Godsstråket genom Skåne

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Godsstråket genom Skåne
Raabanan and Godsstraket genom Skane.JPG
Godsstråket genom Skåne gör en skarp sväng mot Åstorp här i Teckomatorp. Rååbanan mot Helsingborg fortsätter rakt fram.
Allmänt
PlatsSverige
Sträcka(Malmö–)ArlövÄngelholm
Anslutande järnvägslinjerSödra stambanan
Västkustbanan
Rååbanan
Skånebanan
Organisation
InvigdBillesholmÄngelholm 1876
MalmöBillesholm 1886
ÄgareStaten
BanoperatörTrafikverket
TrafikoperatörArriva((Malmö–)Kävlinge–Teckomatorp(–Helsingborg))
Green Cargo
Tekniska fakta
Längd78 kilometer
Antal spårEnkelspår med mötesspår
Spårvidd1435 millimeter (Normalspår)
ATCJa
FjärrblockeringJa
Hastighet140[1] km/h
ElektrifieradArlöv–Lomma 1933
Lomma–Ängelholm 1934
Tekniska fakta hämtade från [1]
Linjekarta
 v  r 
Straight track
Västkustbanan
Station on track
78 Ängelholm
Unknown BSicon "ABZgr"
Västkustbanan
Unknown BSicon "ABZg+l"
Skånebanan mot Hässleholm/Kristianstad
Station on track
62 Åstorp
Unknown BSicon "ABZq+l" Unknown BSicon "ABZgr"
Skånebanan mot Kattarp/Helsingborg
Unknown BSicon "PSL"
53 Billesholm, mötesspår
Unknown BSicon "eHST"
43 Kågeröd
Unknown BSicon "eHST"
34 Svalöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Rååbanan mot Helsingborg
Station on track
28 Teckomatorp
Unknown BSicon "ABZgl"
Rååbanan mot Eslöv
Unknown BSicon "ABZg+r"
Västkustbanan mot Helsingborg och Göteborg
Station on track
18 Kävlinge
Unknown BSicon "ABZgl"
Västkustbanan mot Lund
Unknown BSicon "eHST"
15 Furulund
Unknown BSicon "eHST"
12 Stävie by
Unknown BSicon "PSL"
10 Flädie, mötesspår
Unknown BSicon "eHST"
5 Lomma
Unknown BSicon "eHST"
3 Alnarp
Unknown BSicon "eHST"
0 Arlöv
Unknown BSicon "ABZg+l"
Södra stambanan mot Stockholm
Straight track
Södra stambanan mot Malmö

Godsstråket genom Skåne är Trafikverkets samlande namn på den järnväg som går mellan Ängelholm och Arlöv (Malmö) och vidare från Malmö till Trelleborg. Delsträckan Åstorp-Teckomatorp går under namnet Söderåsbanan, medan Kävlinge-Arlöv kallas för Lommabanan och Malmö–Trelleborg för Kontinentalbanan eller Trelleborgsbanan.

I norr ansluter banan till Västkustbanan till vilken delen norr om Malmö tidigare hörde. Den delsträckan var relativt måttligt utnyttjad i väntan på Hallandsåstunneln som invigdes i december 2015[2]. Banan används nu för att avleda godstrafik förbi Västkustbanans nya, kustnära och helt persontågsanpassade sträckning. Fram till dess gick godstrafiken på Markarydsbanan till Hässleholm och därifrån mot Malmö på den tungt belastade Södra Stambanan. Skånetrafiken vill i framtiden dessutom köra Pågatåg på större delen av banan, inklusive den södra delen från Malmö till Trelleborg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Stationshuset i Billesholm.

Banans norra del byggdes av två enskilda järnvägsföretag. Landskrona-Ängelholms Järnväg (LEJ) öppnades i sin huvuddel 1876 och motiverades dels av Landskronas intressen att nå de skånska stenkolsfälten runt Söderåsen och Billesholm samt Ängelholms önskan av förbindelse med det framväxande järnvägsnätet. Malmö-Billesholms Järnväg (MBJ) öppnade 1886 efter intensivt byggande och motiverades av Malmös önskan av att inte stå utan direkt anslutning till den allt mer aktuella Västkustbanan mellan Göteborg och Skåne, man tvingades dock avstå från den närmaste vägen för att underlätta anslutning till Lund-Kävlinge Järnväg som byggdes vid samma tid.

När kedjan av enskilda järnvägar mellan Helsingborg och Göteborg började bli färdig, började det talas om fusionering av de ingående bolagen för åstadkomma en enda Västkustbana Göteborg-Helsingborg som fortsättning på Bergslagernas Järnväg och dess dotterbana från Norge. Betydelsen av järnvägen var dock så stor att staten intervenerade och istället löste in bolagen för att bilda Västkustbanan år 1896. Staten löste samtidigt in MBJ och LEJ, där den senares sträckning norr om Billesholm var av intresse. Statens Västkustbanan fick därmed två sträckningar genom Skåne söder om Ängelholm, en mot Helsingborg och en mot Malmö. Det som senare blev Godsstråket elektrifierades 1933–1934 och bar i sin sträckning huvuddelen av den långväga persontrafiken mot Malmö fram tills 1948 års elektrifiering av järnvägen mellan Kävlinge och Lund, då den sträckan infogades som en tredje gren på Västkustbanan och persontåget fick gå den vägen istället.

