Karlskrona stad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om den tidigare kommunen Karlskrona stad. För dagens kommun, se Karlskrona kommun. För tätorten, se Karlskrona.
Karlskrona stad
(1680–1970)
Karlskrona stadsvapen
Karlskrona stadsvapen
LänBlekinge län
LandskapBlekinge
CentralortKarlskrona
Kommunkod1080
Numera del avKarlskrona kommun

Karlskrona stad var tidigare en kommun i Blekinge län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Den 10 augusti 1680 erhöll Karlskrona sina stadsprivilegier av Karl XI.

Staden blev en egen kommun, enligt Förordning om kommunalstyrelse i stad (SFS 1862:14) från och med den 1 januari 1863, då Sveriges kommunsystem infördes.

Stadens territorium ändrades flera gånger (årtal avser den 1 januari det året om inget annat anges):

  • 1904 - Enligt beslut den 5 september 1902 överfördes till Karlskrona stad från Tjurkö landskommun ön Kungsholmen i kyrkligt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende. Väckt förslag om inkorporering i sin helhet av socknarna Sturkö och Tjurkö i staden bifölls dock inte. Enligt samma beslut överfördes i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende till Karlskrona stad de till Lösens socken hörande 1/2 mantal Gullberna n:r 1 ooh 1 1/2 mantal Gullbernatorp n:r 2—4 jämte utjorden Kungslyckan vilka utgjorde en del av Karlskrona stads jord, varför inbyggarna å dessa hemman lära hava kyrko- och mantalsskrivits än i Lösen, än i staden, men enligt beslutet blev med 1904 års ingång hemmanen jämte utjorden uteslutna ur jordeboken för Lösens socken. Enligt beslutet den 5 september 1902 överfördes också till Karlskrona stad från Förkärla landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Västra Hästholmen eller Hästholmen nr 2.[1]
  • 1906 - Enligt beslut den 3 november 1905 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun i ecklesiastikt, kommunalt, administrativt och judiciellt hänseende lägenheten Ekholmen.[1]
  • 1915 - Enligt beslut den 24 september 1914 överfördes till Karlskrona stad från Nättraby landskommun och församling hemmanet 1/2 mantal Saltö n:r 1, bestående av öarna Saltö, Dragsö, Degelskär och Högaholm.[2]
  • 1934 - Enligt beslut den 31 mars 1933 överfördes till Karlskrona stad från Augerums landskommun, Augerums socken och Augerums församling området Långö (med det därinom belägna Långö municipalsamhälle), Kålö, Lilla Långö eller Lilla Pantarholmen, det öster om stadsdelen Vämön belägna Hästöområdet med Koholmen samt Enholmen, Kalsholmen och Kalsholmsören eller Kalsören omfattande en areal av 1,38 km², varav allt land, varvid befolkningen (2 772 invånare, varav 1 563 invånare i Långö municipalsamhälle) inom det överflyttade området till en del tillförts Stadsförsamlingen och till en del Amiralitetsförsamlingen.[3][4]
  • 1952 - Enligt beslut den 30 mars 1951 överfördes till Karlskrona stad och Karlskrona stadsförsamling två områden: från Lösens landskommun och församling tillfördes ett område omfattande en areal av 2,84 km², varav 2,82 km² land och från Augerums landskommun och församling ett område omfattande en areal av 1,96 km², varav allt land. Av folkmängden inom det förstnämnda området överfördes 49 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 8 invånare till Amiralitetsförsamlingen, samt från det sistnämnda området överfördes 343 invånare till Karlskrona stadsförsamling och 56 invånare till Amiralitetsförsamlingen.[5]
  • 1952 - Genom kommunreformen 1952 inkorporerades Aspö landskommun (omfattande en areal av 8,04 km², varav 8,03 km² land; 752 invånare den 31 december 1950) och Tjurkö landskommun (6,19 km², varav 6,19 km² land; 298 invånare den 31 december 1950).[5]
  • 1967 - Lyckeby landskommun bestående av församlingarna Augerum, Flymen och Lösen och omfattande en areal av 153,41 km², varav 146,55 km² land och med 6 391 invånare inkorporerades i Karlskrona stad.[6]

Karlskrona stad uppgick 1 januari 1971 i den nybildade Karlskrona kommun.[7]

Judiciell tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Karlskrona stad hade egen jurisdiktion med rådhusrätt till 1971 då den uppgick i Karlskrona tingsrätt.[8]

Kyrklig tillhörighet[redigera | redigera wikitext]

Karlskrona stadsförsamling utbröts ur 1680 ur Augerums församling med namnet Karlskrona storkyrkoförsamling. 1846 inkorporerades Karlskrona Tyska församling och församlingen fick dagens namn. I Karlskrona stadsförsamling inräknas även den icke-territoriella församlingen Karlskrona Amiralitetsförsamling.[9] Genom kommunreformen 1952 tillkom församlingarna Aspö och Tjurkö. Tjurkö församling införlivades 1964 i Karlskrona stadsförsamling.

