Karlskrona kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Karlskrona kommun
Kommun
Karlskrona vapen.svg
Fri vapensköld för Karlskrona kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land  Sverige
Län Blekinge län
Landskap Blekinge
Domsaga Blekinge domsaga
Läge 56°11′0″N 15°39′0″Ö / 56.18333°N 15.65000°Ö / 56.18333; 15.65000
Centralort Karlskrona
Areal 1 069,65 km² (2015-01-01)[1]
109:e största (av 290)
 - land 1 042,05 km²
 - vatten 27,6 km²
Folkmängd 65 153 (2015-09-30)[2]
34:e största (av 290)
Befolkningstäthet 62,52 invånare/km²[2][1]
85:e högsta (av 290)
GeoNames 2701712
Kommunkod 1080
Tätortsgrad (%) 80,8 (2010)[3]
Organisationsnummer 212000-0829
Antal anställda 6 025 (2014-11)[4]
Karlskrona Municipality in Blekinge County.png
Webbplats: Karlskrona.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.

Karlskrona kommun är en kommun i Blekinge län. Centralort är länets residensstad, Karlskrona.

Kommunen utgör den östra delen av landskapet Blekinge och är med sina drygt 1000 kvadratkilometer den största av länets kommuner.

Kommunen hade 2015-09-30 65 153 invånare, vilket placerar den på 34:e plats avseende folkmängd. Den gränsar i väster till Ronneby kommun i Blekinge län, samt i norr till Emmaboda och Torsås kommun i Kalmar län (landskapet Småland). I nordöst har kommunen även en maritim gräns till Mörbylånga kommunÖland i Kalmar län. I söder och öster finns Östersjön med Blekinge skärgård i söder.

Från sydväst till nordöst genomkorsas kommunen av E22. I Karlskrona ansluter riksväg 28 norrut och länsväg 122 åt nordväst. Karlskrona är ändstation för Blekinge kustbana från väster och Kust till kust-banan från norr. Båda banorna har även stopp vid Bergåsa. Kust-till-kustbanan mot Växjö och Göteborg trafikeras av SJ:s fjärrtåg och Krösatågens regiontåg mot Emmaboda. Blekinge kustbana trafikeras av Öresundstågs fjärrtåg mot Kristianstad C och Hässleholm C och vidare mot Malmö och Helsingborg. Från Karlskrona finns färjeförbindelsen Karlskrona–Gdynia till Gdynia i Polen som trafikeras av Stena Line.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Aspö (från 1888), Augerum, Fridlevstad, Hasslö (från 1888), Jämjö, Kristianopel, Lyckeby, Lösen, Nättraby, Ramdala, Rödeby, Sillhövda, Sturkö, Tjurkö, Torhamn och Tving. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock ej Aspö, Hasslö och Lyckeby. I området fanns även Karlskrona stad som 1863 bildade en stadskommun. 1870 bröts Eringsboda landskommun ut ur Tvings landskommun. Hasslö och Aspö landskommun bildades den 1 maj 1888 och delades 1926.

Långö municipalsamhälle inrättades 14 februari 1908 och upplöstes vid årsskiftet 1933/1934 då en del av Augerums landskommun uppgick i Karlskrona stad.

Kristianopels municipalsamhälle inrättades 1924 och upplöstes vid årsskiftet 1951/1952.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Fridlevstad (av de tidigare kommunerna Fridlevstad och Sillhövda), Jämjö (av Jämjö, Kristianopel och Torhamn), Lyckeby (av Augerum och Lösen) samt Tving (av Eringsboda och Tving). Samtidigt uppgick landskommunerna Aspö och Tjurkö i Karlskrona stad medan landskommunerna Hasslö, Nättraby, Ramdala, Rödeby och Sturkö förblev oförändrade.

1963 upphörde Tvings landskommun och delades. Tvings församling fördes till Fridlevstads landskommun medan Eringsboda församling fördes till Kallinge landskommun (numera del av Ronneby kommun). Samtidigt uppgick Sturkö landskommun och Ramdala landskommun i Jämjö landskommun. 1967 införlivades Lyckeby landskommun i Karlskrona stad.

Karlskrona kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Karlskrona stad. 1974 införlivades kommunerna Hasslö, Nättraby, Jämjö, Rödeby och Fridlevstad. [5]

Kommunen ingick från bildandet till 2001 i Karlskrona domsaga och kommunen ingår sedan 2001 i Blekinge domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I blått fält ett med kunglig krona krönt ankare, överlagt med konung Karl XI:s spegelmonogram, allt av guld.

Staden hade både namn och vapenbild efter sin grundare. Det var ursprungligen ett sigill, men användes som vapen. Efter den långdragna kommunbildningen, som slutfördes 1974 registrerades vapnet samma år i PRV för Karlskrona kommun. Av de i kommunen ingånde tidigare enheterna hade Fridlevstad, Jämjö, Lyckeby och Nättraby fört vapen, vilkas giltighet upphörde.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Karlskrona kommun 1970–2010
År Invånare
1970
  
59 209
1975
  
60 013
1980
  
60 141
1985
  
59 393
1990
  
59 054
1995
  
60 592
2000
  
60 564
2005
  
61 383
2010
  
64 032
2015
  
64 869
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.



Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 8 582, eller 13,34 % av befolkningen (hela befolkningen: 64 348 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 4 321, eller 7,12 % av befolkningen (hela befolkningen: 60 676 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Karlskrona kommun 64 348 personer. Av dessa så var 7 061 personer (11,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Födelseland[8]
1  Sverige &&&&&&&&&&057287.&&&&&057 287
2 Asien: Övriga länder &&&&&&&&&&&01085.&&&&&01 085
3  Europeiska unionen: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0653.&&&&&0653
4  Irak &&&&&&&&&&&&0629.&&&&&0629
5  Polen &&&&&&&&&&&&0457.&&&&&0457
6  Bosnien och Hercegovina &&&&&&&&&&&&0452.&&&&&0452
7 Socialistiska federativa republiken Jugoslavien/Socialistiska federativa republiken Jugoslavien
SFR Jugoslavien/FR Jugoslavien
&&&&&&&&&&&&0426.&&&&&0426
8 Europa utom EU: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0412.&&&&&0412
9  Syrien &&&&&&&&&&&&0380.&&&&&0380
10 Afrika: Övriga länder &&&&&&&&&&&&0302.&&&&&0302
11  Tyskland &&&&&&&&&&&&0275.&&&&&0275
12  Iran &&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245
13  Kina &&&&&&&&&&&&0242.&&&&&0242
14  Finland &&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
15  Afghanistan &&&&&&&&&&&&0212.&&&&&0212
16 Sydamerika &&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206
17  Danmark &&&&&&&&&&&&0177.&&&&&0177
18 Nordamerika &&&&&&&&&&&&0176.&&&&&0176
19  Somalia &&&&&&&&&&&&0159.&&&&&0159
20  Thailand &&&&&&&&&&&&0131.&&&&&0131
21  Norge &&&&&&&&&&&&&099.&&&&&099
22  Turkiet &&&&&&&&&&&&&054.&&&&&054
23  Island &&&&&&&&&&&&&032.&&&&&032
24 Oceanien &&&&&&&&&&&&&025.&&&&&025
25  Sovjetunionen &&&&&&&&&&&&&011.&&&&&011
26 Okänt födelseland &&&&&&&&&&&&&&04.&&&&&04

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Karlskrona kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns 18 tätorter i Karlskrona kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2010.
Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Karlskrona &&&&&&&&&&035212.&&&&&035 212
2 Rödeby &&&&&&&&&&&03402.&&&&&03 402
3 Nättraby &&&&&&&&&&&03109.&&&&&03 109
4 Jämjö &&&&&&&&&&&02578.&&&&&02 578
5 Hasslö &&&&&&&&&&&01628.&&&&&01 628
6 Sturkö &&&&&&&&&&&01264.&&&&&01 264
7 Fridlevstad &&&&&&&&&&&&0713.&&&&&0713
8 Skavkulla och Skillingenäs &&&&&&&&&&&&0621.&&&&&0621
9 Tving &&&&&&&&&&&&0459.&&&&&0459
10 Torhamn &&&&&&&&&&&&0423.&&&&&0423
11 Spjutsbygd &&&&&&&&&&&&0383.&&&&&0383
12 Fågelmara &&&&&&&&&&&&0374.&&&&&0374
13 Gängletorp &&&&&&&&&&&&0369.&&&&&0369
14 Holmsjö &&&&&&&&&&&&0334.&&&&&0334
15 Kättilsmåla &&&&&&&&&&&&0253.&&&&&0253
16 Ramdala &&&&&&&&&&&&0217.&&&&&0217
17 Nävragöl &&&&&&&&&&&&0210.&&&&&0210
18 Sjuhalla &&&&&&&&&&&&0204.&&&&&0204

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Karlskrona styr en mittenkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Folkpartiet. [10]

Kommunstyrelseordförande och kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Mats Johansson 2006 Socialdemokraterna
  Karl-Gösta Svensson 2006 2010 Moderaterna
  Camilla Brunsberg 2010 2014 Moderaterna
  Patrik Hansson 2014 Socialdemokraterna

Mandatfördelning i Karlskrona kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 1 26 6 13 4
26 6 13 4
50 86,9
45
1973 1 37 17 11 9
37 17 11 9
75 90,5
65
1976 38 15 11 11
38 15 11 11
75 91,7
62 13
1979 2 37 11 11 1 13
37 11 11 13
75 90,7
58 17
1982 2 39 12 6 1 15
39 12 6 15
75 90,9
57 18
1985 4 36 9 10 1 15
4 36 9 10 15
75 89,6
54 21
1988 4 36 4 9 9 1 12
4 36 4 9 9 12
75 87,0
49 26
1991 3 32 2 9 8 5 16
32 9 8 5 16
75 87,4
46 29
1994 4 38 3 7 4 2 17
4 38 7 4 17
75 87,2
42 33
1998 7 31 2 6 5 7 17
7 31 6 5 7 17
75 82,33
47 28
2002 4 35 2 3 5 10 5 11
4 35 5 10 5 11
75 83,60
43 32
2006 2 30 3 8 6 7 3 16
30 8 6 7 16
75 83,30
45 30
2010 3 28 4 8 5 6 3 18
28 4 8 5 6 18
75 84,65
42 33
2014 4 29 4 11 5 4 3 15
4 29 4 11 5 4 15
75 85,65
38 37
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Karlskrona har 8 vänorter:[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2015”. Statistiska centralbyrån. 9 november 2015. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Befolkning/Befolkningens-sammansattning/Befolkningsstatistik/25788/25795/Kvartals--och-halvarsstatistik---Kommun-lan-och-riket/395387/. Läst 11 november 2015. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Domsagohistorik Karlskrona tingsrätt
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 20 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ [1]
  11. ^ Karlskrona - Vänorter

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]