (på engelska). MassLive Media. Arkiverad från originalet den 16 april 2020. https://web.archive.org/web/20200416211330/https://www.masslive.com/redsox/2013/11/boston_red_sox_rookies_dustin.html. Läst 16 april 2020. 
  17. ^ ”Top 100 Prospects: No. 1-20” (på engelska). Baseball America. 25 februari 2008. Arkiverad från originalet den 10 april 2008. https://web.archive.org/web/20080410095238/http://www.baseballamerica.com/today/prospects/rankings/top-100-prospects/2008/265655.html. Läst 17 april 2020. 
  18. ^ Mullen, Maureen (18 maj 2008). ”Brewers swipe Ellsbury's history attempt” (på engelska). Boston Red Sox. Arkiverad från originalet den 7 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140107232017/http://boston.redsox.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20080518&content_id=2725318&vkey=news_bos&fext=.jsp&c_id=bos. Läst 17 april 2020. 
  19. ^ Petraglia, Mike (15 juni 2008). ”Ellsbury sets club rookie steals record” (på engelska). Boston Red Sox. Arkiverad från originalet den 5 juli 2008. https://web.archive.org/web/20080705055654/http://boston.redsox.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20080615&content_id=2933412&vkey=news_bos&fext=.jsp&c_id=bos. Läst 17 april 2020. 
  20. ^ Castrovince, Anthony (6 oktober 2008). ”Ellsbury single makes playoff history” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 10 december 2008. https://web.archive.org/web/20081210081722/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20081005&content_id=3593654&vkey=ps2008news&fext=.jsp&c_id=mlb. Läst 17 april 2020. 
  21. ^ Curry, Jack (16 oktober 2008). ”Red Sox Stay With Crisp Over Ellsbury in Center” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 15 december 2018. https://web.archive.org/web/20181215124342/https://www.nytimes.com/2008/10/17/sports/baseball/17sox.html?pagewanted=print&_r=0. Läst 17 april 2020. 
  22. ^ ”2008 ALCS - Tampa Bay Rays over Boston Red Sox (4-3)” (på engelska). Baseball-Reference.com. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123013852/https://www.baseball-reference.com/postseason/2008_ALCS.shtml. Läst 17 april 2020. 
  23. ^ Singer, Tom (10 november 2008). ”Longoria, Soto are Rookies of the Year” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 8 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090308011109/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20081110&content_id=3672838&vkey=news_mlb&fext=.jsp&c_id=mlb. Läst 17 april 2020. 
  24. ^ Browne, Ian (18 juni 2009). ”E-8: Ellsbury makes first career error” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 21 juni 2009. https://web.archive.org/web/20090621230058/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20090617&content_id=5377584&vkey=news_mlb&fext=.jsp&c_id=mlb. Läst 18 april 2020. 
  25. ^ Cafardo, Nick (21 maj 2009). ”The ultimate tracking device” (på engelska). Boston.com. Arkiverad från originalet den 25 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090525084533/http://www.boston.com/sports/baseball/redsox/articles/2009/05/21/the_ultimate_tracking_device/. Läst 18 april 2020. 
  26. ^ Browne, Ian (26 augusti 2009). ”Ellsbury steals way to club record” (på engelska). Boston Red Sox. Arkiverad från originalet den 19 februari 2016. https://web.archive.org/web/20160219054535/http://m.redsox.mlb.com/news/article/6612024. Läst 18 april 2020. 
  27. ^ Curry, Jack (27 april 2009). ”With Risky Steal, Ellsbury Shows Mix of Precision and Speed” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 19 april 2020. https://web.archive.org/web/20200419204126/https://www.nytimes.com/2009/04/28/sports/baseball/28stolen.html?_r=3. Läst 19 april 2020. 
  28. ^ ”NYY@BOS: Ellsbury steals home off of Pettitte” (på engelska) (video). Youtube. 5 december 2013. https://www.youtube.com/watch?v=XBi8KkQvjvo. Läst 20 april 2020. 
  29. ^ Browne, Ian (17 december 2009). ”Ellsbury wins Defensive Player of the Year” (på engelska). Boston Red Sox. Arkiverad från originalet den 22 december 2009. https://web.archive.org/web/20091222034208/http://boston.redsox.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20091216&content_id=7819510&vkey=news_bos&fext=.jsp&c_id=bos. Läst 18 april 2020. 
  30. ^ ”2009 AL Division Series - Los Angeles Angels of Anaheim over Boston Red Sox (3-0)” (på engelska). Baseball-Reference.com. Arkiverad från originalet den 12 maj 2019. https://web.archive.org/web/20190512232807/https://www.baseball-reference.com/postseason/2009_ALDS2.shtml. Läst 19 april 2020. 
