Menstruation

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Menstruation är en fas i menstruationscykeln som innebär blödningar från livmoderslemhinnan. Menstruationens första dag representerar första dagen i den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Blödningens mängd och varaktighet kan variera från en månatlig cykel till en annan. Det finns också individuella variationer och en menstruation varar ungefär 3-7 dagar.

Menarche[redigera | redigera wikitext]

Vid födseln har flickor omkring 400 000 anlag för ägg i äggstockarna, och dessa börjar mogna under puberteten, då även den första ägglossningen äger rum. Två veckor efter att den första ägglossningen inträffat sker den första menstruationen, som går under det vetenskapliga namnet menarche. Menarche brukar inträffa mellan 11 och 14 års ålder, i vissa fall högre åldrar.[1][2][3] USA:s hälsodepartement råder kvinnor över 15 år som inte fått sin första menstruation att uppsöka läkare.[4]

Menstruation[redigera | redigera wikitext]

Menstruationens syfte är att stöta ut livmoderslemhinnan i de fall kvinnan inte är gravid. Menstruationsblodet som stöts ut består av vanligt blod och vävnader.[1] En ny livmoderslemhinna mognar sedan under menstruationscykeln för att återigen stötas ut vid nästa menstruation. Blodförlusten under processen är energikrävande och menstruationen innebär stora hormonförändringar, vilket kan ge premenstruellt syndrom i olika svårighetsgrad. I händelse av graviditet behåller kvinnan sin livmoderslemhinna och menstruationen uteblir (amenorré). Menstruationen påbörjar den ungefär 28 dagar långa menstruationscykeln som fertila kvinnor har så länge de inte är gravida. Blödningens mängd och tid varierar från person till person, och kan även variera från en cykel till en annan hos samma person. Blödningen varar vanligen i 3-7 dagar, oftast mellan 3 och 5 dagar, en gång i månaden fram till klimakteriet.[3]

Om kvinnor lever eller arbetar nära varandra en längre tid kan deras menstruation sammanfalla, vilket tros beror på feromoner, en slags luftburna hormonliknande organiska föreningar. I samband med menstruationscykeln sänds dessa feromoner ut i två former: en form efter menstruationen men innan ägglossningen äger rum, och den förkortar omkringvarande kvinnors cykler. Den andra formen utsöndras medan ägglossningen äger rum och efter den, och förlänger omkringvarande kvinnors cykler. Vistas kvinnorna nära varandra en längre tid kommer feromonerna att koncentreras allt mer och påverka alla, och gör att menstruationscykeln blir alt mer gemensam. Hos andra djur har detta som fördel att alla löper samtidigt, och förhindrar att vissa får försprång och andra sackar efter, samt att man slipper kurtiseringsuppgörelser. Det är sannolikt att kvinnors likriktning av menstruationen är en rest av samma system.[5]

Klimakterium[redigera | redigera wikitext]

Klimakterium eller menopaus inträffar då menstruationerna upphör, vilket hos de flesta inträffar omkring femtio års ålder, med variationer ned mot 45 och upp mot 60. Kvinnan slutar då inneha förmågan att bli gravid, även om enstaka ägglossningar och graviditeter i sällsynta fall kan uppstå så långt som ett år efter sista menstruationerna. Klimakteriebesvär med sömnstörningar, irritabilitet, nedstämdhet och svettningar är inte helt ovanliga, och går oftast över efter ett par år.[3]

Mensbesvär[redigera | redigera wikitext]

Menstruationen kan medföra mensvärk, förhöjd aptit, irritationer och känslosvängningar, trötthet, huvudvärk, ryggsmärtor och bröstsmärtor uppstå.[1] Besvär som uppstår strax innan menstruationen kallas premenstruellt syndrom och förkortas PMS. En mer sällsynt och allvarligare hormonöverkänslighet är premenstruell dysforisk störning med symptom som liknar depression.

Mensvärk[redigera | redigera wikitext]

Mensvärken kan uppstå innan eller under menstruationen. Denna består ofta av en tryckande smärta i magens nedre delar samt emellanåt strålande smärtor mot korsryggen och ut i ljumskarna. Smärtan är hos de flesta överkomlig, medan vissa får så kraftiga smärtor, illamåenden, diarréer, huvudvärk eller kräkningar att smärtstillande medel kan behöva användas. Värken kommer från muskelsammandragningar, varför rörelse kan dämpa smärtan. Kvinnor som får kraftiga blödningar kan behöva använda dubbla mensskydd, eller byta dem på natten. Kraftigare blödningar kan bero på större mängder av ämnen som löser upp stelnat blod, om man har muskelknutor (myom) i livmodern eller använder kopparspiral.[3]

Menstruationsskydd[redigera | redigera wikitext]

Menskopp

För att hantera menstruationens blodflöde finns på den kommersiella marknaden flera olika sorter av mensskydd, såsom tamponger, bindor och menskoppar. Tamponger är cylinderformade stavar som förs in i slidgången och hålls fast av muskulaturen i slidväggarna, för att stoppa blodet från att sprida sig. Bindor är tunna bomulls- eller av annat tygliknande material producerade plattor med bra uppsugningsförmåga. De finns både som engångsbindor och tygbindor. Varken tamponger eller bindor skall spolas ner i toalett.[3][6]

Menskoppen är en (oftast) silikonskål som förs in i slidan och samlar upp blodet. Den rymmer mer blod än både bindor och tamponger, och behöver inte bytas lika ofta samt går att sova med. Den behöver heller inte tas ut vid dusch, bad, eller toalettbesök.[3]

Menstruationsstörningar[redigera | redigera wikitext]

Menstruationsstörningar är ovanligt korta, rikliga eller långa menstruationer eller utebliven menstruation, med mera - och är vanligen ett symtom på en sjukdom. Under menstruationscykeln samt ibland vid graviditet kan menstruationsliknande blödningar uppstå.

