Johan Vilhelm Snellman

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Johan Vilhelm Snellman

Johan Vilhelm Snellman, född 12 maj 1806 på nuvarande Tjärhovsgatan 5 i Stockholm, död 4 juli 1881 i Kyrkslätt, var en finländsk filosof, författare, publicist och statsman.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Snellman föddes 1806 i Stockholm som son till en sjökapten. Han gick i skola i Uleåborg och började studierna vid Kejserliga Akademien i Åbo 1822. Han blev filosofie magister 1831. Hans avhandling, från 1835, Dissertatio academica absolutismum systematis Hegeliani defensura, behandlade den Hegelska tankevärlden. Han verkade som docent vid Helsingfors universitet mellan 1835 och 1839.

Snellman reste först till Sverige 1839 och därifrån till Tübingen. Han återvände till Finland 1842 och ett år senare utnämndes han till rektor vid Kuopio högre elementarskola.

Från och med 1844 publicerade han den svenskspråkiga tidskriften Saima samt det finskspråkiga veckobladet Maamiehen Ystävä. När myndigheterna drog in Saima-tidningen 1846 grundade han i stället tidningen Litteraturblad för allmän medborgerlig bildning.

Snellman flyttade till Helsingfors 1854. Vid Alexander II:s trontillträde som storfurste 1855 återvände han som journalist till Litteraturblad. Under Alexander II:s regentstid förmildrades förhållandena och 1856 öppnades en tjänst för Snellman vid Helsingfors universitet som professor i sedelära och vetenskapernas system.

Snellman var senator 1863 till 1868. Han tillträdde som chef för finansexpeditionens avdelning 1863. Han verkade direkt för det finska språkets rättsställning. Han ledsagade beslutet för den myntreform som gav Finland en egen valuta 1865.

Snellman adlades 1866. Han fungerade som adelsståndets representant vid lantdagarna 1867, 1872 och 1877. Snellman fungerade som förman för det Finska litteratursällskapet 1870 till 1874. Han ligger begraven på Sandudds begravningsplats.

Snellmansdagen[redigera | redigera wikitext]

Snellmansdagen eller finskhetens dag firas på Snellmans födelsedag den 12 maj i Finland. Dagen är en officiell flaggdag i Finland.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Staty över Johan Vilhelm Snellman framför Finlands Bank i Helsingfors.

Originalutgåvor[redigera | redigera wikitext]

Samlingar och urval[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Snellman ligger begravd i Sandudds begravningsplats i Helsingfors.
  • J. V. Snellman och hans gärning: Ett finsk-svenskt symposium hållet på Hässelby slott 1981 till 100-årsminnet av Snellmans död. Konferenser – Kungl. Vitterhets historie och antikvitets akademien, 10. Stockholm: Kungl. Vitterhets-, historie-, och antikvitetsakad. 1984. ISSN 0348-1433 Libris 7640460. ISBN 91-7402-135-4 
  • Laurell, Axel Adolph (1848). ”Genmäle till Herr J. W. Snellman: En stridskrift i några tidsfrågor”. Väktaren (Helsingfors) 2: 1.  Libris 2765606
  • Qvanten, Emil von (1861). Prof. Snellman och Finlands konstitution (aftr. ur Nya Dagligt Allehanda). Stockholm. Libris 2979177 
  • Rahikainen, Agneta (1995). ”Går det an för J. V. Snellman?”. i Magnus Pettersson. Festskrift till Johan Wrede. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 1995. sid. 99-104. Libris 2109276 
  • Rein, Thiodolf (1895–1904). Johan Vilhelm Snellman. Helsingfors: Otava. Libris 1973226 
  • Vest, Eliel (1904). Johan Vilhelm Snellman: En biografisk studie. D. 1. Helsingfors. Libris 2864638 
  • Ylikangas, Heikki (2007). ”Varför ville J. V. Snellman tränga undan det svenska språket i Finland? Att göra det finska språket allenarådande”. Vänskap över gränser: En festskrift till Eva Österberg. Lunds universitet. sid. 333–354. Libris 10723255. ISBN 978-91-633-1353-0 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]