Kamomill

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kamomill
Chamomile@original size.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningAsterordningen
Asterales
FamiljKorgblommiga växter
Asteraceae
SläkteKamomiller
Matricaria
ArtKamomill
M. recutita
Vetenskapligt namn
§ Matricaria recutita
AuktorL.
Synonymer
Tavla 12 ur Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora *1 Växtens övre del *2 Blomkorg i längdsnitt, förstoring × 2 Ihålig *3 Kantblomma, förstoring × 4 *4 Mittblomma, förstoring × 6 *5 Blomkorg i längdsnitt av Matricaria inodora, baldersbrå, ej ihålig

Tavla 12 ur Carl Lindman: Bilder ur Nordens Flora
  • 1 Växtens övre del
  • 2 Blomkorg i längdsnitt, förstoring × 2
    Ihålig
  • 3 Kantblomma, förstoring × 4
  • 4 Mittblomma, förstoring × 6
  • 5 Blomkorg i längdsnitt av Matricaria inodora, baldersbrå, ej ihålig
Hitta fler artiklar om växter med

Kamomill, Matricaria recutita L, finns både vild och odlad.

Beskrivning[redigera | redigera wikitext]

Kamomill är ettårig, blir cirka 20 cm hög och blommar juni—september.

Alla arterna i släktet Matricaria har blomkorgar som mycket liknar dem i släktet Chrysanthemum. Men arter i släktet Matricaria känns lätt igen på de findelade bladen med nästan trådsmala flikar. Blomfästet är hos Matricaria mera upphöjt, kägelformigt, och dessutom hos M. recutita ihåligt.

Vid slutet av blomningstiden böjer sig de vita strålblommorna nedåt.

Frukten är en endast 1 mm lång, fårad nöt.

Kamomill innehåller i ännu högre grad än de flesta av sina släktingar en eterisk (flyktig) olja, framför allt i blomkorgarna. Oljan ger växten en sötaktig kryddlukt.

Kromosomtal 2n = 18.

Baldersbrå

Förväxlingsart är baldersbrå, Tripleurospermum perforatum (Mérat) Wagenitz

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Kamomill finns över hela Europa och i västra Asien. I Sverige finns den i stora delar av Götaland och Svealand.

Introducerad i Australien.

Utbredningskartor[redigera | redigera wikitext]

Biotop[redigera | redigera wikitext]

Trivs i soliga lägen med näringsrik mylla. Indikatorväxt för lerhaltig mark. Kamomill är vanlig på åkrar, trädor, i sand- och grusmarker, vid vägkanter och gator. Den har spritts med vägbyggen och odling upp till nordligaste Skandinavien. När kamomill förekommer i åkermark, betraktas den som ogräs.

Kamomill odlas även på stora fält i Tyskland, Nederländerna, Ungern, Frankrike och Italien.

Etymologi[redigera | redigera wikitext]

  • Släktnamnet Matricaria är besläktat med latin matrix = moder.
  • Artepitetet recutita är senlatin och betyder studsa tillbaka, avskuren, trubbig, flådd. Av latin cutis = hud, skal.
  • Kamomill kan härledas från grekiska khamaimêlon, egentligen = jordäpple, därmed syftande på en äppleliknande doft.[2]

Vad Linné tänkte på, när han myntade det vetenskapliga namnet är oklart. Möjligen tog han fasta på betydelsen livmoder i släktnamnet Matricaria och syftade därmed på den ihåliga blomkorgen.

Enligt signaturläran kan beredningar av den livmoderliknande ihåliga blomkorgen användas för att lindra diverse kvinnosjukkdomar, t ex plågsam menstruation och förlossningssmärtor.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Kamomillte anses traditionellt kunna användas mot förkylnings- och omsättningsbesvär, och som inslag i magsaft- och galldrivande teer. Förr användes det även mot feber.

