Kassiterit

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Kassiterit
Cassiterite.jpg
Kassiterit, 30 mm bipyramidala kristaller.
KategoriOxidmineral
Strunz klassificering04.DB.05
Kemisk formelSnO2
FärgSvart, brunsvart, rödbrun, röd, gul, grå, vit, sällan färglös
KristallsystemTetragonalt – ditetragaonalt
Dipyramidal 4/m 2/m 2/m
TvillingbildningMycket vanlig på {011}, som kontakt och penetrerande tvillingar
Spaltning{100}ofullständig, {110}otydlig; avsöndring på {111} eller {011}
BrottMussligt till ojämnt
HållbarhetSpröd
Hårdhet (Mohs)6 - 7
GlansBiljant till briljant metallisk; kan vara fet på brottytor
LjusbrytningEnaxlig (+)
Dubbelbrytningδ=0,103
PleokroismPleokroitiska halon har observerats
TransparensTransparent vid ljus färg, nästan opak vid mörkt material
FluorescensGul vid låg temperatur[1]
StreckfärgVit till brunaktig
Specifik vikt6,98 – 7,1
SmältbarhetOsmältbart
LöslighetOlöslig

Kassiterit, tennmalm, är ett mineral, som i rent tillstånd innehåller 78,6 % tenn och bildar färglösa till bruna eller svarta, tetragonala kristaller med vitgul pulverfärg. Den förekommer ofta som väl utbildade tvillingkristaller eller pelarformade kristaller, och ibland som en tät, brunaktig massa, s.k. trätennmalm.

Förekomst[redigera | redigera wikitext]

Kassiterit förekommer dels primärt och dels sekundärt och är den viktigaste tennmalmen. I de primära förekomsterna, s.k. bergtenn, förekommer kassiteriten i gångar och ådror i olika bergarter, som granit, gnejs, lerskiffer o.dyl., i regel tillsammans med kvarts och andra malmer som till exempel kopparkis, svavelkis, magnetkis samt wolfram- och vismutmalmer.

De viktigaste fyndigheterna finns i Indonesien, på Malackahalvön, i Australien, Bolivia, Kina och i Europa främst i England (Cornwall) och Erzgebirge.

I Sverige är tennmalm sällsynt och förekommer sparsamt i pegmatitgångar på Utö och vid Finnbo.

Sekundärt förekommer kassiterit i tertiär- och istidsavlagringar av grus och småsten, s.k. tvåltenn, som uppstått genom förvittring av primäre förekomster av kassiterit. Den förekommer i stor utsträckning på Malackahalvön, som svarar för en stor andel av världsproduktionen av tenn, samt i Indonesien, Australien och Sydafrika.

Kristallstruktur av kassiterit

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Boris S. Gorobets, Alexandre A. Rogojine, Luminescent spectra of minerals reference-book, VIMS (Allryska institutet för mineralresurser), Moskva 2002, sid 230, ISBN 5-901837-05-3

Övriga källor[redigera | redigera wikitext]

Meyers varulexikon, Forum, 1952


Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia