Kapfenberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kapfenberg
Stadskommun
Kapfenberg i juli 2007
Kapfenberg i juli 2007
AUT Kapfenberg COA.gif
Vapen
Land Österrike Österrike
Förbundsland Steiermark
Distrikt Bruck-Mürzzuschlag
Höjdläge 502 m ö.h.
Koordinater 47°26′26″N 15°17′25″Ö / 47.44056°N 15.29028°Ö / 47.44056; 15.29028
Area 82,0 km²
Folkmängd 22 798 (2018-01-01)[1]
Befolkningstäthet 278 invånare/km²
Borgmästare Friedrich Kratzer (SPÖ)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 8600, 8605, 8641, 8642
Riktnummer 03862
Kommunkod 6 21 40
GeoNames 2774773
Stadens läge i Österrike
Red pog.svg
Stadens läge i Österrike
Kommunens läge i distriktet Bruck-Mürzzuschlag
Kommunens läge i distriktet Bruck-Mürzzuschlag
Webbplats: www.kapfenberg.gv.at

Kapfenberg är en stadskommun i förbundslandet Steiermark i Österrike. Kommunen hade cirka 22 800 invånare (2018). I staden finns bland annat ståltillverkaren Böhler.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kapfenberg ligger vid floden Mürz i de östra delarna av Alperna. Avståndet till Wien är ungefär 120 kilometer och till Graz 45 kilometer.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Spår av fasta bosättningar kan dateras till den yngre stenåldern (5000–3000 f.Kr.) Under romartiden ingick området i provinsen Noricum. Efter Västromerska rikets fall och med den efterföljande folkvandringen började slaviska stammar att bosätta sig i området.

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Under medeltiden började invandringen av Bavarier och under 800-talet införlivades regionen hertigdömet Bayern och Frankerriket.

Under 1100-talet upprättade adelssläkten Stubenberger en borg (Chastrum chaffenberch) vilket också ledde till utvecklingen av ett större samhälle nedanför borgen. Det strategiska läget på en viktig handelsrutt mellan Donauområdet och Italien påskyndade utvecklingen ytterligare. Under 1300-talet fick Chapfinberch (Kapfenberg) tull- och marknadsrättigheter.

Modern tid[redigera | redigera wikitext]

Järnbruk under 1500-talet.

Under 1500-talet började man i regionen med bearbetning av järn. Råjärn fraktades från Vordernberg till mindre järnbruk i området och med det började en lång tradition av järnindustri i staden.

Under 1500-talet spred sig protestantism i området, vilket ledde till motsättningar med den stränga katolska landsfursten. Motreformationen under 1600-talet ledde till att den lokala protestantiska adeln och borgare utvisades. Under 1600-talet hotades området av turkiska infall och flera pestepidemier.

Industrialisering[redigera | redigera wikitext]

1841 började byggandet på järnvägen mellan Wien och Graz i Kapfenberg (Sydbanan). Järnvägen färdigställdes 1857 vilket möjliggjorde transporter till hamnstaden Trieste.

Under den andra hälften av 1800-talet började också industrialisering av området. Ur ett antal mindre järnbruk bildade Franz Mayr 1854 ett gemensamt bolag. 1859 byggdes här den första martinugnen för järnframställning i de tysktalande länderna. Fabriken såldes vidare till andra bolag. 1894 köpte bröderna Böhler ett gjuteri i Kapfenberg. Utvecklingen av orten knöts allt starkare till Böhler-verkens framgångar.

Världskrigen och mellankrigsåren[redigera | redigera wikitext]

Kapfenberg gynnades av efterfrågan på stål- och järnprodukter under första och andra världskriget. Antalet arbetare ökade fram till slutet av första världskriget till 7 500, därav ett stort antal krigsfångar. Efter kriget minskade antalet arbetare till knappt en tredjedel. Arbetslösheten var hög och det byggdes ett antal "nödbostäder". Kapfenberg blev upphöjd till stad år 1924. De sociala spänningarna ökade under andra hälften av 1920-talet. Vid val av fackliga representanter hos Böhler-verken var det våldsamma konflikter.

Spänningarna mellan socialistiska och nationalistiska/fascistiska grupperingar tilltog i Österrike och så även i Kapfenberg. NSDAP höll ett landsmöte i Kapfenberg år 1929. 1931 kom det ett kuppförsök av den högerorienterade Heimwehr som krävde två dödsfall i Kapfenberg. Under februariupproret 1934 var det väpnade konflikter mellan den republikanska "Schutzbund" (en socialistisk paramilitär organisation) och militären som löd den diktatoriska Dollfuss-regeringen i Kapfenberg.

Efter Anschluss år 1938 expanderande industrin i Kapfenberg för att tillgodose den militära efterfrågan. Under kriget fanns det återigen många tvångsarbetande krigsfångar på orten. Under slutet av kriget bombades staden flera gånger. Det fanns också en antinazistisk motståndsgrupp med flera hundra medlemmar aktiva i trakten. En av ledarna, Anton Buchalka, avrättades 1941 i Berlin.[2] Kapfenberg befriades den 9 maj 1945 av sovjetiska soldater.

Efterkrigstid[redigera | redigera wikitext]

I juli 1945 övertog brittiska armén kontrollen över området. En stor del av industrin var förstörd. Den österrikiska regeringen bestämde 1946 att förstatliga stålindustrin i Österrike däribland Böhler-verken i Kapfenberg.

Staden återuppbyggdes och orten utvecklades snabbt under 1950- och 1960-talet. En vägtunnel genom Slottsberget (Schlossberg) öppnades 1957. Kapfenbergs Sportförening (KSV) grundades 1947 och stadens idrottsarena invigdes 1950. 1963 fick Kapfenberg ett tekniskt gymnasium.

Fram till 1973 hade ortens industri och näringsliv upplevt en mycket god utveckling. Befolkningen hade växt till 26 000 personer. Oljekrisen och stålkrisen ledde dock till en långvarig nedåtgående utveckling för Kapfenberg. Många anställda förlorade sina jobb under 1980-talet när olika anläggningar lades ner.

I slutet av 1980-talet satsades det på olika strukturåtgärder. Det grundades en industripark och bolaget Böhler återuppstod ur resterna av den statliga koncernen Vöest-Alpine. 1991 fusionerades Böhler Ges.m.b.H med den svenska Uddeholm-koncernen och fick namnet Böhler-Uddeholm.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

I Kapfenberg är Böhler-Uddeholm en dominerade arbetsgivare. Sedan år 2008 ägs bolaget återigen av Voest-alpine koncernen. Ett nytt stålverk åt Böhler-Uddeholm i Kapfenberg beräknas stå klart år 2020.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 2 februari 2014.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Statistik Austria - Gemeinden”. www.statistik.at. Arkiverad från originalet den 10 april 2007. https://web.archive.org/web/20070410204149/http://www.statistik.at/blickgem/index.jsp. Läst 28 mars 2019. 
  2. ^ ”Anton Buchalka und der Widerstand” (på de). KPÖ Steiermark. https://www.kpoe-steiermark.at/anton-buchalka-und-der-widerstand.phtml. Läst 3 februari 2019. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]