Karnataka

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Karnatik)
Karnataka
Delstat
Land Indien Indien
Huvudstad Bangalore
 - läge 12°58′N 77°34′Ö / 12.97°N 77.56°Ö / 12.97; 77.56
Största stad Bangalore
Area 191 791 km²
(Rank 8)
Folkmängd 61 130 704 (1 mars 2011)[1]
(Rank 9)
Befolkningstäthet 319 invånare/km²
Inträdesdatum 1 november 1956
Parlamentstyp bikameral (224 + 75)
Guvernör Thawar Chand Gehlot (2021–)
Chefsminister Siddaramaiah (2023–)
Tidszon IST (UTC+5:30)
Geonames 1267701
Officiella språk kannada
Förkortning (ISO) IN-KA
Antal distrikt 29
Karta över Indien med Karnataka markerat.
Karta över Indien med Karnataka markerat.
Karta över Indien med Karnataka markerat.
Webbplats: karunadu.gov.in

Karnataka är en delstat i södra Indien och är hem för dem som talar språket kannada. Även kodava takk, tulu och konkani talas här.

Karnatakas flagga.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Nyare historia[redigera | redigera wikitext]

Det område som nu kallas Karnataka blev en delstat 1956 genom att den tidigare delstaten Mysore utökades med andra kannadatalande områden. Delstaten fick dock sitt nuvarande namn först 1 november 1973. Innan britterna tog över 1831 härskade maharadjan av Mysore över stora delar av området.

Så sent som 1898 härjade en pestepidemi.

Äldre historia[redigera | redigera wikitext]

Delstatens namn kommer av Karnata eller Karnataka som är sanskritisk namnform (egentligen ett dravidiskt ord med betydelsen "svart land") för det folk av dravidisk stam i Sydindien som vanligen går under benämningen Kanarese, numera kannada, och ett gammalt hindurike som sträckte sig från Gandigama till Kap Comorin och upplöstes på 1000-talet.

I Brittiska Indien omfattade "Karnatik" södra delen av presidentskapet Bombay, med huvudort Hubli och omfattande det gamla Karnata jämte Chola och Pandya och var en del av det av Vetala grundade rajputriket Vijayanagar med huvudstaden Vijayavanpura, som i mitten på 1500-talet erövrades av de muslimska härskarna av Bijapur och Golconda och sedan införlivades med Aurangzebs (1686) rike. Omkring 1750 var Karnataka en nästan självständig småstat under nawaben av Arcot; 1856 införlivades det med det brittisk-indiska riket.

Karnatik var även namn på ett landskap i presidentskapet Madras vid Bengaliska viken som omfattade distrikten Nellore, Chengalpat, norra och södra Arcot, Salem, Trichinopoly, Tanjore, Madurai och Tinnivelli, där befolkningen i allmänhet talade tamil och telugu.

Baindoor var ett mindre furstendöme som uppstod efter Vijayanagars fall. Det ingår nu i Karnataka.

Samhälle[redigera | redigera wikitext]

Vid sidan av den hinduiska majoriteten finns här även en jainistisk minoritet som är större än den muslimska.

Läskunnigheten är 67,04 procent totalt, 76,29 procent bland männen och 57,45 procent bland kvinnorna.

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Distrikt Huvudstad Yta
1 Bagalkot Bagalkot 6.575 km²
2 Bangalore Urban Bangalore 2.190 km²
3 Bangalore Rural Bangalore 5.815 km²
4 Belagavi Belagavi 13.415 km²
5 Ballari Ballari 8.450 km²
6 Bidar Bidar 5.448 km²
7 Vijapura Vijayapura 10.494 km²
8 Chamarajanagar Chamarajanagar 5.101 km²
9 Chikkamagaluru Chikkamagaluru 7.201 km²
10 Chitradurga Chitradurga 8.440 km²
11 Dakshina Kannada Mangaluru 4.560 km²
12 Davanagere Davanagere 5.924 km²
13 Dharwad Hubballi-Dharwad 4.260 km²
14 Gadag Gadag-Betigeri 4.656 km²
15 Kalaburgi Kalaburgi 16.224 km²
16 Hassan Hassan 6.814 km²
17 Haveri Haveri 4.823 km²
18 Kodagu Madikeri 4.102 km²
19 Kolar Kolar 8.223 km²
20 Koppal Koppal 7.189 km²
21 Mandya Mandya 4.961 km²
22 Mysuru Mysuru 6.854 km²
23 Raichur Raichur 6.827 km²
24 Shivamogga Shivamogga 8.477 km²
25 Tumakuru Tumakuru 10.597 km²
26 Udupi Udupi 3.880 km²
27 Uttara Kannada Karwar 10.291 km²

Ekonomi[redigera | redigera wikitext]

Karnataka står för 90 % av Indiens guldproduktion. Den traditionella produktionen i delstaten inkluderar kaffe, siden och elfenbenssnide.

Delstatsregeringen satsar hårdare än någon annan på IT-baserad myndighetsutövning vilket också återspeglas på industrin; elektronik och dataindustri är de största branscherna.

Källor[redigera | redigera wikitext]