Visa källa för Järnvägstunnlar i Stockholms län

[[Fil:Nyboda tunnel 1870.jpg|miniatyr|[[Nyboda tunnel]] var Stockholms första järnvägstunnel.]]
[[Fil:Stadsgårdstunneln 2009b.jpg|miniatyr|[[Stadsgårdstunneln]] var Sveriges längsta järnvägstunnel.]]
[[Fil:Railway tunnels in Stockholm.png|miniatyr|Karta över tunnlarnas sträckning.<br/>{{Legend-linje|#bf0000 solid 5px|[[Röda linjen (Stockholms tunnelbana)|Röda linjen]]}}{{Legend-linje|#00bf00 solid 5px|[[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|Gröna linjen]]}}{{Legend-linje|#0000bf solid 5px|[[Blå linjen (Stockholms tunnelbana)|Blå linjen]]}}{{Legend-linje|#009f9f solid 5px|[[Stockholms pendeltåg|Pendeltåg]] ([[Citybanan]])}}{{Legend-linje|#bfbf00 solid 5px|[[Tvärbanan]] ([[Alvikstunneln|Alvik]] och [[Årstadalstunneln|Årstadal]])}}{{Legend-linje|#9f009f solid 5px|[[Fjärrtåg]] ([[Södra tunneln]] och [[Hagalundstunneln|Hagalund]])}}{{Legend-linje|#9f9f9f solid 5px|Övergivna tunnlar och industrispår}}]]
De första '''[[Järnvägstunnel|järnvägstunnlarna]] i [[Stockholms län]]''' anlades i samband med att [[Västra stambanan]] drogs till staden 1860, då [[Nyboda tunnel]] byggdes "genom ett särdeles fast gneisberg".<ref>{{runeberg.org|uppfinn|1|0442.html De svenska jernvägsbygnaderna}}</ref> Det var 26&nbsp;år tidigare än [[Brunkebergstunneln]] som var en av de första [[Vägtunnlar i Stockholm|vägtunnlarna i staden]]. Nästa stora tunnelprojekt genomfördes med [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]]s tillkomst. Då sprängdes [[Södra tunneln]] under [[Södermalm]] som blev klar år 1870. [[Stadsgårdstunneln]] blev Stockholms tredje stora tunnelbygge för järnvägen. Den invigdes 1893 och var då med sina 638&nbsp;meter Sveriges längsta järnvägstunnel.

[[Stockholms tunnelbana]]ns och [[Tvärbanan]]s tunnlar brukar inte räknas till järnvägstunnlar, men skall ändå kort belysas i denna artikel. Tunnelbanan började anläggas på 1930-talet. Början var [[Södertunneln]] för [[spårvagn]]strafik. Idag har tunnelbanan i Stockholm sammanlagd cirka 63&nbsp;km spårtunnel. Med 14,3&nbsp;km tunnellängd är sträckan [[Kungsträdgården (tunnelbanestation)|Kungsträdgården]]-[[Hjulsta]] (Blå linjen) den längsta. Tvärbanan går genom två längre tunnlar, där [[Årstadalstunneln]] med cirka 500&nbsp;meter längd är den längsta och togs i drift år 1999.
[[Citybanan]] för [[Stockholms pendeltåg]] öppnades 2017, där passagen under [[Söderström]] med [[Söderströmstunneln]] är en av Sveriges mest komplicerade [[infrastruktur]]anläggningar i modern tid.

==Byggteknisk historik==
[[Fil:Sammanbindningsbanan 1865a.jpg|miniatyr|Södra tunneln sprängs fram 1865.]]
[[Fil:Södermalmstunneln 2009a.jpg|miniatyr|Atlas Copcos tunnelborrmaskin ''Rocket Boomer '' vid Citybanan 2009.]]
Genom [[malm]]brytningen hade Sveriges ingenjörer god kunskap om hur tunnlar i berg skulle byggas. På 1800-talets mitt började man använda [[nitroglycerin]] som man hällde direkt i bergets borrade hål och tände med [[stubin]] och [[knallhatt]], det var en livsfarlig hantering.<ref>Från fornborgar till flygfält, sida 115</ref> Vid anläggandet av [[Södra tunneln]] experimenterade man med nitroglycerin<ref>Den glömda tunneln, Bo Wingren, sida 78</ref>,

Att kunna driva tunnlar genom berg på ett säkert sätt och i större omfattning blev först möjlig genom den nya sprängtekniken med [[dynamit]] som började användas i och med [[Alfred Nobel]] uppfinning från 1866. Dynamiten infördes på 1870-talet och undanträngde snart nitroglycerinet. Mot slutet av 1800-talet ersattes handborrning genom [[pneumatisk]] hammarborrning som mekaniserade och förenklade tunneldrivningen ytterligare.<ref>Stockholms tekniska historia, sida 35</ref> De stationära borrstativen avlöstes av mobila anordningar. För [[Citybanan]] används en modern hjulgående tunnelborrmaskin med två borrbommar, en maskin kallad ''Rocket Boomer L2C'' av fabrikat [[Atlas Copco]] som kan borra flera hål samtidigt, medan operatören sitter i en bekväm, tempererad och ljudisolerad förarhytt.<ref>{{webbref|url=http://www.tunnelbuilder.com/facedrilling/edition2pdf/page87.pdf |titel=Rocket Boomer L2C av fabrikat Atlas Copco, sida 8 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20060314035020/http://www.tunnelbuilder.com/facedrilling/edition2pdf/page87.pdf |arkivdatum=2006-03-14 }}</ref>