  31. ^ Browne, Ian (5 januari 2010). ”Red Sox set outfield with Ellsbury in left” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 15 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100115113745/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20100105&content_id=7877814&vkey=news_mlb&fext=.jsp&c_id=mlb. Läst 20 april 2020. 
  32. ^ Edes, Gordon (12 april 2010). ”Ellsbury bruises ribs in collision” (på engelska). ESPN. Arkiverad från originalet den 20 april 2020. https://web.archive.org/web/20200420190834/https://www.espn.com/mlb/news/story?id=5076323. Läst 20 april 2020. 
  33. ^ McDonald, Joe (10 juli 2010). ”Ellsbury says team backed time in Ariz.” (på engelska). ESPN. Arkiverad från originalet den 20 april 2020. https://web.archive.org/web/20200420193821/https://www.espn.com/boston/mlb/news/story?id=5369440. Läst 20 april 2020. 
  34. ^ Sullivan, Jeff (16 augusti 2010). ”Jacoby Ellsbury Makes Third Trip To Disabled List With Rib Injury” (på engelska). SB Nation. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402111253/https://www.sbnation.com/2010/8/16/1626027/jacoby-ellsbury-ribs-red-sox-broken-injury-dl. Läst 21 april 2020. 
  35. ^ Hurley, Michael (9 augusti 2010). ”Jacoby Ellsbury Ties Jerry Remy’s Red Sox Record With Four Steals in One Game” (på engelska). New England Sports Network. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402113342/https://nesn.com/2010/08/jacoby-ellsbury-ties-jerry-remys-red-sox-record-with-four-steals-in-one-game/. Läst 21 april 2020. 
  36. ^ Lee, Tony (10 september 2010). ”Jacoby Ellsbury Officially Ruled Out for Rest of 2010 Season” (på engelska). New England Sports Network. Arkiverad från originalet den 25 juli 2018. https://web.archive.org/web/20180725110819/https://nesn.com/2010/09/jacoby-ellsbury-officially-ruled-out-for-rest-of-2010-season/. Läst 21 april 2020. 
  37. ^ Gonzalez, Alden (3 juli 2011). ”Rosters unveiled for 82nd All-Star Game” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131023020443/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20110703&content_id=21335168&target=Z&source=PJ_AD:Z:MLB&affiliateId=21181&clickId=360642528&affiliateCustomId=skim725X789837X3a94bc092bb68bea5be20b81d66ce8cd. Läst 22 april 2020. 
  38. ^ Drellich, Evan (25 september 2011). ”Ellsbury first member of Red Sox's 30-30 club” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 7 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160307235605/http://m.mlb.com/news/article/25198892/. Läst 22 april 2020. 
  39. ^ Bell, Ken (13 juni 2011). ”Jacoby Ellsbury Named AL Player of the Week” (på engelska). American Broadcasting Company. Arkiverad från originalet den 24 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424182352/https://www.abc6.com/jacoby-ellsbury-named-al-player-of-the-week/. Läst 24 april 2020. 
  40. ^ Lauber, Scott (7 augusti 2011). ”Jacoby Ellsbury adds to breakout year with 6-RBI game” (på engelska). Boston Herald. Arkiverad från originalet den 22 april 2020. https://web.archive.org/web/20200422193314/https://www.bostonherald.com/2011/08/07/jacoby-ellsbury-adds-to-breakout-year-with-6-rbi-game/. Läst 22 april 2020. 
  41. ^ Browne, Ian (13 oktober 2011). ”Ellsbury earns AL Comeback Player honors” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 21 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120121051339/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111006&content_id=25525800&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 22 april 2020. 
  42. ^ Beck, Jason och Bastian, Jordan (21 november 2011). ”Verlander turns double play, wins AL MVP” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 21 januari 2012. https://web.archive.org/web/20120121051251/http://mlb.mlb.com/news/article.jsp?ymd=20111121&content_id=26015614&vkey=news_mlb&c_id=mlb. Läst 22 april 2020. 
  43. ^ Edes, Gordon (13 juli 2012). ”Jacoby Ellsbury rejoins Red Sox” (på engelska). ESPN. Arkiverad från originalet den 24 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424185113/https://www.espn.com.sg/boston/mlb/story/_/id/8161946/jacoby-ellsbury-rejoins-boston-red-sox-tampa-buchholz-pedroia-expected-back-soon. Läst 24 april 2020. 
