Afghansk-sovjetiska kriget

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Afghansk-sovjetiska kriget
Del av kalla kriget och afghanska inbördeskriget
Mortar attack on Shigal Tarna garrison, Kunar Province, 87.jpg
Mujaheddin, 1987.
Ägde rum 27 december 1979 – 15 februari 1989
Plats Afghanistan
Resultat Genèveavtalen;
Stridande
Sovjetunionen Sovjetunionen
Afghanistan Afghanistans demokratiska republik
Flag of Jihad.svg Mujaheddin

Stödda av:
Pakistan Pakistan[2][3][4]
USA USA (Operation Cyclone)
Saudiarabien Saudiarabien
Storbritannien Storbritannien
Kina Kina

Befälhavare/ledare
Sovjetunionen Leonid Brezjnev
Sovjetunionen Jurij Andropov
Sovjetunionen Konstantin Tjernenko
Sovjetunionen Michail Gorbatjov
Sovjetunionen Dmitrij Ustinov
Sovjetunionen Sergej Sokolov
Sovjetunionen Valentin Varennikov
Sovjetunionen Igor Rodionov
Sovjetunionen Boris Gromov
Afghanistan Babrak Karmal
Afghanistan Mohammed Najibullah
Afghanistan Abdul Rashid Dostum
Afghanistan Shahnawaz Tanai
Afghanistan Mohammed Rafie
Flag of Jihad.svg Usama bin Ladin
Flag of Jihad.svg Ahmad Shah Massoud
Flag of Jihad.svg Abdul Haq
Flag of Jihad.svg Abdullah Azzam
Flag of Jihad.svg Ismail Khan
Flag of Jihad.svg Gulbuddin Hekmatyar
Flag of Jihad.svg Jalaluddin Haqqani
Flag of Jihad.svg Mullah Naqib
Flag of Jihad.svg Abdul Rahim Wardak
Styrka
Sovjetiska trupper:

Afghanska regeringen:

Mujaheddin:

200-250 000[7][8][9][10]

Förluster
Sovjet:

14 453 döda (totalt)[11]

  • 9 530 döda i strid[11]
  • 2 386 döda från skador[11]
  • 2 556 döda från sjukdomar och olyckor[11]

53 753 skadade[11]

417 saknade

Afghanska regeringen:
18 000 + [12]

Mujaheddin:

75-90 000 döda[13]

Civila:

Omkring 1 miljon[14],
5 miljoner afghanska flyktingar och 2 miljoner internflyktingar,
Omkring 3 miljoner afghaner skadade (mestadels civila)[15]

Afghanska-sovjetiska kriget var ett krig mellan 1979 och 1989 mellan Sovjetunionen, som stöttade den marxist-leninistiska regeringen i Afghanistan, mot den afghanska islamiska mujahedinrörelsen. Rebellerna stöddes av USA, som såg det som en del av det kalla kriget. Upproret startade redan år 1978 när ett uppror inleddes mot den sovjetstödda regeringen som tagit makten. Upproret blev bara förvärrat när Sovjetunionen i december 1979 gick in med ett stort antal trupper och ockuperade landet. Som ett resultat av Sovjetunionens sammanbrott, föll regimen i Afghanistan 1992. Dessutom utbröt snart ett nytt inbördeskrig mellan de falanger som besegrat Sovjetarmén.

Förlopp[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund och invasion[redigera | redigera wikitext]

I april 1978 erövrade Afghanistans kommunistparti makten genom aprilrevolutionen. De nya makthavarna hade emellertid stora problem med att bekämpa motståndet och 24 december 1979 invaderade sovjetiska styrkor landet. Några dagar innan hade Spetsnaz-trupper (sovjetiska elittrupper) tagit kontrollen över regeringsbyggnader med mera i Kabul och president Amin mördades.

