David Brewster

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
David Brewster
David-Brewster.jpg
Född11 december 1781[1][2][3]
Jedburgh[4], Storbritannien
Död10 februari 1868[1][2][3] (86 år)
Melrose[4], Storbritannien
BegravdMelrose Abbey[5]
MedborgarskapFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidEdinburghs universitet Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBotaniker, filosof, uppfinnare, författare, universitetslärare, ingenjör, matematiker, civilingenjör, fysiker, biograf
ArbetsgivareSaint Andrews-universitetet
MakaJane Kirke Pernell[6]
Juliet Macpherson[6]
BarnConstance Marion Brewster[7]
Lieut.-Col. David Edward Brewster Macpherson (f. 1815)[6]
FöräldrarJames Brewster[7]
Margaret Key[7]
Utmärkelser
Copleymedaljen (1815)[8]
Grand prix des sciences mathématiques (1816)
Rumfordmedaljen (1818)
Keithmedaljen (1829)
Royal Medal (1830)
Fellow of the Royal Society
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Knight Bachelor
Redigera Wikidata

Sir David Brewster, född 11 december 1781 i Jedburgh, Roxburghshire, död 10 februari 1868, var en skotsk fysiker, matematiker och astronom.

Brewster var professor i fysik vid universitetet i Edinburgh och sekreterare i Royal Society. För sina vetenskapliga insatser upphöjdes han till baronet. På hans förslag sammanträdde 1831 i York en församling av naturforskare, och detta ledde till upprättandet av det vetenskapliga samfundet "British Association for the Advancement of Science". Redan 1825 valdes han till korresponderande medlem av Institut de France och 1849, efter Jöns Jacob Berzelius död, till en av dess åtta ordinarie utländska ledamöter. Han tilldelades Copleymedaljen 1815, Rumfordmedaljen 1818 och Royal Medal 1830.

År 1816 uppfann han kalejdoskopet. Sin största förtjänst inlade han dock genom sina undersökningar över ljusets polarisation, absorption och dubbelbrytning. Han var den siste motståndaren till undulationsteorin. Sina viktigaste fysikaliska avhandlingar, vilka länge utgjorde en gruva för senare forskare, nedlade han i de "Transactions", som utgavs av Edinburghs vetenskapssocietet, av vilken han var ledamot från 1808. Nämnda år övertog han redaktionen av "Edinburgh Encyclopædia", som innehåller många av honom författade uppsatser. År 1808 började han utge "Edinburgh Encyclopædia" (fullbordad 1830), och 1819 grundade han tillsammans med Robert Jameson "Edinburgh Philosophical Journal", som efterträdde "Edinburgh Magazine" och som efter någon tid fick titeln förändrad till "Edinburgh Journal of Science"; sistnämnda tidskrift redigerade han ensam 1824-32. Han invaldes 1821 som utländsk ledamot nummer 229 av Kungliga Vetenskapsakademien. Fenomenet Brewstervinkel är uppkallat efter honom.

Bibliografi (i urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Letters on Natural Magic (1831, tredje upplagan 1868)
  • Treatise on Optics (1832, ny upplaga 1853)
  • Memoirs of the Life, Writings and Discoveries of sir Isaac Newton (1855, andra upplagan 1860)
  • Martyrs of Science (1841, sjunde upplagan 1869, behandlande Galileo Galileis, Tycho Brahes och Johannes Keplers öden)

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/David-Brewstertopic/Britannica-Online, omnämnd som: Sir David Brewster, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6bp06mc, omnämnd som: David Brewster, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino-ID: david-brewster, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 112607064, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  8. ^ Award winners : Copley Medal (på engelska), Royal Society, läs online, läst: 30 december 2018.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]