Jamesons rödkanin

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Jamesons rödkanin
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Djur
Animalia
Stam Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass Däggdjur
Mammalia
Ordning Hardjur
Lagomorpha
Familj Harar och kaniner
Leporidae
Släkte Rödkaniner
Pronolagus
Art Jamesons rödkanin
Pronolagus randensis
Vetenskapligt namn
§ Pronolagus randensis
Auktor Jameson, 1907
Utbredning
Utbredningsområde
Utbredningsområde
Hitta fler artiklar om djur med

Jamesons rödkanin (Pronolagus randensis)[2][3][4][5] är en däggdjursart som beskrevs av Jameson 1907. Jamesons rödkanin ingår i släktet rödkaniner och familjen harar och kaniner.[6][7] IUCN kategoriserar arten globalt som livskraftig.[1]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Vuxna individer blir 42 till 50 cm långa (huvud och bål), har en 6 till 13,5 cm lång svans och väger 1,8 till 2,95 kg.[8] Arten päls är mjukare än pälsen hos större rödkanin (Pronolagus crassicaudatus). Den är mörkare brun på ovansidan och ljusare brun på undersidan. Svansen har en svart spets och huvudet är täckt av grå päls. Bakfötterna är i genomsnitt 10 cm långa och kortare än hos större rödkanin samt längre än hos Smiths rödkanin.[9]

Utbredning[redigera | redigera wikitext]

Denna rödkanin förekommer i två från varandra skilda utbredningsområden, den första i Namibia samt angränsande delar av Angola och den andra från nordöstra Sydafrika över Botswana till Zimbabwe och angränsande Moçambique. Arten vistas där i kulliga regioner eller låga bergstrakter. Habitatet utgörs av klippiga gräs- eller buskmarker.[1]

Ekologi[redigera | redigera wikitext]

Jamesons rödkanin äter främst gräs och honor föder en eller sällan två ungar per kull.[1]

Arten söker under natten efter föda och vilar på dagen i bergssprickor eller i liknande gömställen. Den äter främst ungt gräs samt några andra växtdelar. För att utnyttja födan bättre är arten koprofag. Antagligen kan honor bli brunstiga under alla årstider.[9] När honan inte är brunstig lever individerna vanligen ensam. Ibland bildas mindre flockar med en eller två hannar samt en eller några honor. Jamesons rödkanin har bra förmåga att klättra på branta klippor och den kan hoppa från sten till sten. När kaninen upptäcks av en människa stannar den så länge den kan på samma plats och när faran blir akut flyr den till närmaste gömställe.[10]

Underarter[redigera | redigera wikitext]

Arten delas in i följande underarter:[6]

  • P. r. randensis
  • P. r. caucinus
  • P. r. whitei

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] 2008 Pronolagus randensis Från: IUCN 2012. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2 <www.iucnredlist.org>. Läst 2012-10-24.
  2. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (1992) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 2nd ed., 3rd printing
  3. ^ (1998) , website, Mammal Species of the World
  4. ^ Wilson, Don E., and DeeAnn M. Reeder, eds. (2005) , Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference, 3rd ed., vols. 1 & 2, Pronolagus randensis
  5. ^ Wilson, Don E., and F. Russell Cole (2000) , Common Names of Mammals of the World
  6. ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (26 september 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. Arkiverad från originalet den 18 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120618223324/http://www.catalogueoflife.org/services/res/2011AC_26July.zip. Läst 24 september 2012. 
  7. ^ ITIS: The Integrated Taxonomic Information System. Orrell T. (custodian), 2011-04-26
  8. ^ Jonathan Kingdon, red (2015). Pronolagus randensis (på engelska). Kingdon Field Guide to African Mammals. Bloomsbury Publishing. sid. 306. ISBN 978-1-4729-1236-7 
  9. ^ [a b] Riley Bartel (26 september 2015). ”Jameson's red rockhare” (på engelska). Animal Diversity Web. University of Michigan. http://animaldiversity.org/accounts/Pronolagus_randensis/. Läst 17 juni 2016. 
  10. ^ Kingdon, Jonathan (2013). Pronolagus randensis (på engelska). Mammals of Africa. "3". A & C Black. sid. 714-715. ISBN 9781408122549 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]