Joachim Nicolas Eggert

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Joachim Nicolas Eggert
JoachimNikolasEggert.jpg
Född22 februari 1779[1][2]
GingstTyskland
Död14 april 1813[1][3][2] (34 år)
MedborgarskapTyskland och Svenskt
SysselsättningKompositör[4], dirigent, violinist
Redigera Wikidata

Joachim (Georg) Nicolas Eggert, född 22 februari 1779 i GingstRügen i Svenska Pommern, död 14 april 1813Tomestorp i Kinda kommun, var en svensk kompositör och dirigent.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Eggert utbildades i Tyskland och kom till Stockholm 1803. Där spelade han violin i Hovkapellet 1804–08, och 1808–1811 var han dess kapellmästare, med flera uppföranden av tyska klassikers symfonier. För kapellets verksamhet var Eggerts ledartid av stor betydelse. Han reformerade dess konsertprogram, arbetade för en allmännare kännedom om Beethovens symfonier och uppförde den första Mozartoperan i Sverige, Trollflöjten 1812. De sista åren av sitt liv upptecknade Eggert svenska folkvisor tillsammans med Erik Drake och Leonard Fredrik Rääf i Östergötland,[5] där han även dog i tuberkulos och är begravd på kyrkogården vid Kisa kyrka.

Han skrev två operor, fem symfonier och minst tretton stråkkvartetter, en stråksextett, en sextett för blåsare och stråk, vid sidan av scenmusik, kantater och sånger.

Verk[6][redigera | redigera wikitext]

Operor[redigera | redigera wikitext]

  • Mohrerna i Spanien.[7]
  • Svante Sture och Märta Leijonhufvud.[7]

Orkester[redigera | redigera wikitext]

  • Symfoni nummer 1 i C-dur
  • Symfoni nummer 2 i “Skjöldebrand” i g-moll, tillägnad Anders Fredrik Skjöldebrand
  • Symfoni nummer 3 i Ess-dur
  • Symfoni nummer 4 i “Krig och Fred” i c-moll
  • Symfoni nummer 5 i d-moll (ofullbordad)
  • Carl den XIII kröningsmusik den 29 juni 1809.[7]
  • Serenad med variationer för tre fagotter och orkester. Wolfgang Amadeus Mozart komponerade serenaden och Eggert gjorde variationerna.[7]
  • Partiturskisser.[7]

Kammarmusik[redigera | redigera wikitext]

  1. Stråkkvartett i C-dur
  2. Stråkkvartett i f-moll
  3. Stråkkvartett i F-dur
  1. Stråkkvartett i B-dur
  2. Stråkkvartett i g-moll
  3. Stråkkvartett i d-moll
  • Tre stråkkvartetter, opus 3.[7]
  1. Stråkkvartett i c-moll
  2. Stråkkvartett i G-dur
  3. Stråkkvartett i A-dur
  • Pianokvartett i g-moll, opus 3.[7]
  • Fuga i c-moll för stråkkvartett.[7]
  • God save the King med variationer för tre fagotter.[7]
  • Largo för harpa, kornett i Eb och fagott.[7]
  • Stråkduett.[7]'
  • Stråksextett i f-moll, för två violiner, två viola, cello och kontrabas. Tillägnad J. Gnospelius.[7]
  • Sextett i f-moll för klarinett, valthorn, violin, viola, cello och kontrabas.[7]

Kantater och kyrkomusik[redigera | redigera wikitext]

  • Kantat som uppfördes vid firandet av freden mellan Sverige och Ryssland.[7]
  • Kantat som uppfördes vid Hans kunglig höghet Prins Carls ankomst till Sverige år.[7]
  • Begravningsmusik till Fredrik Adolf, hertig av Östergötland, den 10 september 1804.[7]

Övrigt[redigera | redigera wikitext]

  • G-dur, d-moll (inspirerad av Haydn op 76:3, kvintkvartetten), A-dur, D-dur
  • Scherzo & trio G-dur
  • Fuga D-dur
  • Fuga

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Musicalics, omnämnd som: Joachim Nikolas Eggert, Musicalics kompositörs-ID: 89025.[källa från Wikidata]
  3. ^ Joachim (Georg) Nicolas Eggert, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 16645, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Musikverkets auktoritetsdatabas, 6 oktober 2017, läs online, läst: 6 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1931
  6. ^ ”Joachim Nicolas Eggert på Levande musikarv. http://levandemusikarv.se/tonsattare/eggert-joachim-nikolas/. Läst 13 maj 2015. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s] Nisser, Carl (1943). Svensk instrumentalkomposition 1770-1830. Nominalkatalog. Stockholm: Gothia. sid. 147-156. Libris 1412043 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]