Att bygga tunnlar i Stockholm innebar och innebär oftast att man måste penetrera berg. I Stockholm tillkommer dessutom en komplikation genom [[Brunkebergsåsen]]s lösa sand- och stenmassor, som medförde att anläggningsarbetena i "[[öppet schakt]]" valdes framför tunneldrivning. [[Stockholms tunnelbana|Tunnelbanans]] dragningar i öppet schakt genom [[Götgatan, Stockholm|Götgatan]] på 1930-talet och genom [[Klarakvarteren]] på 1950-talet är exempel för detta.

Tunnelpassagen under Stockholms många vattendrag medför ibland komplicerade tekniska lösningar eftersom sjögrunden inte alltid består av berg utan lösa sand- och stenmassor. Genom torrläggning av [[Norrström]] med fångdammar klarade man tunnelbanans tunnelbygge mellan [[Riddarholmen]] och [[Tegelbacken]]. Här, vid [[Strömsborg]], inträffade en rasolycka luciadagen den 13 december 1952. Genom en sprängning kollapsade fångdammen och arbetsplatsen vattenfylldes.<ref>{{webbref|url=http://www.matpool.se/spr-utveckling/15.htm|titel=Erfarenheter av projekt. Författare: Henry Sandström|hämtdatum=|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100812064723/http://www.matpool.se/spr-utveckling/15.htm|arkivdatum=2010-08-12}}</ref> Tack vare luciadagen omkom ingen människa, men ett halvt års arbete gick till spillo.

För tunnelbanas sträckning under [[Liljeholmsviken]] användes [[sänktunnel|sänktunnlar]] som tillverkades i [[Beckholmen]]s torrdocka, även för Citybanans tunnel under [[Söderström]] används sänktunnlar som delvis tillverkades på ett varv i [[Tallinn]].

[[Fullortsborrning]] (som vid [[Hallandsåstunneln]]) har i Stockholm aldrig används för järnvägs- eller vägtunnlar. Däremot har denna tunneldrivningsmetod kommit till användning vid byggandet av [[Saltsjötunneln]] 1986–1988. Saltsjötunneln är en 12&nbsp;km lång avloppstunnel från [[Bromma reningsverk]] till [[Saltsjön]] utanför [[Kastellholmen]]. Den har en diameter på 3,5 meter och ligger 50 meter under staden.<ref>{{webbref|url=http://www.tidskriftenvatten.se/article.asp?articleID=2510 |titel=Tidskrift för vattenvård, 1986-2, sid. 136-104 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100819153910/http://www.tidskriftenvatten.se/article.asp?articleID=2510 |arkivdatum=2010-08-19 }}</ref>

Numera läggs även miljöaspekter vid byggandet av moderna tunnlar. Enligt [[Banverket]] skall Citybanan bli en "grön tunnel". Det innebär bland annat att man under byggtiden dämpar ljud och vibrationer vid borrningen och sprängningarna, att man använder [[syntetisk diesel]] i arbetsfordonen och att alla bergmassor återanvänds. Ljuddämpande gummimattor under rälsen och bullerskydd kommer att bidra till en framtida tyst tunnel.<ref>Informationsbroschyr utgiven av Banverket, SL och Stockholms stad.</ref>

== Befintliga järnvägstunnlar==
=== Södra tunneln ===
{{huvudartikel|Södra tunneln}}
1800-talets stora tunnelprojekt i Stockholm efter [[Nyboda tunnel]] var sprängningen av [[Södra tunneln]] under [[Södermalm]] för den så kallade [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]]. Bakom projektet stod [[Nils Ericson (ingenjör)|Nils Ericson]] som själv hade utarbetat förslaget, vilket innebar att sträckningen genom Södermalm skulle dras i bergstunnel. Tunneln under Södermalm blev cirka 430 m lång och fick dubbelspår. Den började vid [[Stockholms södra|Södra station]], gick i en lång kurva under stadsbebyggelsen och slutade vid södra sidan om nuvarande [[Stockholms stadsmuseum]].  Arbetena påbörjades hösten 1864 och avslutades 1870. Hela sammanbindningsbanan invigdes den 27 juli 1871.

Järnvägstunneln under Södermalm användes av [[Statens Järnvägar]] (SJ) ända till 1954. Då invigdes en ny tunnel i en något västligare sträckning från Södra station med anslutning till [[Centralbron]]. Den tunneln används fortfarande och den gamla tunneln blev ett tomt bergrum. I slutet av 1960-talet övergick den från SJ:s i stadens ägo och spåren revs upp. Sedan dess används Stockholms första järnvägstunnel under Södermalm av [[Stockholms stadsmuseum]] som förråd, en del är iordningställd till skyddsrum.<ref>Den glömda tunneln, Bo Wingren, sida 79</ref>

Västerut från tunneln fortsatte järnvägen i ett öppet dike. År 1989 hade diket däckats över ända fram till [[Ringvägen, Stockholm|Ringvägen]] till en ny cirka 750 meter lång tunnel. På den uppfördes nya bostadshus längs [[Fatburs kvarngata]] och i den anlades en ny Stockholms Södra station.

