John Fleming (zoolog)

Från Wikipedia
John Fleming
Född10 januari 1785[1]
Bathgate, Storbritannien
Död18 november 1857[1] (72 år)
Edinburgh
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet
Saint Andrews-universitetet
SysselsättningZoolog, entomolog, ornitolog, naturvetare, författare, geolog, malakolog, botaniker
ArbetsgivareEdinburghs universitet
BarnAndrew Fleming (f. 1822)[2]
Utmärkelser
Medlem av Royal Society of Edinburgh
Redigera Wikidata

John Fleming, född den 10 januari 1785 i Bathgate i Linlithgowshire, Skottland, död den 18 november 1857 i Leith, Skottland, var en skotsk frikyrkopräst, zoolog och geolog, som var professor i Edinburgh. Han namngav och beskrev ett antal arter av blötdjur. Under sitt liv försökte han förena teologi med vetenskap. Flemingfjorden på Grönland fick sitt namn efter honom.[3]

Auktorsnamnet Fleming kan användas för John Fleming (zoolog) i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Fleming var son till Alexander Fleming och hans hustru Catherine Nimmo.[4] Efter att ha studerat religion vid University of Edinburgh tog han examen 1805. Han fick tillstånd att predika av Church of Scotland och prästvigdes i BressayShetlandsöarna 1808. År 1810 förflyttades han till Flisk socken i Fife och 1832 till Clackmannan.[5]

Fleming dog hemma, Seagrove House i Leith[6] och är begravd med sin familj i den västra delen av Dean Cemetery i Edinburgh. Han är begravd med sin fru, Melville Christie (1796–1862) och sonen Dr Andrew Fleming (1821–1901) (också stipendiat i Royal Society of Edinburgh) som blev deputerad kirurggeneral för den indiska armén.

Karriär och vetenskapligt arbete[redigera | redigera wikitext]

År 1808 deltog han i grundandet av Wernerian Society, ett lärt sällskap som ägnade sig åt studier av naturhistoria. Han blev medlem av Royal Society of London den 25 februari 1813, men beviljades inte Fellowship. År 1814 tilldelades han ett hedersdoktorat (Doctor of Divinity) av University of St. Andrews och samma år blev han stipendiat i Royal Society of Edinburgh. Hans förslagsställare till den senare var John Playfair, David Brewster och Robert Jameson.[4]

År 1834 tilldelades Fleming professuren i naturfilosofi (fysik) vid University of Aberdeen's King's College. I samband med avbrottet 1843 lämnade han den etablerade skotska kyrkan för att gå med i Free Church. År 1845 blev han professor i naturhistoria vid Frikyrkans New College i Edinburgh. Han valdes tre gånger till president för Edinburgh Botanical Society (1847–48, 1849–50 och 1856–57).[7] Han bodde då på 22 Walker Street i Edinburghs West End.[8]

Fleming var en vitalist som var starkt emot materialismen. Han trodde att en "vital princip" var inneboende i embryot med förmågan att "i följd utveckla den avsedda existensplanen."[9] Han var en nära medarbetare till Robert Edmond Grant, som ansåg att samma livslagar påverkade alla organismer.

År 1828 publicerade han sin History of British Animals. Denna bok tog inte bara upp existerande, utan också fossila arter. Det förklarade närvaron av fossiler genom klimatförändringar, vilket tyder på att utdöda arter skulle ha överlevt om väderförhållandena hade varit gynnsamma. Dessa teorier bidrog till utvecklingen av biogeografi och utövade ett visst inflytande på Charles Darwin. Flemings kommentarer om instinkt i sin bok Philosophy of Zoology hade även den påverkat Darwin.[10]

År 1831 hittade Fleming några fossiler som han kände igen som fisk i gamla red sandstone-enheterna vid Fife. Detta passade inte den då allmänt accepterade uppfattningen att jorden var cirka 6 000 år gammal.

Utmärkelser och hedersbetygelser[redigera | redigera wikitext]

[Redigera Wikidata]

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Partiell lista över beskrivna taxa[redigera | redigera wikitext]

Arter i fylumet Mollusca beskrivna av Fleming:

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, John Fleming (naturalist), 19 mars 2022.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] SNAC, John Fleming (naturalist), läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ läs online, jdhooker.kew.org, läst: 30 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ ”Catalogue of place names in northern East Greenland”. Geological Survey of Denmark. https://data.geus.dk/geusmap/?mapname=stednavnedb#baslay=baseMapGl&optlay=&extent=549832.8357720698,8582739.868248867,622444.3190166993,8680765.370629115&layers=grl_geus_north_east_higgins_map,grl_ne_higgins_placenames,grl_ne_placenames&filter_1=txt_search.part%3D%26placename%3D&filter_2=txt_search.part%3D%26placename%3D. Läst 12 augusti 2019. 
  4. ^ [a b] Biographical Index of Former Fellows of the Royal Society of Edinburgh 1783–2002. The Royal Society of Edinburgh. July 2006. ISBN 0-902-198-84-X. https://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf.  Arkiverad 24 januari 2013 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 24 januari 2013. https://web.archive.org/web/20130124115814/http://www.royalsoced.org.uk/cms/files/fellows/biographical_index/fells_indexp1.pdf. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ Ewing, William Annals of the Free Church
  6. ^ Edinburgh and Leith Post Office Directory 1857
  7. ^ THE BOTANICAL SOCIETY OF EDINBURGH 1836-1936. Sid. 15. http://www.botanical-society-scotland.org.uk/sites/default/files/%20.pdf. Läst 11 augusti 2018.  Arkiverad 11 mars 2017 hämtat från the Wayback Machine. ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 11 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170311205404/http://www.botanical-society-scotland.org.uk/sites/default/files/%20.pdf. Läst 2 augusti 2022. 
  8. ^ Edinburgh Post Office Directory 1850
  9. ^ Corsi, Pietro. (1978). The Importance of French Transformist Ideas for the Second Volume of Lyell's Principles of Geology. The British Journal for the History of Science 11 (3) 221-244.
  10. ^ Richards, Robert J. (1987). Darwin and the Emergence of Evolutionary Theories of Mind and Behavior. University of Chicago Press. pp. 103-104. ISBN 0-226-71200-1

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]