Difluorklormetan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Difluorklormetan
StrukturformelMolekylmodell
Systematiskt namnDifluorklormetan
Övriga namnMetylklordifluorid, HCFC-22, R-22
Kemisk formelCHClF2
Molmassa86,468 g/mol
UtseendeFärglös gas
CAS-nummer75-45-6
SMILESC(F)(F)Cl
Egenskaper
Densitet3,66 g/cm³
Löslighet (vatten)3,628 g/l
Smältpunkt-157,3 °C
Kokpunkt-40,9 °C
Faror
Huvudfara
NFPA 704

NFPA 704.svg

0
1
1
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Difluorklormetan eller metylklordifluorid är en trihalometan med formeln CHClF2.

Framställning[redigera | redigera wikitext]

Difluorklormetan framställs genom att behandla kloroform med vätefluorid.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Difluorklormetan är ett mellansteg vid tillverkning av tetrafluoreten som används vid produktion av teflon. Ämnet upphettas och pyrolyseras till koldifluorid (CF2) och saltsyra (HCl). Koldifluorid dimeriseras sedan till tetrafluoreten.

Om difluorklormetann pyrolyseras tillsammans med dihalometanen fluorklormetan (CH2ClF) bildar deras radikaler bensenhexafluorid (C6F6).

Miljöeffekter[redigera | redigera wikitext]

Difluorklormetan har använts som ett miljövänligare alternativ till de mycket ozon-nerbrytande ämnena fluortriklormetan (Freon 11) och difluordiklormetan (Freon 12) på grund av sin jämförelsevis ringa inverkan på ozonlagret. Men även difluorklormetan anses numera vara alltför skadligt och är förbjudet enligt montrealprotokollet och håller på att ersättas av propan (R-290) och tetrafluoretan (R-134).

Dessutom har difluorklormetan en Global Warming Potential som är 1700 gånger större än koldioxid.