<gallery widths=180 heights=130 caption="Sammanbindningsbanans Södra tunneln">
Fil:Sammanbindningsbanan 1870bb.jpg|[[Södra tunneln]] mot väst 1870.
Fil:Södra tunneln 2009a.jpg|Södra tunneln mot väst 2009.
Fil:Sammanbindningsbanan 2009b.jpg|Den gamla Södra tunneln 2009.
Fil:Tredje spåret 2009a.jpg|Södra tunneln och "Tredje spåret". 
</gallery>

=== Stadsgårdstunneln ===
{{huvudartikeln|Stadsgårdstunneln}}
Stadsgårdstunneln är 638 meter lång och anlades åren 1892 till 1893 för [[Saltsjöbanan]]. Det är en tunnel för enkelspår som går under [[Katarinaberget]] parallellt med [[Stadsgården]]. Tunneln börjar i höjd med [[Stadsgårdshissen]]  och kommer ut vid [[Tegelviken, Stockholm|Tegelviken]]. Invigningen av [[Oscar II]] ägde rum den 1 juli 1893. Tunneln var när den byggdes Sveriges längsta.<ref>{{webbref|url=http://www.jarnvag.net/banguide/Slussen-Saltsjobaden.asp |titel=Uppgift enligt www.jarnvag.net |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090828103832/http://www.jarnvag.net/Banguide/Slussen-Saltsjobaden.asp |arkivdatum=2009-08-28 }}</ref> Beträffande framtidsplaner för Stadsgårdstunneln se även avsnitt "[[#Tvärbana Ost|Pågående och planerade tunnelprojekt/Tvärbana Ost]]".

===Tunnlarna genom Nybodaberget ===
{{huvudartikel|Nyboda tunnlar|Årstadalstunneln}}
Genom [[Nybodaberget]] vid [[Årstaberg]] leder tre järnvägstunnlar, [[Nyboda tunnlar]] och [[Årstadalstunneln]]. Nyboda tunnel 1, anlades i samband med att [[Västra stambanan]] drogs till Stockholm år 1860. Det var Stockholms första järnvägstunnel. I boken om [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]] beskrivs den på följande sätt: ''"Nyboda tunnel har en längd av 935 fot är 18 fot hög och 18 fot bred med ett djup från bergets högsta spets till tunnelns hvalf av omkring 100fot, och uppgick kostnaden för arbetet till omkring 150,000 Rdr."''<ref>{{webbref |url=http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSM_16_Utsigter_i_fargtryck_af_sammanbindnin_1870_02.pdf |titel=Uppgift enligt Stockholmskällan |hämtdatum= |format= |verk=}}</ref> (1 svensk fot =  0,296 904 meter). När ett dubbelspår till Stockholm tillkom 1909 sprängdes ytterligare en järnvägstunnel genom Nybodaberget. Nyboda tunnel 2 går i en något ostligare sträckning och är lika lång som den äldre tunneln.

I samband med [[Årstabron]]s och [[Liljeholmsbron]]s invigning i slutet av 1920-talet leddes järnvägstrafiken mot Stockholm på en ny trass och Liljeholmens järnvägsstation samt fjärrtrafiken genom Nyboda tunnel 1 mot "Stockholms södra" avvecklades. Idag trafikeras tunnel 2 på ett industrispår till [[Liljeholmshamnen]], söderut går spåret till bland annat [[Västberga|Västberga industriområde]], [[Årsta partihallar]] och [[Älvsjö]], medan tunnel 1 är igensatt.

Årstadalstunneln, är en dubbelspårig [[järnvägstunnel]] för [[Tvärbanan]] i södra [[Stockholm]]. Tunneln är cirka 500 meter lång och förbinder hållplatserna [[Årstaberg]] och [[Årstadal]]. Hållplatsen Årstadal är delvis inrymd i tunnelns norra mynning.

<gallery widths=180 heights=130 caption="Nyboda tunnel och Årstadalstunneln">
Fil:Gamla Nyboda tunnel 2009a.jpg|[[Nyboda tunnel]] 1 mot norr 2009.
Fil:Nyboda tunnel 2009a.jpg|Nyboda tunnel 2 mot syd 2009.
Fil:Årstaberg 2009d.jpg|[[Årstadalstunneln]] mot norr.
Fil:Årstadal 2009c.jpg|Årstadalstunneln mot syd.
</gallery>

