Indiens geografi

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Indien kunde förr i geografisk mening avse de båda östliga halvöarna i Sydasien; Främre Indien, eller det som numera oftast kallas Indiska halvön, samt Bortre Indien i Sydostasien. När man vid Amerikas upptäckt i slutet av 1400-talet trodde sig där ha funnit Indien och ögruppen mellan Nord- och Sydamerika fick namnet Västindien, kallades allt land öster om Afrika för Ostindien och omfattade alltså även den indiska subkontinenten och Kina.

Med Indiens geografi avses i denna artikel geografin för Förbundsrepubliken Indien. Denna stat är en av världens största. Med en yta på 3 287 590 km² är landet det sjunde största i världen. Med en folkmängd på 1 129 866 154 (2007) är landet näst folkrikast i världen. Folktätheten är numera hela 319 inv/km².

Indien begränsas i norr av Nepal och Tibet, det sistnämnda numera en provins i Kina, Bhutan, i väster av Pakistan, och i öster av Bangladesh och Myanmar. Söder om Indien ligger östaten Sri Lanka. Ögrupperna Andamanerna och Nicobarerna och Lakshadweep, belägna i Indiska Oceanen ingår i Indien.

Husbåt i sydliga delstaten Kerala

Natur och klimat[redigera | redigera wikitext]

Med avseende på naturbeskafenhet och klimat företer landet en rik växling, från de högsta berg på jorden till ofantliga floddeltan, vilka höjer sig endast obetydligt över havsytan. Det bildar snarare en kontinent än ett land, och det hela består av tre särskilda, väl begränsade områden. Det första omfattar Himalayabergen, vilka, ehuru till största delen belägna utanför Indien, bildar en väsentlig faktor i norra Indiens fysiska geografi. De bildar inte bara en dubbel vall längs norra Indien, utan utsänder i öster och väster bergskedjor mot söder, som skyddar de nordöstra och nordvästra gränserna.

Nederbörden i Indien, efter delstatsgenomsnitt

Det andra området utgörs av slättlandet, som bevattnas av Himalayas stora floder, Indus, Sutlej, Ganges och Brahmaputra, och sträcker sig i en sammanhängande båge från Ganges mynningar till Indus, omfattande Assain, Bengalen, Uttar Pradesh, Punjab, Sindh, Rajasthan och andra inhemska områden. Det innefattar de bördigaste och tätast befolkade trakterna i Indien. Det tredje området är den triangelformiga halvön Deccan, som skjuter ut i Indiska Oceanen.

De geografiska regionerna[redigera | redigera wikitext]

Av dessa tre regioner av Indien, som nu i korthet omnämnts, ligger den första, Himalaya, som sagt, till största delen utanför Indien. Den andra, eller de stora flodslätterna, utgjorde skådeplatsen för de forna folkflyttningar, som skapade hela indiska halvöns civilisation och politiska öden. Deccan har en karaktär, som är alldeles olika med de andra båda regionerna, och en befolkning, som nu arbetar på sin utveckling. I allmänhet talat är Himalaya befolkat av mongoliska folk, slätterna befolkas av folkgrupper som talar indoeuropeiska språk, och platålandet har varit tummelplatsen för långvariga strider mellan indoeuropéerna och dravidiska folk.

Klimatskillnaderna[redigera | redigera wikitext]

Årsmedeltemperaturer i Indien

Landets stora utsträckning och olikheten i höjdförhållandena medför stora skiljaktigheter i klimatiskt hänseende. Hindustans slätter, Bengalens lågland samt kuststräckorna kring halvön har tropiskt klimat med kvalmig hetta och häftiga regnflöden, berglandskapen en svalare och torrare luft. De lyckligaste klimatiska förhållandena har Deccan, där de högsta bergen endast kort tid bär ett tunt snötäcke, där luften uppfriskas av dagg och regn samt där på sätt och vis en evig vår härskar.

Djur och växter[redigera | redigera wikitext]

Indiens växt- och djurliv är liksom klimatet väsentligen olika i låg- och höglandet. Stiger man ned utför södra sluttningen av Himalaya, kommer man plötsligt från ett alplands kalla och rena luft till det vattenrika Bengalens tropiska hetta och fuktiga dunster, från skogar av barrträd, björkar och så vidare till de tropiska skogarna vid bergsfoten, där man möts av palmlunder. Där bevattning saknas, uppstår till följd av de brännheta vindarna torra ödemarker, såsom slätterna längs Indus och dess vänstra bifloder. Däremot når växtvärlden i Bengalen och de fruktbara lågländerna samt kusttrakterna av halvön, under inflytande av den tropiska solen och den oceaniska fuktigheten, en utomordentlig rikedom.

Stora djur och rovdjur[redigera | redigera wikitext]

Indisk elefant (Elephas indicus) förekommer i vilt tillstånd nedanför Himalayas södra sluttningar så långt västligt som Dehradun, ävensom i skogsregionerna mellan Ganges och Krishnafloden, åt väster till Bilaspur och Mandia, dessutom i Västra Ghats till 17° eller 18° i norr och i vissa skogstrakter i Mysuru samt längre söderut. Förr var dess utbredning större. Lejonet är numera mycket sällsynt; några få lever i ödsliga delar av Rajasthan, Udaipur och omkring berget Abu; noshörningar förekommer, i tre arter, flerstädes. Andra stora djur är vildsvinet och tigern, vilket sistnämnda djur funnits i hela landet, från Himalaya till Sundarbans sumptrakter. I den mån odlingen går framåt, blir tigern alltmer sällsynt i stora trakter av landet, övriga i Indien förekommande kattdjur är pantern (Felis pardus, som är allmännare än tigern och anställer minst lika stor skada som den, irbisen (F. uncia), F. macroselis, F. marmorata, F. cliaus, F. mverrina samt geparden. Björnar, vargar, hyenor, schakaler har likaledes varit vanliga rovdjur.

Bland hovdjuren förtjänar nämnas bantengoxen (Bos sondaicus), buffeln och flera hjortarter, bland valdjuren Gangesdelfiner (Platanista). Indien är vidare utomordentligt rikt på insekter och giftiga ormar, bland vilka den mest fruktade är glasögonormen.

Befolkningsökningen i Indien

Snabbfakta[redigera | redigera wikitext]

Indiens relief

Delstaterna[redigera | redigera wikitext]

Delstater (28): Andhra Pradesh, Arunachal Pradesh, Assam, Bihar, Chhattisgarh, Goa, Gujarat, Haryana, Himachal Pradesh, Jammu och Kashmir, Jharkhand, Karnataka, Kerala, Madhya Pradesh, Maharashtra, Manipur, Meghalaya, Mizoram, Nagaland, Orissa, Punjab, Rajasthan, Sikkim, Tamil Nadu, Tripura, Uttar Pradesh, Uttarakhand, Västbengalen.

Unionsterritorier (7): Andamanerna och Nicobarerna, Delhi (huvudstadsterritorium), Pondicherry, Chandigarh, Lakshadweep, Dadra och Nagar Haveli, Daman och Diu.

Indiens miljonstäder[redigera | redigera wikitext]

  1. Bombay (Mumbai) 11 914 398
  2. Delhi 9 817 439
  3. Calcutta (Kolkata) 4 580 544
  4. Bangalore 4 292 223
  5. Chennai 4 216 268
  6. Ahmedabad 3 515 361
  7. Hyderabad 3 449 878
  8. Pune 2 540 069
  9. Kanpur 2 532 138
  10. Surat 2 433 787
  11. Jaipur 2 324 319
  12. Nagpur 2 051 320
  13. Indore 1 597 441
  14. Bhopal 1 433 875
  15. Ludhiana 1 395 053
  16. Patna 1 376 950
  17. Vadodara 1 306 035
  18. Thane 1 261 517
  19. Agra 1 259 979
  20. Kalyan-Dombivali 1 193 266
  21. Varanasi 1 100 748
  22. Nashik 1 076 967
  23. Meerut 1 074 229
  24. Faridabad 1 054 981
  25. Haora 1 008 704
  26. Pimpri-Chinchwad 1 006 417

Enligt 2001 års folkräkning

Landgränser[redigera | redigera wikitext]

Indiens sjögränser[redigera | redigera wikitext]

  • Total kustlinje: 7 000 km
    • Territorialvatten: 12 sjömil
    • Den politiska sjögräns landet hävdar: 24 sjömil
    • Den ekonomiska sjögräns landet hävdar: 200 sjömil eller till kontinentalsockelns slut

Miljöproblem[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]