Sovjetunionens viktigaste syfte med interventionen tolkades i väst som att Sovjet snabbt ville krossa gerillan och ersätta Amins regim med en "lydig" marionettregim. Till ryssarnas förvåning visade sig gerillan (Mujaheddin) vara en mycket svårare nöt att knäcka än vad man trott. Striderna mellan gerillan och ockupationsmakten utvecklades snart till ett mycket blodigt krig som hade många likheter med Vietnamkriget. Trots en enorm teknisk överlägsenhet kunde inte över 100 000 ryska marksoldater (räknar man in flygstridskrafter med mera tillkommer tiotusentals man) knäcka motståndet. Stridsmoralen hos gerillan var hög, den hade stort stöd hos civilbefolkningen och precis som i Vietnam passade terrängen i Afghanistan utmärkt för gerillakrigföring.

Hårdnande motstånd[redigera | redigera wikitext]

Snart började gerillan också få stöd från västländerna med massiva vapenleveranser vilket gjorde mujaheddin allt effektivare. CIA investerade miljardtals dollar på vapen och utbildning av vad man kallade afghanska frihetskämpar. Bland annat fick afghanerna hjälp av CIA med Stinger-robotar för nedskjutning av de ryska Hind-helikoptrarna.[16] Även från andra muslimska länder anslöts sig många frivilliga som också blev tränade av CIA. En av dessa frivilliga var den sedermera ökände Usama bin Ladin.

Kriget rullade vidare utan nämnvärda framgångar för ockupationsmakten samtidigt som protesterna mot Sovjetunionens krig blev allt intensivare internationellt. USA hade redan 1980 valt att bojkotta sommar-OS i Moskva i protest mot invasionen i Afghanistan.

Sovjetunionen "hämnades" i sin tur genom att fyra år senare bojkotta sommar-OS i Los Angeles.

Sovjetiskt uttåg, inbördeskrig[redigera | redigera wikitext]

Kriget krävde många offer även för angriparen och kostade oerhört mycket pengar. Efter Michail Gorbatjovs makttillträde 1985 och införandet av glasnost växte kritiken även i Sovjetunionen. Gorbatjov försökte snabbt få till en avspänning gentemot västmakterna och då var ett sovjetiskt tillbakadragande från Afghanistan en nödvändighet. 1988 slöts slutligen ett FN-avtal där Sovjetunionen förband sig att lämna landet. Den siste sovjetiske soldaten att lämna Afghanistan var symboliskt nog generalen Boris Gromov. Gromov gick till fots över bron som korsar gränsfloden Amu-Daria den 15 februari 1989.

Kriget fortsatte dock, nu som ett rent inbördeskrig mellan Kabulregimen och gerillan. Moralen hos regeringssoldaterna var dålig, och utan det sovjetiska stödet blev det snabbt klart att man i det långa loppet inte kunde stå emot gerillan. 1992 föll slutligen Kabul och Afghanistankriget var slut.

Resultat[redigera | redigera wikitext]

Detta innebar dock inte att afghanerna fick fred. Gerillan hade aldrig varit en enhetlig rörelse utan sammansatt av en brokig samling grupper. Dessa var i stort sett bara överens om att ryssarna skulle ut och Kabulregimen störtas och nu fanns inget enande kitt kvar. Snart utbröt ett nytt inbördeskrig som pågick i ytterligare nio år.

Sammanfattningsvis visade Afghanistankriget ännu en gång att en militärt underlägsen gerillarörelse kan besegra en supermakt om kriget utkämpas på gerillans villkor och den har stort stöd från civilbefolkningen. På lång sikt har det amerikanska stödet till Mujaheddin visat sig förödande för USA, då många av al-Qaida-medlemmarna bedöms vara frivilliga veteraner från kriget mot Sovjetunionen.[källa behövs]

Antal dödsoffer[redigera | redigera wikitext]