=== Industrispår Stadsgården till Södra station ===
{{huvudartikel|Industrispåret Södra station–Hammarbyhamnen–Stadsgården}}
Industrispåret mellan [[Stadsgården]] och [[Stockholms södra|Södra Station]] är ett numera nedlagd enkelspår som går längs hela Södermalms södra sida. Spåret anlades i två etapper. Etapp 1 byggdes 1929 i samband med [[Hammarbyleden]] som en viktig förbindelse mellan Stadsgårdshamnen och Norr Hammarbyhamnen. På vägen passerar den genom en cirka 200 meter lång tunnel under [[Fåfängan]]. Spåret slutade i väst med en mindre bangård ungefär i höjd med [[Skansbron]]. Etapp 2 anlades 1939 i samband med uppförandet av [[Södersjukhuset]]. [[Södersjukhusets järnvägsspår]] utgjorde den felande länken mellan Hammarbyhamnen och Södra Station. På sträckan finns två tunnlar; dels en cirka 480 meter lång tunnel under Eriksdalsgatan och dels en cirka 550 meter lång anslutningstunnel under Södersjukhuset. Under andra världskriget fanns planer att inrätta ett underjordisk krigssjukhus under Södersjukhuset med en direkt angöringspunkt för järnvägen. Ett 4&nbsp;700&nbsp;m² stort bergrum sprängdes ut, men intresset svalnade efter freden 1945. Kvar blev spåret med sina tunnlar. 1994 invigdes Disaster Emergency Center, DEMC i detta utrymme, som alltså förfogar över en egen järnvägsanslutning.<ref>{{webbref|url=http://www.locum.se/upload/Om%20Locum/Locum%20Rum/200506Rum2Bergkata.pdf |titel=Uppgift enligt www.locum.se |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20131210005551/http://www.locum.se/upload/Om%20Locum/Locum%20Rum/200506Rum2Bergkata.pdf |arkivdatum=2013-12-10 }}</ref>

Trots alla om- och nybyggnader längs spårets sträckning, speciellt för [[Hammarby sjöstad]], har delar av industrispåret och tunnlar bevarats, kontaktledningarna är demonterade och vissa delar av spåret har tagits bort och asfalterats över. I en [[detaljplan]] för kvarteret ''Kornet'' från 1999 för ny bostadsbebyggelse i anslutning till [[Eriksdalshallen]] anges att [[Banverket]] har utpekat industrispåret Södra station - Stadsgårdshamnen som [[riksintresse]] av [[beredskap]]sskäl.<ref>{{webbref |url=http://planer.sbk.stockholm.se/SBKPlanTemplates/SBKVPlanPropertyView.aspx?id=8&fnr=10094525&propertyname=Kornet+14 |titel=Detaljplan "Dp 94088", planbeskrivning 1999-08-02 |hämtdatum= |format= |verk=}}</ref>

<gallery widths=180 heights=130 caption="Industrispåret Stadsgården till Södra station">
Fil:Sjukhusspåret 2009c.jpg|Tunneln mot [[Fåfängan]] från norr.
Fil:Sjukhusspåret 2009b.jpg|Tunneln under Fåfängan från syd.
Fil:Sjukhusspåret 2009d.jpg|Tunneln under [[Eriksdalslunden]].
Fil:Södersjukhuset spår.jpg|Tunneln under [[Södersjukhuset]].
</gallery>

=== Södertunneln och Stockholms tunnelbana===
Järnvägstunnlar kräver betydligt mera plats för sina tåg än tunnelbanetunnlar för sina vagnar, särskilt på höjden. Normalprofilen vid raka dubbelspår i tunnel är för järnväg är i regel 10,0 meter bred och 6,5 meter hög (inklusive [[kontaktledning]])<ref>Exempel för den planerade tunneln under Fåfängan</ref> och för tunnelbanan 8,1 meter bred och 4,2 meter hög.<ref>{{bokref|titel=Stockholms tunnelbanor 1975 - teknisk beskrivning|utgivare=[[Stockholms läns landsting]]|sid=47}}</ref> Därför räknas [[Stockholms tunnelbana]] i allmänhet inte som järnvägstunnel, men skall ändå kort beskrivas här.

Föregångaren till Stockholms tunnelbana var [[Södertunneln]] under [[Södermalm]] som invigdes den 30 september 1933. Trafiken utfördes till en början med det som idag ofta benämns [[premetro]], det vill säga helt separerad trafik med [[spårvagn]]ar delvis i tunnel. Arkitekt för de två första underjordiska stationerna (däribland Ringvägen) var [[Holger Blom]]. Förebilden var [[Berlins tunnelbana|Berlins U-Bahnstationer]] med delvis synliga stålkonstruktioner och väggarna klädda i kakel.

