Jodoform

Från Wikipedia
Jodoform
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnTrijodmetan
Övriga namnMetyltrijodid, Jodoform
Kemisk formelCHI3
Molmassa393,732 g/mol
UtseendeGula kristaller
CAS-nummer75-47-8
SMILESIC(I)I
Egenskaper
Densitet4,01 g/cm³
Löslighet (vatten)0,1 g/l
Smältpunkt123 °C
Kokpunkt217 °C (sönderfaller)
Faror
Huvudfara
Hälsovådlig Hälsovådlig
NFPA 704

1
2
0
LD50355 mg/kg
SI-enheter & STP används om ej annat angivits
Negativt (vänster) och positivt (höger) utfall av jodoformtest.

Jodoform eller trijodmetan är en trihalometan med formeln CHI3.

Egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Jodoform är flyktiga, blekgula kristaller med genomträngande antiseptisk lukt.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Jodoform framställdes första gången år 1822 av Georges Serullas och dess formel fastställdes av Jean-Baptiste Dumas år 1834. Den franske apotekaren Apollinaire Bouchardat upptäckte och utnyttjade jodoformens antiseptiska egenskaper.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Jodoform bildas genom halogenering i alkalisk miljö. Den organiska komponenten kan vara:

  1. Etanol (C2H5OH) eller motsvarande sekundär alkohol där hydroxigruppen sitter på den andra kolatomen (till exempel isopropanol)
  2. Acetaldehyd (CH3CHO) eller motsvarande keton där karbonylgruppen sitter på den andra kolatomen (till exempel aceton, se bild).

Reaktionen är så tillförlitlig att den används i jodoformtestet för att påvisa metyl-ketoner och sekundära alkoholer.

Användning[redigera | redigera wikitext]

I början av 1900-talet användes jodoform som antiseptikum, men har numera ersatts av effektivare medel, främst enär jodförgiftning var vanlig bland patienterna. Adolf Hitlers mor Klara avled 1907 av jodförgiftning som användes som en behandling mot hennes bröstcancer. Det användes dock i veterinärpraktiker även efter att det ersatts inom medicinen.[1]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 14. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 467-68 

Källor[redigera | redigera wikitext]


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Iodoform, tidigare version.