Kävlinge
Kävlinge | |
Tätort Centralort | |
Kävlinge stationshus
| |
Land | ![]() |
---|---|
Landskap | Skåne |
Län | Skåne län |
Kommun | Kävlinge kommun |
Koordinater | 55°47′38″N 13°6′48″Ö / 55.79389°N 13.11333°Ö |
Area | |
- tätort | 468,47 hektar |
Folkmängd | |
- tätort | 9 049 (2010)[1] |
- kommun | 32 371 (2024) |
- storstadsområde | 774 453 (2024[2]) del av Stor-Malmö |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Kävlinge |
Postnummer | 244 XX |
Riktnummer | 046 |
Tätortskod | 3552 |
Geonames | 2701096 |
Kävlinges läge i Skåne län
| |
Wikimedia Commons: Kävlinge | |
Kävlinge är en tätort och centralort i Kävlinge kommun i Skåne län.
Historia
Kävlinge tros ha vuxit upp som ett vadställe vid Kävlingeån, senare byggdes en bro på platsen mot Furulund.
Kävlinge är och har länge varit en viktig järnvägsknut. Den första banan var Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) som går mellan Arlöv, Teckomatorp och Billesholm, och öppnades 1886. Samma år invigdes också linjen mot Lund som var en del av Lund-Trelleborg Järnväg. 1893 byggdes linjen mot Landskrona som kallas Landskrona-Kävlinge järnväg (LaKJ). 1906 byggdes först linjer mot Sjöbo och året därpå linjer mot Barsebäckshamn som går under beteckningen Kävlinge-Barsebäcks järnväg (KjBJ).
På 1950-talet började järnvägarna mot Sjöbo och Barsebäck bli olönsamma och de lades så småningom ner.
Kävlinge kommuns vapen (som fastställdes 1955) symboliserar de sex utstrålande järnvägslinjerna.
I april 1996 spårade ett godståg med ammoniakvagnar ur i Kävlinge, cirka 9 000 människor evakuerades i vad som är den största evakueringen i Sverige i modern tid.
Administrativa tillhörigheter
Kävlinge var och är en ort i Kävlinge socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Kävlinge landskommun. 23 augusti 1901 inrättades i landskommunen Kävlinge municipalsamhälle för orten. 1946 bildades Kävlinge köping genom ombildning av landskommunen och municipalsamhället. Bebyggelsen i orten kom sedan även att expandera in i Stora Harrie socken/landskommun. 1967 och 1969 utökades köpingskommunen med kringliggande socknar/landskommuner samt Furulunds köping. 1971 ombildades till Kävlinge kommun med Kävlinge som centralort.[3]
I kyrkligt hänseende har Kävlinge alltid tillhört Kävlinge församling med mindre delar i Stora Harrie församling, som dock 2006 uppgick i Kävlinge församling.[4]
Kävlinge ingick till 1874 i Harjagers tingslag därefter till 1967 i Rönnebergs, Onsjö och Harjagers domsagas tingslag, därefter till 1969 i Landskrona domsagas tingslag och sedan till 1971 i Torna och Bara domsagas tingslag. Sedan 1971 ingår Kävlinge i Lunds tingsrätts domsaga.[5]
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Kävlinge 1900–2010[6][7] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1900 | 1 301 | † | ||
1960 | 3 578 | |||
1965 | 4 373 | |||
1970 | 4 975 | |||
1975 | 5 804 | |||
1980 | 5 670 | |||
1990 | 7 265 | 407 | ||
1995 | 7 776 | 445 | ||
2000 | 8 006 | 452 | ||
2005 | 8 550 | 456 | ||
2010 | 9 049 | 468 | ||
† Som köpingsliknande samhälle 1900. |
Bebyggelse
"Gryet" är ett bostadsområde i norra Kävlinge. Området brukar delas in i västra respektive östra Gryet, järnvägen betraktas som skiljegräns mellan de båda områdena.
Parker
Kävlinge har två parker på orten, Kyrkparken och Folkets Park Kävlinge. Dessutom finns grönstråk och flera joggingrundor längs med Kävlingeån.
Järnvägar
I dag bedrivs pendeltågstrafik, med Pågatåg och Öresundståg på linjerna mot Lund, Landskrona och Teckomatorp.
Västkustbanan korsar Godsstråket genom Skåne i Kävlinge.
Utbildning och kultur
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/c/cc/Larcentrum.jpg/250px-Larcentrum.jpg)
I Kävlinge finns en högstadieskola, Korsbackaskolan. Biblioteket i Kävlinge ritades 1926 av arkitekten Erik Lallerstedt. Byggnaden har tidigare rymt bland annat brandstation, häkte, bibliotek, tvätteri, badhus och gymnastiksal. Kävlinge bibliotek är ett av två folkbibliotek i Kävlinge kommun.
Kävlinge Lärcentrum i centrala Kävlinge erbjuder vuxenstuderande att studera enstaka ämnen eller kompletta utbildningar, på hel- eller deltid, på plats eller på distans, och studie- och yrkesvägledning för kommuninvånarna.[8] Komvux, SFI, särvux och introduktionsprogram för gymnasieungdomar ligger under samma tak. Frans Möllergymnasiet och resursskolan Opalen är ytterligare två enheter som tillhör Kävlinge Lärcentrum.
Sport
I direkt anslutning till Kävlinge tätort ligger Kävlinge golfklubb. Flera sport- och idrottsföreningar finns inom olika sporter i Kävlinge. Guillermo Molins började sin karriär i Kävlinge GIF. Idag är han en professionell fotbollsspelare.
Kultur
Flera kulturföreningar finns. Varav de nyare är Konstforum och Musikföreningen i Kävlinge. Folkets Park Kävlinge har varje sommar kulturarrangemang för tusentals gäster.
Övrigt
Komediserien Starke man spelades delvis in i Kävlinge.
![](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/ee/K%C3%A4vlinge_panorama.jpg/500px-K%C3%A4vlinge_panorama.jpg)
Se även
Noter
- ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013.
- ^ ”Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024”. Statistiska centralbyrån. 14 maj 2024. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/folkmangd-och-befolkningsforandringar---manad-kvartal-och-halvar/folkmangd-och-befolkningsforandringar---kvartal-1-2024/. Läst 14 maj 2024.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Lunds tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
- ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010.
- ^ ”Kävlinge kommuns webbplats om Kävlinge Lärcentrum”
Externa länkar
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Wikimedia Commons har media som rör Kävlinge.
|