  44. ^ Klein, Benjamin (31 maj 2013). ”Jacoby Ellsbury Breaks Boston Red Sox Single-Game Stolen Base Record” (på engelska). Bleacher Report. Arkiverad från originalet den 12 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130612000922/https://bleacherreport.com/articles/1657319-jacoby-ellsbury-breaks-all-time-franchise-single-game-stolen-base-record. Läst 24 april 2020. 
  45. ^ Edes, Gordon (8 september 2013). ”Farrell: Jacoby Ellsbury should return” (på engelska). ESPN. Arkiverad från originalet den 11 december 2018. https://web.archive.org/web/20181211233846/https://www.espn.com/boston/mlb/story/_/id/9651389/jacoby-ellsbury-boston-red-sox-compression-fracture-foot. Läst 24 april 2020. 
  46. ^ Drellich, Evan (26 september 2013). ”Red Sox notes: Jacoby Ellsbury returns, down time for Mike Napoli and Craig Breslow” (på engelska). MassLive Media. Arkiverad från originalet den 24 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424210112/https://www.masslive.com/redsox/2013/09/red_sox_notes_jacoby_ellsbury_2.html. Läst 24 april 2020. 
  47. ^ ”2013 World Series - Boston Red Sox over St. Louis Cardinals (4-2)” (på engelska). Baseball-Reference.com. Arkiverad från originalet den 1 april 2020. https://web.archive.org/web/20200401214551/https://www.baseball-reference.com/postseason/2013_WS.shtml. Läst 26 april 2020. 
  48. ^ Juckett, Ron (4 november 2013). ”Jacoby Ellsbury: What Will the Boston Red Sox Do?” (på engelska). Sports Media 101. Arkiverad från originalet den 11 november 2013. https://web.archive.org/web/20131111171655/http://www.sportsmedia101.com/bostonredsox/2013/11/04/jacoby-ellsbury-what-will-the-boston-red-sox-do/. Läst 26 april 2020. 
  49. ^ Links, Zach (7 december 2013). ”Yankees Agree To Sign Jacoby Ellsbury” (på engelska). MLB Trade Rumors. Arkiverad från originalet den 24 april 2020. https://web.archive.org/web/20200424185425/https://www.mlbtraderumors.com/2013/12/yankees-agree-to-sign-jacoby-ellsbury.html. Läst 26 april 2020. 
  50. ^ Matthews, Wallace (23 april 2014). ”Ellsbury booed in Fenway return” (på engelska). ESPN. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402074000/https://www.espn.com/new-york/mlb/story/_/id/10824425/jacoby-ellsbury-new-york-yankees-booed-fenway-return. Läst 26 april 2020. 
  51. ^ ”Jacoby Ellsbury of the New York Yankees Named the American League Player of the Week” (på engelska). NDN Sports. 2 september 2014. Arkiverad från originalet den 26 april 2020. https://web.archive.org/web/20200426202914/https://www.ndnsports.com/jacoby-ellsbury-of-the-new-york-yankees-named-the-american-league-player-of-the-week/. Läst 26 april 2020. 
  52. ^ Roling, Chris (20 september 2014). ”Jacoby Ellsbury Injury: Updates on Yankees Star's Hamstring and Return” (på engelska). Bleacher Report. Arkiverad från originalet den 21 september 2014. https://web.archive.org/web/20140921010642/https://bleacherreport.com/articles/2204712-jacoby-ellsbury-injury-updates-on-yankees-stars-hamstring-and-return. Läst 27 april 2020. 
  53. ^ Hoch, Bryan (20 maj 2015). ”Ellsbury goes on DL with right knee sprain” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 17 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190717223235/http://www.mlb.com/news/yankees-outfielder-jacoby-ellsbury-to-dl-with-right-knee-sprain/c-125384938. Läst 28 april 2020. 
  54. ^ Hoch, Bryan (15 september 2015). ”Yankees plan to stick with Ellsbury at leadoff” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 28 april 2020. https://web.archive.org/web/20200428205936/https://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-to-stay-at-leadoff-spot/c-149748058. Läst 28 april 2020. 
  55. ^ Martin, Dan (6 oktober 2015). ”Brett Gardner flops after Jacoby Ellsbury gets benched” (på engelska). New York Post. Arkiverad från originalet den 7 september 2017. https://web.archive.org/web/20170907134202/https://nypost.com/2015/10/06/yankees-bench-jacoby-ellsbury-for-wild-card-game/. Läst 28 april 2020. 
  56. ^ Hoch, Bryan (22 april 2016). ”Ellsbury wows with straight steal of home” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 29 april 2020. https://web.archive.org/web/20200429210458/https://www.mlb.com/news/yankees-jacoby-ellsbury-steals-home-c173924102. Läst 29 april 2020. 