I staden har även funnits församlingarna Karlskrona fångförsamling och Karlskrona mosaiska församling - en judisk församling med egen kyrkobokföring

Sockenkod[redigera | redigera wikitext]

För registrerade fornfynd med mera så återfinns staden inom ett område definierat av sockenkod 1001[10] som motsvarar den omfattning staden hade kring 1950.

Stadsvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.

Vapnet fastställdes 1947. Vapnet registrerades 1974 i PRV för Karlskrona kommun.

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Karlskrona stad omfattade den 1 januari 1952 en areal av 30,15 km², varav 30,03 km² land.[5]

Tätorter i staden 1960[redigera | redigera wikitext]

Tätort Folkmängd
Karlskrona &&&&&&&&&&030641.&&&&&030 641
Drottningskär &&&&&&&&&&&&0300.&&&&&0300

Tätortsgraden i staden var den 1 november 1960 93,7 %.[11]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Karlskrona stad 1805–1970[12][13][14][15]
ÅrFolkmängd
1805
  
10 553
1810
  
10 639
1820
  
11 573
1830
  
11 680
1840
  
12 456
1850
  
14 097
1860
  
15 300
1870
  
16 558
1880
  
18 300
1890
  
20 613
1900
  
23 955
1910
  
27 434
1920
  
27 056
1930
  
25 491
1935
  
28 447
1940
  
29 604
1945
  
31 505
1950
  
32 735
1955
  
33 514
1960
  
33 010
1965
  
31 339
1970
  
36 433
Anm: För åren 1805-1945: befolkning enligt folkräkning 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1950 avser befolkning enligt folkräkning den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari 1952.
1955 avser den kyrkobokförda befolkningen den 31 december enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1960 & 1965 avser befolkning enligt folkräkning den 1 november enligt den administrativa indelningen den 1 januari följande år.
1970 avser befolkningen den 1 november 1970 i det område som staden omfattade när den blev del av Norrtälje kommun 1 januari 1971.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Mandatfördelning i valen 1919–1966[redigera | redigera wikitext]

ValårVSCFRFPMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1919161214
161214
4261,0
38
192017916
17916
4223,9
38
192218519
18519
4235,8
39
192618519
18519
4245,5
41
193017619
17619
4250,7
41
193421615
21615
4255,0
41
193823613
23613
4261,0
40
194223811
23811
4257,9
38
1946419136
419136
4262,9
37
195021174
21174
4278,6
366
195420175
20175
4276,5
38
195821129
21129
4274,0
366
196222146
22146
4277,3
38
19663214157
3214157
5080,7
46
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 45-46. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 februari 2018 
  2. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden; Folkmängdens fördelning efter hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1923. sid. 30-31. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_1.pdf. Läst 26 februari 2018 
  3. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 1. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 26 februari 2018 
  4. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1933. Sveriges officiella statistik - Folkmängden och dess förändringar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1934. sid. 18 & 36. http://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%C3%A4ngden%20inom%20administrativa%20omr%C3%A5den%20(SOS)%201910-1961/Folkm%C3%A4ngden-inom-administrativa-omr%C3%A5den-1926.pdf. Läst 26 februari 2018 
  5. ^ [a b c] (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952. sid. 43-44. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 26 februari 2018 
  6. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folk- och bostadsräkningen 1970, Del 1. Befolkning i kommuner och församlingar m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1972. sid. 30 & 244. https://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1970_1.pdf. Läst 26 februari 2018 
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  9. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  10. ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Karlskrona stad Sockenutbredning erhålls på kartan genom att i Kartinställningar kryssa för Socken
  11. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, II, Folkmängd inom tätorter efter kön, ålder och civilstånd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1961. sid. 10-11. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_02.pdf. Läst 26 februari 2018 
  12. ^ ”Historisk statistik efter serie”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/. Läst 26 februari 2018. 
  13. ^ (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF) Folkmängd 31 dec 1950–1975 i län, kommuner och församlingar enligt kommunindelningen 1 jan 1976. Sveriges officiella statistik. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. https://www.scb.se/H/SOS%201911-/Befolkningsstatistik/Folkm%c3%a4ngd%201950-1975%20l%c3%a4n,%20kommuner%20och%20f%c3%b6rsamlingar%20(SOS)/Befolkning-Folkmangd-1950-1975-lan-kommuner-forsamlingar.pdf. Läst 26 februari 2018 
  14. ^ ”Folkräkningen 1910–1960”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folkrakningen-1910-1960/. Läst 26 februari 2018. 
  15. ^ ”Folk- och bostadsräkningen 1965–1990”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Historisk-statistik/Digitaliserat---Statistik-efter-serie/Sveriges-officiella-statistik-SOS-utg-1912-/Folk--och-bostadsrakningarna-1860-1990/Folk--och-bostadsrakningen-1965-1990/. Läst 26 februari 2018.