Kallak

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kallak
Gállok
Plats
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Jokkmokks kommun
Distrikt Jokkmokks distrikt
Koordinater 66°46′N 19°9′Ö / 66.767°N 19.150°Ö / 66.767; 19.150
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Sweden Norrbotten location map.svg
Red pog.svg
Wikimedia Commons: Kallak mine

Kallak eller Gállok (på lulesamiska) är platsen för en järnmalmsfyndighet i Jokkmokks kommun i Lappland, belägen mellan byarna Björkholmen och Randijaur fyra mil västnordväst om Jokkmokk, på en ö i den reglerade Lilla Lule älv. Närmaste vattenkraftverk är Parki respektive Randi med regleringsmagasinen Parkijaure samt Randijaure. Det planerade gruvområdet ligger som närmst, fågelvägen, ca 34 km från världsarvet Laponia.

Fyndigheten har varit känd sedan 1940-talet och består av tre närliggande malmkroppar, Kallak norra och Kallak södra som består av två kroppar. Sedan 2010 har företaget Beowulf Mining utfört provborrningar och provbrytningar i området.[1] Kallak norra bedöms innehålla 175 miljoner ton 30-procentig järnmalm[2] och Kallak södra 400 miljoner ton 30-procentig järnmalm.[3]

Ansökan om gruvbrytning[redigera | redigera wikitext]

Platsen uppmärksammades i media i augusti 2013 då protester mot bolagets verksamhet i området ledde till polisingripanden. Bolaget har ansökt om en bearbetningskoncession för Kallak norra men Länsstyrelsen Norrbotten har sagt nej till ansökan.

Bergsstaten gick emot Länsstyrelsen och har överlämnat ärendet till regeringen.[4]

Det är ännu inte avgjort av regeringen som i november 2020 bad Unesco yttra sig om gruvplanerna.[5] I juni 2021 kom ett utlåtande från Unesco där man menar att en gruva kan få negativ påverkan på världsarvsområdet Laponia. Samtidigt efterfrågar Unesco ytterligare underlag för att kunna göra en mer precis bedömning.[6]

Gruvprojektet har både förespråkare och kritiker. Förespråkarna pekar på fler arbetstillfällen medan kritikerna ser stora risker för miljön. I detta ingår oron för status av världsarvet Laponia och för de utsläpp som blir en följd av de planerade gruvdammarna, och därmed påverkan på vattenkvaliteten.[7] Lule älv är viktigt fiske- och rekreationsvatten för många omkring och nedströms Kallak. Detta berör sjöarna Parkijaure, Randijaure, Klubbuddsjön, Vajkijaure, Purkijaure och Purkijaures delavrinningsområde[8] vilket även innefattar sjöarna Vajmat och Tårrajaure. Lule älvs ytvatten utgör en dricksvattenskälla för Luleå.[9] Bodens kommun tar sitt dricksvatten från en ö i Lule älv, Kusön.[10] En annan kritik är att det saknas insikter ifråga om kombinationen av gruvdrift och vattenkraft i samma älvssystem i Sverige och att placera en gruva med gruvdamm i en reglerad älv skulle medföra kraftigt ökade risker för människors säkerhet.[11] Parki samt nedströms dammar Akkats och Letsi tillhör de dammar som klassificerats som högsta konsekvensklass ifråga om dammsäkerhet,[12] vilket innebär omfattande konsekvenser vid ett haveri.[13]