  57. ^ ”Ellsbury sprints to the plate to steal home” (på engelska) (video). Youtube. 22 april 2016. https://www.youtube.com/watch?v=adURCm4uFFs. Läst 29 april 2020. 
  58. ^ ”Sabathia, Yankees beat Orioles 7-0 to end 6-game skid” (på engelska). ESPN. 5 maj 2016. Arkiverad från originalet den 30 april 2020. https://web.archive.org/web/20200430201535/https://www.espn.com/mlb/recap?gameId=360504101. Läst 30 april 2020. 
  59. ^ Berg, Ted (20 juli 2016). ”Yankees outfielder Jacoby Ellsbury set an extremely obscure record” (på engelska). For The Win. Arkiverad från originalet den 2 april 2019. https://web.archive.org/web/20190402110238/https://ftw.usatoday.com/2016/07/new-york-yankees-jacoby-ellsbury-king-of-catchers-interference-mlb. Läst 29 april 2020. 
  60. ^ Axisa, Mike (26 januari 2017). ”The catcher's interference record is a symptom of Jacoby Ellsbury's problem at the plate” (på engelska). River Avenue Blues. Arkiverad från originalet den 23 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191023173653/http://riveraveblues.com/2017/01/the-catchers-interference-record-is-a-symptom-of-jacoby-ellsburys-problem-at-the-plate-149136/. Läst 30 april 2020. 
  61. ^ Hoch, Bryan (29 april 2017). ”Ellsbury notches 100th HR in grand fashion” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 30 april 2020. https://web.archive.org/web/20200430204103/http://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-hits-grand-slam-for-100th-hr-c227221580. Läst 30 april 2020. 
  62. ^ Lyons, Douglas B. (på engelska). The New York Yankees Home Run Almanac: The Bronx Bombers' Most Historic, Unusual, and Titanic Dingers. Simon & Schuster. ISBN 9781683581963. https://books.google.se/books?id=NzKCDwAAQBAJ&pg=PT47&lpg=PT47&dq=ellsbury+grand+slam+bryce+harper&source=bl&ots=cAvoYUQmzf&sig=ACfU3U1cMk_5wtXnnaVpCzhsCaqlySCCWQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjcue-cwpPpAhVSxosKHchwBTkQ6AEwEnoECAoQAQ#v=onepage&q=ellsbury%20grand%20slam%20bryce%20harper&f=false. Läst 1 maj 2020 
  63. ^ Hoch, Bryan (24 maj 2017). ”Ellsbury lands on DL after crashing into wall” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 30 april 2020. https://web.archive.org/web/20200430205021/https://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-injured-crashing-into-wall-c232237674. Läst 30 april 2020. 
  64. ^ Kreda, Allan (26 juni 2017). ”Yankees' Jacoby Ellsbury, Back From Concussion, Swiftly Finds His Role” (på engelska). The New York Times. Arkiverad från originalet den 19 oktober 2018. https://web.archive.org/web/20181019105600/https://www.nytimes.com/2017/06/26/sports/baseball/new-york-yankees-jacoby-ellsbury.html. Läst 30 april 2020. 
  65. ^ King III, George A. (22 juli 2017). ”Clint Frazier is making Yankees' $153M man disappear” (på engelska). New York Post. Arkiverad från originalet den 31 juli 2019. https://web.archive.org/web/20190731214625/https://nypost.com/2017/07/22/clint-frazier-is-making-yankees-153m-man-disappear/. Läst 1 maj 2020. 
  66. ^ Cwik, Chris (12 september 2017). ”Jacoby Ellsbury breaks obscure record held by Pete Rose” (på engelska). Yahoo!. Arkiverad från originalet den 1 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200501134745/https://sports.yahoo.com/jacoby-ellsbury-breaks-obscure-record-held-pete-rose-011733540.html. Läst 1 maj 2020. 
  67. ^ ”Jacoby Ellsbury Postseason Batting Game Logs” (på engelska). Baseball-Reference.com. https://www.baseball-reference.com/players/gl.fcgi?id=ellsbja01&t=b&year=0&post=1. Läst 1 maj 2020. 
  68. ^ ”2017 ALCS - Houston Astros over New York Yankees (4-3)” (på engelska). Baseball-Reference.com. Arkiverad från originalet den 17 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200217065402/https://www.baseball-reference.com/postseason/2017_ALCS.shtml. Läst 1 maj 2020. 
  69. ^ Hoch, Bryan (19 mars 2018). ”'Very unlikely' Ellsbury ready by Opening Day” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 2 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200502182944/https://www.mlb.com/news/yankees-ellsbury-likely-to-miss-opening-day-c269133834. Läst 2 maj 2020. 
