Kabbleka
Kabbleka | |
Systematik | |
---|---|
Domän | Eukaryoter Eukaryota |
Rike | Växter Plantae |
Division | Fröväxter Spermatophyta |
Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
Ordning | Ranunkelordningen Ranunculales |
Familj | Ranunkelväxter Ranunculaceae |
Släkte | Kabblekesläktet Caltha |
Art | Kabbleka C. palustris |
Vetenskapligt namn | |
§ Caltha palustris | |
Auktor | Linné 1753 |
Annat mål. Kabbeleka kan i vissa fall vara ett bygdemålord, som syftar på andra arter:
|
Kabbleka, (Caltha palustris) även Kabbeleka, är en växt med gula blommor
Beskrivning
Blommorna utgörs av fem fria foderblad. Kronblad saknas. Det finns även en rent vit varietet, Caltha Alba. Honungsavsöndringen är inte bunden vid hyllebladen eller ståndarna, utan det är pistillerna, som i en liten grop på vardera sidan av fruktämnet har de sockeralstrande körtlarna. Blomman har en svag doft som påminner om kautschuk. Bladen är hjärtformade och glansigt mörkgröna. Frukterna är flerfröiga fröhus, vart och ett bildat av ett enda fruktblad. De liknar ärtväxternas baljor.
Biotop
Kabblekan är allmän vid kärr, diken och på sanka stränder där dess saftigt gröna, grova och något klumpiga örtstånd hastigt skjuter upp från de övervintrande skotten och hinner blomma redan i maj.
Habitat
Kabbleka finns vitt spridd över tempererade och boreala områden i hela norra halvklotet, även högt upp i fjällen.
I vissa områden har underarter utvecklats, såsom:
- C. fistabulosa i Japan
- C. membranacea i östligaste Asien
- Liten kabbleka, C. radicans (T C Frost) i fjälltrakter
- Flera andra varianter på sydsidan av Alperna
Användning
Förr åts blomknopparna som kapris med salt och ättika, men det är inte att rekommendera då de, liksom hela växten i övrigt, är svagt giftiga.
Etymologi
- Palustris kommer av latin palus = kärr. Med palustris menas "växande i kärr".
- Radicans kommer av latin radix = rot. Med radicans menas "bildar rötter".
Bygdemål
Namn | Trakt | Referens |
---|---|---|
Bäckblomma | [1] | |
Bäckros | [2] | |
Gulalåker | Halland | [3] |
Gulnacke | [1] | |
Kabbalök | Österbotten | [4] |
Kabbelök | [1] | |
Kalablomå | Österbotten | [4] |
Kalvleka | [5] | |
Mjölkros | [2] | |
Revkabbleka | [5] |
Skröna
Ibland hör man sägas att kabblekan framkallar vårtor, men det finns inga bevis för att så skulle vara fallet. Troligen är det en skröna som spridits för att avskräcka barn från lek vid vatten. Däremot kan kabbeleka, liksom många andra smörblommeväxter, ge eksem.[6]. (Se tiggarranunkel).
Bildgalleri
-
Kabbleka
-
Mogna frukter och frön
-
Kabbleka trivs vid vatten. Några av blommorna har större antal kronblad än de vanliga 5.
-
På gynnsam mark kan kabbleka bilda stora mattor.
-
Varianten barthei.
Referenser
- ^ [a b c d e] SAOB 1935 [1]
- ^ [a b] Carl Lindman: Bilder ur Nordens flora, Tavla 174 [2] Wahlström & Widstrand, Stockholm 1917–1926
- ^ Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 221 [3], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ [a b] Johan Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 303 [4], Gleerups, Lund 1862–1867, faksimilutgåva Malmö 1962
- ^ [a b] Arne Anderberg och Anna-Lena Anderberg: Den virtuella floran , Naturhistoriska riksmuseet 1997 [5] Här finns även utbredningskartor
- ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. sid. 75. ISBN 91-20-04445-3