Afghanistankriget var mycket blodigt och en hänsynslös krigföring orsakade en enorm materiell förödelse och stort lidande för civilbefolkningen. Under de dryga nio år (december 1979 - februari 1989) som Sovjetunionen ockuperade landet beräknas uppemot 1,5 miljoner afghaner omkommit, varav närmare 90 % beräknas ha varit civila och de resterande 75000 soldater. Närmare 15 000 ryska soldater fick sätta livet till. Många var under 25 år. Kriget utlöste också en gigantisk flyktingvåg, miljontals människor flydde till Iran eller Pakistan.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Borer, Douglas A. (1999) (på engelska). Superpowers defeated: Vietnam and Afghanistan compared. London: Cass. sid. 216. ISBN 0714648515 
  2. ^ ”The Pakistan Taliban - Geopolitical Monitor”. http://www.geopoliticalmonitor.com/the-pakistan-taliban-2489/. 
  3. ^ ”CRG -- Who Is Osama Bin Laden?”. http://www.globalresearch.ca/articles/CHO109C.html. 
  4. ^ ”Pakistan's Inter-Services Intelligence(ISI) - South Asia Analysis Group”. Arkiverad från originalet den 13 september 2012. https://web.archive.org/web/20120913194009/http://www.acsa.net/isi/index.html. 
  5. ^ Nyrop, Richard F.; Seekins, Donald M. (januari 1986) (på engelska). Afghanistan: A Country Study. Washington, DC: United States Government Printing Office. sid. XVIII–XXV. http://www.gl.iit.edu/govdocs/afghanistan/Afghanistan-Chapter1.pdf 
  6. ^ http://www.mepc.org/articles-commentary/commentary/lessons-soviet-withdrawal-afghanistan
  7. ^ ”Al Qa'ida's American Connection”. Global-Politics.co.uk. Arkiverad från originalet den 21 november 2011. https://web.archive.org/web/20111121131224/http://www.global-politics.co.uk/issue6/Stahl/. 
  8. ^ ”The Soviet Invasion of Afghanistan - Total War Center Forums”. http://www.twcenter.net/forums/showthread.php?t=182234. 
  9. ^ ”Soviet or the USA the strongest...”. http://translate.google.no/translate?js=n&prev=_t&hl=no&ie=UTF-8&layout=2&eotf=1&sl=no&tl=en&u=http%3A%2F%2Fvgd.no%2Fsamfunn%2Fhistorie%2Ftema%2F1582171%2Ftittel%2Fafghanistan-sovjet-eller-usa-sterkeste%2Finnlegg%2F28408954%2F&act=url. 
  10. ^ ”Afghanistan hits Soviet milestone - Army News”. http://www.armytimes.com/news/2010/11/ap-afghanistan-milestone-112610/. 
  11. ^ [a b c d e] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 17 juni 2010. https://web.archive.org/web/20100617192449/http://www.vfw.org/resources/levelxmagazine/0203_Soviet-Afghan%20War.pdf. Läst 21 mars 2009. 
  12. ^ http://books.google.es/books?id=k86jifnA3oYC&pg=PA5&dq=osprey+russia+afghanistan&hl=es&ei=Ur2KTPWAFJCbOPqxrYgL&sa=X&oi=book_result&ct=book-thumbnail&resnum=6&ved=0CE4Q6wEwBQ#v=onepage&q&f=false
  13. ^ Antonio Giustozzi (2000). War, politics and society in Afghanistan, 1978-1992. Hurst. ISBN 1-85065-396-8. http://books.google.es/books?id=Hz5NzJtg48kC&pg=PA115&dq=soviet+afghan+war+safronov&hl=es&ei=83SJTMybMZ6TOPGQ6MAO&sa=X&oi=book_result&ct=result&resnum=5&ved=0CDkQ6AEwBA#v=onepage&q=soviet%20afghan%20war%20safronov&f=false. ”A tentative estimate for total mujahideen losses in 1980-02 may be in the 150-180,000 range, with maybe half of them killed.” 
  14. ^ ”Death Tolls for the Major Wars and Atrocities of the Twentieth Century”. http://users.erols.com/mwhite28/warstat2.htm#Afghanistan. 
  15. ^ Hilali, A. (2005) (på engelska). US-Pakistan relationship: Soviet invasion of Afghanistan.. Burlington, VT: Ashgate Publishing Co. sid. 198 
  16. ^ TV-programmet Tio bästa på Discovery World, avsnitt Tio bästa helikoptrarna