År 1941 beslutade Stockholms stadsfullmäktige om utbyggnaden av tunnelbanan. Redan under [[andra världskriget]] byggdes vissa sträckor som trafikerades med spårvagnar i några år. Mellan åren 1950 till 1956 utökades bannätet på både norra och södra sidan av Stockholms kommun. Den 24 november 1957 invigdes tunnelbanans "sammanbindningsbana" mellan Slussen och Hötorget, därmed knöts de norra och södra tunnelbanesträckorna samman. Tunnelbanans länk mellan Slussen och [[Tegelbacken]] utfördes dels som bro och dels som tunnel. Arbetet var inte helt riskfritt. Tunneln förbi [[Strömsborg]] genom [[Norrström]] rasade och vattenfylldes den 13 december 1952 och ett halvt års arbete gick till spillo.<ref>Så var det, sida 116</ref>

När tunnelbanans röda linje byggdes i slutet av 1950-talet fördes sträckan under [[Liljeholmsviken]] strax öster om [[Liljeholmsbadet]]. För det byggdes [[sänktunnel|sänktunnlar]] av betong i stora torrdockan på [[Beckholmen]], dessa transporterades sedan till Liljeholmsviken där de fungerade som en undervattensbro för tunnelbanan.<ref>{{webbref|url=http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&fritext=Liljeholmsviken&start=0&mediaId=20223&post=2 |titel=Uppgift enligt Stockholmskällan |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160307005549/http://stockholmskallan.se/index.php?action=visapost&fritext=liljeholmsviken&mediaid=20223&post=2&sokning=1&start=0 |arkivdatum=2016-03-07 }}</ref>

År 2009 låg Stockholms tunnelbanas banlängd på ungefär 20:e plats bland världens tunnelbanor.<ref>{{webbref|url=http://mic-ro.com/metro/metrolist.html|titel=World Metro List|utgivare=Metrobits.org|författare=Mike Rohde|hämtdatum=7 februari 2009}}</ref> Den är därmed en av de största i förhållande till folkmängden i den stad den betjänar. Stockholms tunnelbana har 110&nbsp;km spårlängd, därav cirka 63&nbsp;km i tunnlar fördelade på de tre linjerna; [[Gröna linjen (Stockholms tunnelbana)|gröna]], [[Röda linjen (Stockholms tunnelbana)|röda]] och [[Blå linjen (Stockholms tunnelbana)|blå]] linjen.

<gallery widths=180 heights=130 caption="Stockholms tunnelbana, historiska bilder">
Fil:Ringvägen 1935a.jpg|En av de första underjordiska hållplatserna var "Ringvägen" 1935.
Fil:Norrström 1952.jpg|Byggolyckan vid [[Norrström]] 13 december 1952, fördämningen brast.
Fil:T-Centralen 1957.jpg|Kung [[Gustaf VI Adolf]] och drottning [[Louise Mountbatten|Louise]] inviger [[T-Centralen]] 24 november 1957.
Fil:Beckholmen 1959.jpg|Sänktunneln för tunnelbanans röda linje på Beckholmen 1959.
</gallery>

=== Citybanan ===
[[Citybanan]] är en underjordisk järnväg med dubbla spår under [[Stockholms innerstad]] som separerar [[Stockholms pendeltåg]] från övrig tågtrafik genom centrala [[Stockholm]]. Officiell byggstart hölls 24 januari 2009 och banan öppnades 10 juli 2017. Banan förbinder [[Stockholms södra|Södra Station]] i syd med [[Tomteboda]] i norr genom en cirka 6&nbsp;km lång tunnel. Parallellt med huvudtunneln finns även en service- och räddningstunnel.

Citybanan var det mest komplicerade [[infrastruktur]]projektet som har planerats i Sverige i modern tid. För den nya järnvägstunneln krävdes omfattande sprängningsarbeten under Stockholms centrala delar i direkt anslutning till känsliga anläggningar som [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]] och ledningstunnlar.<ref>{{webbref |url=http://insyn.stockholm.se/insynTransFrameMain.aspx?id=20&nodeid=169996 |titel=Uppgift enligt Markkontorets tjänsteutlåtande av den 2006-05-03 |hämtdatum= |format= |verk=}}</ref>
Ett konstruktivt och byggtekniskt svårt tunnelavsnitt var [[Söderströmstunneln]] som byggdes med en mycket avancerad tunnelbyggnadsmetod kan liknas med en överdäckad undervattensbro.<ref>{{webbref|url=http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2009_1_01.pdf |titel=Uppgifter enligt Husbyggaren nr 1, 2009 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20091229193655/http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2009_1_01.pdf |arkivdatum=2009-12-29 }}</ref> 
Övriga tunnelavsnitt i Citybanan är [[Södermalmstunneln]], Norrströmstunneln och Norrmalmstunneln, dessa har byggts i berg.

<gallery widths=180 heights=130 caption="Citybanans tunnelarbeten">
Fil:Citybanan Stockholm City pressvisning 2012 05.jpg|Norrströmstunneln, 2012.
Fil:Citybanan Stockholm City pressvisning 2012k.jpg|Station Stockholm City, 2012.
Fil:Söderströmstunneln sänktunnel okt 2013.jpg|Söderströmstunneln, 2013.
Fil:Södermalmstunneln 2013n.jpg|Södermalmstunneln, 2013.
</gallery>