Kallak ligger inom samebyn Jåhkågasska tjielldes året-runt marker för renskötsel, och en gruva här skulle kunna medföra att renskötseln påverkas negativt, bl.a. genom att viktiga flyttleder skärs av. Även andra kringliggande samebyars renskötsel skulle påverkas genom tunga transporter på vägar. Länsstyrelsen hänvisar också till höga kostnader för att möjliggöra uttransporter av råmalm från gruvområdet (upprustning av befintlig infrastruktur och/eller för anläggande av nya vägar och järnvägar). Enligt länsstyrelsens mening kan en gruvverksamhet med en beräknad livslängd om ca 14 år (exklusive byggnation och avveckling) som innebär betydande statliga investeringskostnader för nödvändig infrastruktur varken anses vara samhällsekonomiskt motiverad eller förnuftig användning av naturresurserna i övrigt. Detta var anledningen till att Länsstyrelsen Norrbotten i sitt yttrande till regeringen 2017 ställde sig negativa till bearbetningskoncession.[14][15]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Kallak En verkligtillgång och en möjlighet att omvandlaJokkmokk”. https://beowulfmining.com/wp-content/uploads/2018/10/Copenhagen-Economics_Presentation_SEP17_Swedish.pdf. Läst 30 augusti 2020. 
  2. ^ ”FE Investegate -Beowulf Mining PLC Announcements - Beowulf Mining PLC: Kallak Assay Results”. FE Investegate -Beowulf Mining PLC Announcements - Beowulf Mining PLC: Kallak Assay Results. http://www.investegate.co.uk/Article.aspx?id=201011220700065467W. 
  3. ^ ”FE Investegate |Beowulf Mining PLC Announcements | Beowulf Mining PLC: Update re Kallak Iron Ire Project”. FE Investegate |Beowulf Mining PLC Announcements | Beowulf Mining PLC: Update re Kallak Iron Ire Project. Investegate.co.uk. 2011-03-22. http://www.investegate.co.uk/Article.aspx?id=201103220700193423D. Läst 1 maj 2013. 
  4. ^ Norrbotten, P4 (13 februari 2015). ”Bergsstaten går emot länsstyrelsen om brytning i Kallak”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6092964. Läst 30 augusti 2020. 
  5. ^ ”Regeringen ber Unesco yttra sig om kontroversiella gruvplaner”. Sveriges radio, Ekot. 2 januari 2020. https://sverigesradio.se/artikel/7603844. Läst 2 januari 2020. 
  6. ^ ”Unesco: Kallak-gruva kan få mycket stor negativ påverkan på världsarv”. Sveriges Radio. 9 juni 2021. https://sverigesradio.se/artikel/unesco-gruva-i-kallak-kan-fa-mycket-negativ-paverkan-pa-varldsarvet. Läst 9 juni 2021. 
  7. ^ Gruva i Kallak är ett hot mot vattenkraften”. Svenska Dagbladet. 16 augusti 2013. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/gruva-i-kallak-ar-ett-hot-mot-vattenkraften. Läst 30 augusti 2020. 
  8. ^ Purkijaures delavrinningsområde
  9. ^ Haapasaari, Senast publicerad 2018-12-04 i Vatten och avlopp Sidansvarig: Patrik. ”Gäddvik vattenverk - Luleå kommun”. www.lulea.se. Arkiverad från originalet den 24 juni 2019. https://web.archive.org/web/20190624020132/https://www.lulea.se/boende--miljo/vatten-och-avlopp/vatten/vattenverk/gaddvik-vattenverk.html. Läst 24 juni 2019. 
  10. ^ ”Boden dricksvatten”. https://www.boden.se/db/web/filelib.nsf/0/274C6FBB8E01ED25C12571320033BC8D/$FILE/Dricksvatten.pdf?Open. Läst 24 juni 2019. 
  11. ^ Radio, Sveriges. ”Gruvbrytning kan ge dammhaveri - P4 Norrbotten”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=98&artikel=5445556. Läst 23 juni 2019. 
  12. ^ ”Dammsäkerhet”. Svenska Kraftnät. https://www.svk.se/aktorsportalen/dammsakerhet/. Läst 26 april 2022. 
  13. ^ ”Här är Sveriges 24 farligaste dammar”. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/a/jPkgz9. Läst 23 juni 2019. 
  14. ^ Vikström, Jonny (30 november 2017). ”Kallak: Länsstyrelsen säger nej”. www.kuriren.nu. https://www.kuriren.nu/nyheter/kallak-lansstyrelsen-sager-nej-nm4707079.aspx. Läst 23 juni 2019. 
  15. ^ ”Länsstyrelsen Norrbotten Yttrande över Regeringskansliets begäran om komplettering gällande ansökan om bearbetningskoncession för Kallak K nr. 1 i Jokkmokks kommun”. https://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/2327/335929ea-9baf-4112-93e8-ef1f3f94494a.pdf?fbclid=IwAR2slIBBSv3Eu2XRHPuHV1wCOBLPCN13oBlMrU3v0Nm7KhE5DQzrSiyrtTM. Läst 30 augusti 2020. 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]