Fluordiklormetan
| Fluordiklormetan | |
  | |
| Systematiskt namn | Fluordiklormetan |
|---|---|
| Övriga namn | Metyldiklorfluorid, Freon 21, Halon 112, HCFC-21, R-21 |
| Kemisk formel | CHCl2F |
| Molmassa | 102,923 g/mol |
| Utseende | Färglös gas |
| CAS-nummer | 75-43-4 |
| SMILES | C(F)(Cl)Cl |
| Egenskaper | |
| Densitet | Gas: 1,366 kg/m³ Vätska: 1,405 g/cm³ |
| Löslighet (vatten) | 9,42 g/l (30 °C) |
| Smältpunkt | -135 °C |
| Kokpunkt | 8,92 °C |
| Faror | |
| Huvudfara |   |
| LD50 | 800 000 mg/m3 (mus, 2 tim.) 49 900 ppm (råtta, 4 tim.)[1] |
| SI-enheter & STP används om ej annat angivits | |
Fluordiklormetan eller Freon 21 eller R21 är en trihalometan eller hydroklorfluorkolväte med formeln CHCl2F. Den är en färglös och luktfri gas, som framställs genom fluorering av kloroform med hjälp av en katalysator såsom antimontrifluorid:[2]
- CHCl3 + HF → CHCl2F + HCl
Användning[redigera | redigera wikitext]
Fluordiklormetan har använts som köldmedium och som drivgas i sprayflaskor. Eftersom den har en nedbrytande inverkan på ozonlagret så är den numera reglerad enligt montrealprotokollet och är förbjuden sedan 2015. Den har ozonnedbrytningspotential på 0,04.
Pyrolys av en blandning av fluordiklormetan och klorfluormetan ger hexafluorbensen:[2]
- 3 CHCl2F + 3 CH2ClF → C6F6 + 9 HCl
Ytterligare fysiska data[redigera | redigera wikitext]
Dess kritiska punkt är vid 178,5 °C (451,7 K) och 5,17 MPa (51,7 bar). Vid temperaturer från 5 K till 105 K har den en fas i rymdgruppen Pbca.
Säkerhet[redigera | redigera wikitext]
Dess toxicitet är jämförbar med den för kloroform. Dess TLV är 10 ppm.[2]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Fluordiklormetan, 26 maj 2023..
- ^ "Dichloromonofluoromethane". Immediately Dangerous to Life or Health Concentrations (IDLH). National Institute for Occupational Safety and Health (NIOSH).
- ^ [a b c] Dagani, M. J.; Barda, H. J.; Benya, T. J.; Sanders, D. C. "Bromine Compounds". Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Weinheim: Wiley-VCH. doi:10.1002/14356007.a04_405. ISBN 978-3527306732.
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||||||