=== Övriga tunnlar (i urval) ===
* [[Alvikstunneln]] invigdes år 2000, den leder [[Tvärbanan]] genom en cirka 250 meter lång tunnel under [[Alvik, Stockholm|Alvik]] mellan hållplatserna [[Alviks strand]] och [[Alvik (tunnelbanestation)|Alviks tunnelbanestation]].
* [[Henriksdalstunneln]] är en tunnel med enkelspår för [[Saltsjöbanan]] i [[Henriksdalsberget]] mellan [[Henriksdals station]] och [[Sickla|Sickla hållplats]] i [[Nacka kommun]] öster om  [[Stockholm]]. Tunneln är 337 meter lång och invigdes 1893.
* Mellan [[Stockholm C]] och [[Karlbergs station]] finns en betongtunnel som var avsedd endast för pendeltåg. Den var till för att låta tågen från spår 1-8 på centralen gå mot fjärrtågsspåret norrut (som ligger längst åt väster) utan att störa pendeltågen. Sedan Citybanan invigdes 2017 används tunneln av tåg till/från spår 13 - 16 på Stockholm C.
* [[Hagalundstunneln]] (ibland kallad ''Solnatunneln'')  i [[Solna kommun]] är egentligen fyra tunnlar som är cirka 500 meter långa, avsedda för bland annat fjärrtåg, pendeltåg och [[Arlanda Express]]. Den första tunneln öppnades i oktober 1911.<ref>{{webbref|url=http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/Alla/JvgRamH.htm |titel=Uppgift enligt Järnvägar i historien |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813143445/http://www.jvmv.se/bandelsregister/LOK-reg/Alla/JvgRamH.htm |arkivdatum=2010-08-13 }}</ref> Då flyttades även Hagalund station (namnändrad till [[Solna station]] 1955) till sitt nuvarande läge. Tunneln i mitten är avsedd för tåg norrut och tunneln längst till öster för tåg söderut.
* [[Arlandabanan]]s tunnel, [[Arlandatunneln]] ligger inom [[Sigtuna kommun]]. Arlandabanan invigdes 1999, är cirka 19&nbsp;km lång och har en tunnel under flygplatsen [[Arlanda]]. Tunneln är cirka 5 kilometer lång var därmed Sveriges längsta järnvägstunnel fram till färdigställandet av [[Namntalltunneln]] på [[Botniabanan]] som togs i drift 2009/2011. Ofta räknades den inte som längst eftersom den inte tillhörde Banverket.
* [[Roslagsbanan]] går i betongtunnel under [[E18]] i Solna och i [[Sikreno]]tunneln i Danderyd. Sikrenotunneln är 101 meter lång och invigdes 1996. 
* Längs [[Mälarbanan]] finns mellan [[Västerås resecentrum]] och [[Kallhäll]]s pendeltågsstation åtta tunnlar: Ullbrotunneln 321 meter, Håbotunneln 411 meter, Svartvikstunneln 540 meter, Dalkarlstunneln 142 meter, Stäksundstunneln 123 meter, Stäkettunneln 422 meter, Trappebergstunneln 130 meter och Båghustunneln 565 meter.<ref>[https://archive.is/20140703183616/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-svealand/karlberg-frovi?tmpl=component&print=1&page= Järnväg.net: (Stockholm-) Karlberg-Enköping-Västerås-Arboga-Hovsta (-Örebro).]</ref>

<gallery widths=180 heights=130 caption="Övriga tunnlar">
Fil:Alvikstunneln 2009.jpg|Alvikstunneln för [[Tvärbanan]], södra tunnelmynningen.
Fil:Neue Stocksundbrücke.jpg|Sikrenotunneln på Roslagsbanan.
Fil:Henriksdalstunneln 11 februari 2006.JPG|Henriksdalstunneln för [[Saltsjöbanan]].
Fil:Arlanda Express 2009a.jpg|[[Arlanda Express]] på väg norrut vid Hagalundstunneln.
Fil:Stäkettunneln 2009.jpg|Stäkettunneln för [[Mälarbanan]], södra tunnelmynningen.
</gallery>

== Pågående och planerade tunnelprojekt ==

=== Mälarbanan ===
I centrala Sundbyberg planeras järnvägen breddas till fyra spår och bli nedgrävd och övertäckt. Byggstart för detta har skjutits upp lite och det hela planeras för närvarande bli klart 2025.