α-bisabolol

Innehållsämnen [3] [4]
Växtdelarna innehåller 0,3 – 1,5 % eteriska oljor:

  • alpha-bisabolol (Kamillosan), (5 – 70 %), C15H26O, (2S)-6-methyl-2-[(1S)-4-methylcyclohex-3-en-1-yl]hept-5-en-2-ol
  • alpha‐Cubeben, C15H24, 4,10-dimethyl-7-propan-2-yltricyclo[4.4.0.01,5]dec-3-ene
  • alpha‐Muurolen, C15H26O
  • Bisabololoxid, isomer A (5 – 60 %), isomer B [5 – 60 %) och isomer C (0 – 8 %), C15H26O2, 3,7-dimethylocta-3,6-dienyl 3-methylbutanoate
  • Calamenen, C14H18O
  • Chamazulen, C14H16, 7-ethyl-1,4-dimethylazulene
  • trans-β-farnesen, (7 – 45 %), C15H24, (6E)-7,11-dimethyl-3-methylidenedodeca-1,6,10-triene
  • Enyndidicycloether [Enyndicycloether?], (2 – 30 %), C13H12O2,
  • Guajanderivater (ca 1 %):
    • Spathulenol, C15H24O, (1aR,4aR,7S,7aR,7bR)-1,1,7-trimethyl-4-methylidene-1a,2,3,4a,5,6,7a,7b-octahydrocyclopropa[h]azulen-7-ol
    • Chamaviolin, C14H14O, 7-ethyl-4-methyl-azulene-1-carbaldehyde, 1, kraftigt violettfärgat.
  • Xanthoxylin, C10H12O4, 2‐Hydroxy‐4,6‐dimethoxyacetophenon
  • γ‐Terpinen, C10H18O
  • λ3‐Karen, C10H16

Kamomill ingick tidigare i den svenska farmakopén, där benämnd Chamomillæ nostratis herba.

Kamomillte hjälper till med matsmältningen, gärna tillsammans med honung och mjölk. Vitaminer och mineraler i mjölken och honungen förstärker verkan av de antioxidanter som finns i kamomillteet. [källa behövs]

En kompress med de kokta, heta blommorna påstås traditionellt läka tandvärk i inflammerade tandrötter. Det kan även användas som gurgelmedel, omslag och i bad.

Kamomill användes tidigare som en medicinalväxt. Blomkorgarna samlades in vid torrt och soligt väder, och torkades till ett upplivande, desinficerande, inflammationshämmande, kramplösande, svettdrivande och värkstillande läkemedel. Denna medicin intogs mest i infusionsform.

Folktro[redigera | redigera wikitext]

Kamomill lagd i ett barns vagga ansågs hindra djävulen från att stjäla barnet, eller trollen från att ersätta barnet med en bortbyting, som genom förtrollning liknade ett mänskligt barn.

Bygdemål[redigera | redigera wikitext]

Namn Trakt  Referens  Kommentar

Blå kamomill [5] Blå har inte med blommans färg att göra, utan avser färgen hos den av kamomill framställda kamomilloljan

Gålkummin Södermanland [6] Förvrängningar av kamomill
Gårdskummin
Kamillblomster
Komelia
Komill
Kumminblomster
Komenter

Lukttuppor Dalarna Tuppor = toppar, d v s blommor (med väldoft)
Matram
Moderört Härleds från släktnamnet Matricaria efter medeltidslatin matricis = livmoder
Munkskallar
Sötblomster
Sötkulla
Söttuppor Dalarna Tuppor = toppar, d v s blommor (luktar sött)
Söturt Urt = ört
Tyskentopp
Vita kryddor
Vita pigor
Vitkullor [7] Vitkulla har i Medelpad betytt prästkrage 
wiaetighae Även stavat hwiaetighae

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Utbredningskrata, Norden
  2. ^ Shenet: Blå kamomill, Historia [1]
  3. ^ Arch Pharm: Weitere Bestandteile des Kamillenöls, 3. Mitt. [2]
  4. ^ Pubchem [3]
  5. ^ Shenet: Blå kamomillessens [4]
  6. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 186, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [5]
  7. ^ Ernst Rietz: Svenskt dialektlexikon, sida 272, Gleerups, Lund 1862…1867, faksimilutgåva Malmö 1962 [6]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]