Kulturell betydelse[redigera | redigera wikitext]

Exempel på menstruation i konsten här genom verket “Menstrual Period in Political History” (Menstruation i politisk historia), av den filippinske konstnären Danny C, år 2005.

Ordet "tapu" betyder menstruation på urpolynesiska och det finns troligen ett etymologiskt samband med ordet tabu. Ordets ursprungliga betydelse är "heligförklarat".[7] På en ca 12 000 år gammal kultplats i Göbekli Tepe i Turkiet finns en bild på en menstruerande kvinna. Denna kultur är ett exempel på många (ca 1 miljon) ursprungskulturer där menstruationen har koppling till religion/magi.[8]

Menstruerande kvinnor har i många kulturer i människans historia ansetts vara kraftfulla och heliga.[9] Förmågor som att kunna hela sjuka eller som hos Cherokee ge styrka nog att besegra fienden har tillskrivits mensblodets krafter.[10] I verket Naturalis historia beskriver romaren Plinius den äldre hur kontakt med mensblod får: järn att rosta, frön i trädgården att torka ihop, frukt att falla från träden, bikupor att dö, knivar att förlora skärpan, elfenben att blir matt, myror att kasta ifrån sig frön i vämjelse och hundar som smakar det att drivas till vansinne och deras bett smittas med obotligt gift. Några positiva användningsområden för denna kraft kan även Plinius redgöra för: Om en menstruerande kvinna går naken tre varv runt ett fält blir skörden god, eftersom larver, skalbaggar och maskar då faller av sädesaxen.[11] Fortfarande avklädd förmår hon också jaga bort hagelstormar, åska och virvelvindar. Blodet är mycket skadligt för den manliga styrkan.

I Tredje Mosebok i Bibeln finns en långt avsnitt som handlar om hur orent mensblodet och menstruationen är. Alla som kommer i kontakt med något som den menstruerande kvinnan suttit eller legat på blir oren, och den som tar i ett föremål som lagts på en pall som en menstruerande kvinna suttit på blir själv oren.[8]

Eufemismer för ordet mens är vanliga: ros, rening, lingonveckan, att vara opasslig, och engelskans "the curse" är några.

Mensblod förekommer också i konsten idag och har då ofta politiska förtecken, som feministisk konst: Judy Chicago är en av pionjärerna.

Internationella mensdagen (28 maj) har instiftats för att varje kvinna ska kunna sköta sin menstruation på ett hygieniskt och värdigt sätt.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] ”Menstruation”. MedLine Plus. U.S. National Library of Medicine. http://www.nlm.nih.gov/medlineplus/menstruation.html. Läst 22 augusti 2013. 
  2. ^ ”menarche”. Dictionary. Merriam Webster. http://www.merriam-webster.com/dictionary/menarche. Läst 22 augusti 2013. 
  3. ^ [a b c d e f] Hjort/Erlingson, Pernilla/Malin (10 juni 2010). ”Menstruation”. Befruktning. Vårdguiden. http://www.vardguiden.se/Tema/Gravid/Befruktning/Menstruation/. Läst 22 augusti 2013. 
  4. ^ ”Menstruation and the menstrual cycle fact sheet”. Publications. Office on Women's Health. http://womenshealth.gov/publications/our-publications/fact-sheet/menstruation.cfm. Läst 22 augusti 2013. 
  5. ^ Varför får kvinnor mens samtidigt?”. Illustrerad Vetenskap. 2003. http://illvet.se/fraga-oss/varfor-far-kvinnor-menstruation-samtidigt. Läst 22 augusti 2013. 
  6. ^ Vad får du spola ner i toaletten? Tekniskaverken.se. Läst: 14 juli 2014.
  7. ^ ”NE.se”. http://www.ne.se/ordb%C3%B6cker/#. Läst 2015-03-09. 
  8. ^ [a b] [|Liv, Strömquist] (2014). Kunskapens frukt. Ordfront Galago. ISBN 978-91-7037-804-1 
  9. ^ Janowitz, Naomi. Magic in the Roman World: Pagans, Jews and Christians 
  10. ^ Sturm, Circe. Blood Politics: Race, Culture, and Identity in the Cherokee Nation of Oklahoma 
  11. ^ ”Mensen - Forum för menstruation”. https://mensenorg.wordpress.com/2014/05/09/kvinnohat-dag-4/. Läst 2015-03-30. 
  12. ^ ”Menstrual Hygiene Day | Menstrual Hygiene Day”. menstrualhygieneday.org. http://menstrualhygieneday.org/faq-4/menstrual-hygiene-day/. Läst 2015-06-02. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]