== Stockholms järnvägstunnlar i översikt ==
Järnvägstunnlar inom [[Stockholms kommun]] ordnad efter byggår, exklusive [[Tvärbanan]] och [[Stockholms tunnelbana]].
{| class="wikitable sortable" style="font-size:90%;"
! class="unsortable" | Bilder år 2009
! Namn
! Invigd år
! Typ
! Längd och antal spår
! Sträckningen
! Övrigt
|-
| [[Fil:Gamla Nyboda tunnel 2009a.jpg|100px|vänster]]
| [[Nyboda tunnel]] (väst) 
| 1860
| Passagerar- och godstrafik
| ca 400 m, ett spår
| Från [[Årstadal]] söderut under [[Nybodaberget]]
| Avvecklad och igenstängd 
|-
| [[Fil:Sammanbindningsbanan 2009b.jpg|100px|vänster]]
| [[Södra tunneln]]
| 1870
| Passagerar- och godstrafik
| 433 m, två spår
| Mellan [[Stockholms södra]] och [[Slussen, Stockholm|Slussen]]
| Numera förråd och skyddsrum
|-
| [[Fil:Stadsgårdstunneln 2009b.jpg|100px|vänster]]
| [[Stadsgårdstunneln]]
| 1893
| [[Saltsjöbanan]]
| 638 m, ett spår
| Från [[Slussen, Stockholm|Slussen]] till [[Londonviadukten]]
| Skall ersättas med en ny tunnel
|-
| [[Fil:Nyboda tunnel 2009d.jpg|100px|vänster]]
| [[Nyboda tunnel]] (ost)
| 1909
| Passagerar- och godstrafik
| ca 400 m, ett spår
| Från [[Årstadal]] söderut under [[Nybodaberget]]
| Numera ett industrispår. Det har förbindelse med Tvärbanan, och via Tvärbanan till tunnelbanan. Används bland annat vid leverans av nya tunnelbanetåg.
|-
| [[Fil:Sjukhusspåret 2009c.jpg|100px|vänster]]
| [[Fåfängan]]
| 1929
| Godstrafik
| ca 200 m, ett spår
| Från [[Stadsgårdshamnen]] till [[Norra Hammarbyhamnen]]
| Skall eventuellt avvecklas
|-
| [[Fil:Sjukhusspåret 2009d.jpg|100px|vänster]]
| [[Södersjukhusets järnvägsspår]]
| 1939
| Godstrafik
| ca 480 m, ett spår
| Från [[Eriksdalsbadet]] till [[Eriksdalshallen]]
| Skall eventuellt avvecklas
|-
| [[Fil:Södersjukhuset spår.jpg|100px|vänster]]
| [[Industrispåret Södra station–Hammarbyhamnen–Stadsgården]]
| 1925–1939
| Godstrafik
| ca 550 m, ett spår
| Under [[Södersjukhuset]] till [[Stockholms södra]]
| Oviss framtid
|-
| [[Fil:Tredje spåret 2009a.jpg|100px|vänster]]
| [[Södra tunneln]]
| 1954
| Passagerar- och godstrafik
| 590 m, två spår<ref name=njdbwebb/>
| Mellan [[Stockholms södra]] och [[Slussen, Stockholm|Slussen]]
| I drift, ersatte Södra tunneln från 1870
|-
| 
| [[Centraltunneln]]
| 1970
| Passagerartrafik
| 218 m, två spår<ref name=njdbwebb/>
| Mellan [[Stockholms central]] och [[Karlbergs station|Karlberg]]
| För att pendeltåg norrifrån skulle ta sig till spår 13-14 utan att störa norrgående tåg från spår 1-7<br>I drift men inte lika mycket använd när Citybanan är i drift.
|-
| [[Fil:Södra tunneln 2009b.jpg|100px|vänster]]
| [[Södra tunneln]] / <br>[[Stockholms södra|Södra stations tunnel]]
| 1989
| Passagerar- och godstrafik
| 780 m, fyra spår
| Mellan [[Stockholms södra]] och [[Ringvägen, Stockholm|Ringvägen]]
| I drift
|-
| [[Fil:Citybanan Stockholm City pressvisning 2012k.jpg|100px|vänster]]
| [[Citybanan]]
| 2017
| [[Stockholms pendeltåg]]
| 5092 m exkl Södra stations tunnel, två spår <!-- Södermalmstunneln 530 m + Söderströmstunneln 470 m + Norrströmstunneln 1400 m + Norrmalmstunneln 656 m + Vasatunneln 2036 m = 5092--><ref name=njdbwebb/>
| Mellan [[Stockholms södra]] och [[Tomteboda]]
| I drift
|-
| || Ruddammstunneln ||  2016 || Godstrafik || 308 m || [[Värtabanan]] 
|-
| || Norra Stationstunneln ||  2018 || Godstrafik || 719 m <ref name=njdbwebb/> || [[Värtabanan]] 
|}
===Övriga kommuner===
[[Fil:Dalkarlstunneln, april 2019b.jpg|miniatyr|Dalkarlstunneln, april 2019.]]
[[Fil:Lidatunneln, april 2021.jpg|miniatyr|Lidatunneln, april 2021.]]
* [[Henriksdalstunneln]], [[Saltsjöbanan]] är 337 meter lång och invigdes 1893. Går i Stockholms och Nacka kommuner.
* [[Hagalundstunneln]],  [[Solna kommun]] cirka 500 meter lång.
* [[Ulriksdalstunneln]], Solna kommun, 320 m <ref name=njdbwebb/>
* [[Arlandatunneln]], [[Sigtuna kommun]] cirka 5 kilometer lång invigdes 1999 <!-- 36+849 till 	41+843 -->
* Norra Bergtunneln, 108 m, [[Roslagsbanan]]  i Solna.<ref>njdbwebb verkar för Roslagsbanan ange spårmeter, i alla fall cirka dubbel mot mätning på flygfoto</ref>
* Södra Betongtunneln, 218 m, [[Roslagsbanan]]  i Solna.
* [[Sikreno]]tunneln, [[Roslagsbanan]] i Danderyd. Sikrenotunneln är 101 meter lång och invigdes 1996.
* Ullbrotunneln, 316 m,  [[Mälarbanan]]
* Håbotunneln, 411 meter, [[Mälarbanan]] 
* Svartvikstunneln, 537 meter, [[Mälarbanan]] 
* Dalkarlstunneln, 109 meter, [[Mälarbanan]] 
* Stäksundstunneln, 132 meter, [[Mälarbanan]] 
* Stäkettunneln, 132 meter, [[Mälarbanan]] 
* Trappebergstunneln, 176 meter, [[Mälarbanan]] 
* Båghustunneln, 574 meter<ref>{{webbref|url=http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Transportera_och_trafikera/Trafik_transport_jarnvag/System_och_verktyg_jarnvag/Linjebeskrivningen/Stockholm_Linjebeskrivning/091_jadersbruk_till_stockholm_c.pdf |titel=091 Jädersbruk till Stockholm C - 2015-07-13 |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160304120327/http://www.trafikverket.se/TrvSeFiler/Foretag/Transportera_och_trafikera/Trafik_transport_jarnvag/System_och_verktyg_jarnvag/Linjebeskrivningen/Stockholm_Linjebeskrivning/091_jadersbruk_till_stockholm_c.pdf |arkivdatum=2016-03-04 }}</ref>, [[Mälarbanan]]
* Björnkullatunneln A+B 381 m (två enkelspårtunnlar), [[Grödingebanan]]<ref name=njdbwebb>https://njdbwebb.trafikverket.se/SeTransportnatverket</ref>
* Björnkullatunneln C+D 243 m (två enkelspårtunnlar), [[Grödingebanan]]
* Tullingeskogstunneln A 577 m (tunnel med dubbelspår), [[Grödingebanan]]
* Tullingeskogstunneln B 146 m (tunnel med dubbelspår), [[Grödingebanan]]
* [[Lidatunneln]] 1 780 m, [[Grödingebanan]]
* Nolingetunneln 45 m, [[Grödingebanan]]
* Karlslundtunneln 1 295 m, [[Grödingebanan]]
* Kyrktorpstunneln 114 m, [[Grödingebanan]]
* Malmsjötunneln 895 m, [[Grödingebanan]]
* Kvedestatunneln A 52 m (tunnel med dubbelspår), [[Grödingebanan]]
* Kvedestatunneln B 377 m (tunnel med dubbelspår), [[Grödingebanan]]
* Oxtunneln 185 m (tunnel med dubbelspår), [[Grödingebanan]]
* Gliatunneln A+B 657 m (två enkelspårtunnlar), [[Grödingebanan]]
* N Tullingetunneln 200 m, [[Västra stambanan]]<ref name=njdbwebb/>
* S Tullingetunneln 37 m, [[Västra stambanan]]
* N Rönningetunneln 118 m, [[Västra stambanan]]
* S Rönningetunneln 261 m, [[Västra stambanan]]
* N Strömstunneln, 100 m, [[Västra stambanan]] (vid Södertälje Syd)
* Bränningetunneln 139 m, [[Västra stambanan]] (vid Södertälje Syd)
* Tvetatunneln 93 m, [[Svealandsbanan]]<ref name=njdbwebb/>
* Almnästunneln 93 m, [[Svealandsbanan]]

== Se även ==
* [[Järnväg i Stockholm]]
* [[Lista över järnvägstunnlar i Sverige]]
* [[Vägtunnlar i Stockholm]]
* [[Broar i Stockholm]]
* [[Kollektivtrafik i Stockholms län]]
* [[Vägtrafik i Stockholm]]

== Referenser ==
=== Noter===
[[Fil:Sjukhusspåret 2009i.jpg|miniatyr|300px|<center>"Förbjudet att beträda tunneln"</center>]]
<references/>

=== Tryckta källor ===
* {{bokref/Arne Dufwa/1985}}
* {{Bokref/Thomas Hall/1999}}
* {{bokref|titel=Så var det|författare=Bo Hammarström och Jan Boström |år=1992|utgivare=DN Förlaget|utgivningsort=Stockholm|isbn=91 7588 855 6}}
* {{bokref/Fredrik Schütz/1978}}
* {{tidskriftsref
 |författare = [[Bo Wingren]]
 |rubrik      = Den glömda tunneln
 |år         = 1976
 |tidskrift   = Stadsvandringar
 |volym       = 1976
 |utgivare    = Stockholm : [[Stockholms stadsmuseum]]
 |sid         = sid. 73-82
 |issn        = 0349-1870
 |libris      = 3379741
 |url         = http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&fritext=Sammanbindningsbanan&start=0&mediaId=9717&post=0
 |arkivurl    = https://archive.is/20130113211214/http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&fritext=Sammanbindningsbanan&start=0&mediaId=9717&post=0
 |arkivdatum  = 2013-01-13
 |hämtdatum  = 2009-09-29
}}

{{Wikipedia:Utmärkta artikelserier/Stadsplanering i Stockholm}}
{{Järnvägstunnlar i Stockholm}}
{{Stockholms tekniska utveckling}}

{{Utmärkt artikelserie|huvudartikel=nej|serie=Stadsplanering i Stockholm}}
{{Utmärkt}}

[[Kategori:Järnvägstunnlar i Stockholms län| Järnvägstunnlar i Stockholms län]]
[[Kategori:Stockholms historia]]
[[Kategori:Transport i Stockholm]]