Västkustbanan började under 1980-talet att byggas ut till en modern dubbelspårig järnväg och som en del i detta planerades en i stora delar ny bana mellan Västkustbanans grenar Ängelholm-Helsingborg och Lund-Kävlinge via Landskrona inklusive tunnel under Helsingborg. Tunneln under Helsingborg ihop med den nya stationen Knutpunkten invigdes 1991 och även om det kom att dröja fram till 2001 innan den nya banan Helsingborg-Landskrona-Kävlinge blev klar, rationaliserade man direkt trafiken genom att låta alla persontåg gå via Helsingborg (mellan 1991 och 2001 gick tågen via Rååbanan till EslövSödra Stambanan för vidare färd mot Lund och Malmö).

Av de persontågsbefriade delarna av Västkustbanan genom Skåne bildades därmed Godsstråket genom Skåne. Stråket är nu tänkt att fungera som godsbana då farligt gods inte får gå genom tunneln i Helsingborg, samt att lutningarna där och på den nya dubbelspårssträckningen mellan Landskrona och Helsingborg är dimensionerade för lätta och snabba persontåg, inte tunga godståg.

Banans södra del är Kontinentalbanan, Trelleborgsbanan eller ursprungligen Malmö-Kontinentens Järnväg (MKontJ), och byggdes till stora delar med pengar Malmö Stad fick vid statens inlösen av MBJ för att ansluta till den reguljära tågfärjeförbindelse som skulle införas mellan Trelleborg och Sassnitz. För att möta konkurrensen från dels Lund-Trelleborgs Järnväg och dels Malmö-Trelleborgs Järnväg som redan fanns i korridoren byggdes den med osedvanligt hög standard och var den bana som tillät högst hastighet 1898 (90 km/h), det år den öppnade för allmän trafik. Banan förstatligades 1909 och såg sitt första ellok senåret 1933.


För sträckan som Trafikverket kallar Trelleborgsbanan genomfördes en upprustning 2011-2015 där Pågatågsstationer byggdes i Trelleborg, Östra Grevie och Västra Ingelstad och med nytt mötesspår byggdes i Östra Grevie och de befintliga mötesspåren i Västra Ingelstad och Skytts Vemmerlöv förlängdes. Pendeltågstrafiken inleddes med tidtabellsskiftet 13 december 2015. [3]

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Hela sträckan Ängelholm-Trelleborg trafikeras av godståg. Skånetrafiken körde Pågatåg mellan Lund och Helsingborg via KävlingeTeckomatorp, men trafiken flyttades till Marieholmsbanan när den öppnade december 2016. Det gick även reguljär persontrafik Malmö-Fosieby (dvs på Kontinentalbanan genom östra Malmö) och vidare till Lockarp där Öresundsbanan och Ystadbanan ansluter. Denna trafik upphörde efter invigningen av Citytunneln under Malmö december 2010 och "shunten" (ett planskilt anslutnings- och triangelspår) vid Lockarp augusti 2011 men återuppstod i form av pågatågstrafik 2018. På sommaren går Berlin Night Express, nattåget mellan Malmö och Berlin, längs hela Kontinentalbanan.



Framtid[redigera | redigera wikitext]

När projektet med persontrafik på Söderåsbanan satte igång 2019 med plattformar för Pågatåg i Billesholm, Kågeröd, Svalöv och Teckomatorp.[4] Finansiering för Lommabanan säkrades också med planerad trafikstart december 2020 [5]. Plattformar för resandeutbyte byggs i Furulund och Lomma till trafikstarten 2020. Tidigare diskussioner har rört en station i Flädie med dess närhet till Bjärred, Alnarp med lantbruksuniversitetet och Rinnebäck i Arlöv. Kring stationen i Flädie pågår ett förlängt utredningsarbete kring stationens placering och kommer därför inte att kunna öppna till december 2020 [6]. I Alnarp såg det ut att kunna bli en station till trafikstarten i december 2020 men blir inte av eftersom Akademiska Hus vägrade godkänna enligt det framförhandlade upplägget finansieringen[7]. Stationen i Rinnebäck i Arlövs samhälle har skjutits upp på obestämd tid.

Trafikplatser[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Highest permitted speed by line” (XLSX). 1 november 2016. https://www.trafikverket.se/contentassets/b6f27615be234f1fababa0b1f25196dd/annex_3e_ns_2017_highest_permitted_speed_per_line_2016_11_01.xlsx. Läst 7 oktober 2017. 
  2. ^ Trafikverket. ”Hallandsåstunneln - välkommen till invigningen”. Trafikverket. http://www.trafikverket.se/hallandsas. Läst 24 oktober 2015. 
  3. ^ Trafikverket: Malmö-Trelleborg Arkiverad 10 augusti 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Trafikverket: Söderåsbanan
  5. ^ Trafikverket Kävlinge - Arlöv
  6. ^ https://www.trafikverket.se/nara-dig/skane/vi-bygger-och-forbattrar/Lommabanan/vag-913-bjarred-fladie/ Trafikverket väg 913 Flädie med station Flädie
  7. ^ Pressmeddelande från Lomma kommun: "Rött ljus för stationen i Alnarp" 2019-06-24

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]