  70. ^ Hoch, Bryan (3 april 2018). ”Yanks shut down Ellsbury with left hip ailment” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 2 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200502183930/https://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-hurts-hip-during-oblique-rehab-c270640204. Läst 2 maj 2020. 
  71. ^ Gelman, Max (7 augusti 2018). ”Ellsbury has hip surgery; 6 months to recover” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 20 september 2019. https://web.archive.org/web/20190920171545/http://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-has-hip-surgery-c289262798. Läst 2 maj 2020. 
  72. ^ ”Yankees' Jacoby Ellsbury: Shifts to injured list” (på engelska). CBS Sports. 28 mars 2019. Arkiverad från originalet den 29 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190329224309/https://www.cbssports.com/fantasy/baseball/news/yankees-jacoby-ellsbury-shifts-to-injured-list/. Läst 2 maj 2020. 
  73. ^ ”Yankees' Jacoby Ellsbury: Setback related to shoulder” (på engelska). CBS. 3 juni 2019. Arkiverad från originalet den 18 december 2019. https://web.archive.org/web/20191218235108/https://www.cbssports.com/fantasy/baseball/news/yankees-jacoby-ellsbury-setback-related-to-shoulder/. Läst 2 maj 2020. 
  74. ^ ”Yankees' Jacoby Ellsbury: Will not play in 2019” (på engelska). CBS. 8 september 2019. Arkiverad från originalet den 1 november 2019. https://web.archive.org/web/20191101134620/https://www.cbssports.com/fantasy/baseball/news/yankees-jacoby-ellsbury-will-not-play-in-2019/. Läst 2 maj 2020. 
  75. ^ Hoch, Bryan (25 november 2019). ”Yanks release Ellsbury, DFA Bird among moves” (på engelska). Major League Baseball. Arkiverad från originalet den 19 december 2019. https://web.archive.org/web/20191219163332/https://www.mlb.com/news/jacoby-ellsbury-released-greg-bird-designated. Läst 4 maj 2020. 
  76. ^ Bengel, Chris (21 november 2019). ”Yankees' worst free-agent signings of the last 25 years: Jacoby Ellsbury, Carl Pavano and more” (på engelska). CBS. Arkiverad från originalet den 23 november 2019. https://web.archive.org/web/20191123003206/https://www.cbssports.com/mlb/news/yankees-worst-free-agent-signings-of-the-last-25-years-jacoby-ellsbury-carl-pavano-and-more/. Läst 4 maj 2020. 
  77. ^ Caldera, Pete (20 november 2019). ”Opinion: His Yankees tenure now over, Jacoby Ellsbury's deal among worst in team history” (på engelska). USA Today. Arkiverad från originalet den 4 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200504203130/https://www.usatoday.com/story/sports/mlb/yankees/2019/11/20/jacoby-ellsbury-worst-new-york-yankees-contracts-ever/4256155002/. Läst 4 maj 2020. 
  78. ^ Davidoff, Ken och King III, George A. (22 november 2019). ”Yankees claim Jacoby Ellsbury went behind their backs as money fight escalates” (på engelska). New York Post. Arkiverad från originalet den 22 december 2019. https://web.archive.org/web/20191222054931/https://nypost.com/2019/11/22/yankees-claiming-jacoby-ellsbury-went-behind-their-backs-in-grievance/. Läst 4 maj 2020. 
  79. ^ Blum, Ronald (19 december 2019). ”APNewsBreak: Union files grievance on behalf of Ellsbury” (på engelska). Associated Press. Arkiverad från originalet den 20 december 2019. https://web.archive.org/web/20191220180310/https://apnews.com/533c7b1eefe13a47d95a5db63439650a. Läst 4 maj 2020. 
  80. ^ Fee, Gayle och Vanni, Olivia (27 december 2012). ”Ellsbury wedding has nice ring to it” (på engelska). Boston Herald. Arkiverad från originalet den 14 december 2018. https://web.archive.org/web/20181214122044/https://www.bostonherald.com/2012/12/27/ellsbury-wedding-has-nice-ring-to-it/. Läst 4 maj 2020. 
  81. ^ Benjamin, Amalie (22 februari 2009). ”Asset freeze isn't that chilling for Ellsbury” (på engelska). Boston.com. Arkiverad från originalet den 25 februari 2009. https://web.archive.org/web/20090225023616/http://www.boston.com/sports/baseball/redsox/articles/2009/02/22/asset_freeze_isnt_that_chilling_for_ellsbury/. Läst 4 maj 2020. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]