Kastlösa kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Kastlösa kyrka
Kyrka
Kastlosa kyrka view2.jpg
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Kastlösa
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Mörbylånga-Kastlösa församling
Plats Kastlösa
 - koordinater 56°27′30.8″N 16°25′45.8″Ö / 56.458556°N 16.429389°Ö / 56.458556; 16.429389
Invigd 1856
Webbplats: Svenska kyrkan på södra Öland

Kastlösa kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Mörbylånga-Kastlösa församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Kastlösa kyrka uppfördes 1855 av byggmästaren Peter Isberg efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Vid nybyggnaden skulle delar av den medeltida klövsadelkyrkans västtorn ingå. Detta var ganska vanligt då kyrkor på Öland byggdes om. Hawerman ansåg emellertid att tornet var alltför bräckligt att infogas i den nya kyrkan. Detta ledde till att en helt ny kyrka kom att uppföras norr om den gamla. Invigningen förrättades 23 juli 1856 av kontraktsprosten Erik Gustaf Brunér. [1]

Den kyrka som Brunér invigde var en rymlig salkyrka med kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Tornet försågs med en lanternin och en spira krönt av ett kors. Korväggen erhöll en trefönstergrupp omgiven av pilastrar. Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d ä:s altaruppsats, flankerad av Mose och Johannes Döparen utgjorde altarprydnad. Predikstolen i empirestil var försedd med uppgång från sakristian. Interiören blev kraftigt förändrad i och med 1950-talets renovering. Salkyrkan omvandlades till en treskeppig hallkyrka med kalkstenskolonner och plant tak med synliga bjälkar Östväggens tre fönster sattes igen och ersattes av en stor fresk "Den återvändande Kristus" utförd av Waldemar Lorentzon och hans medhjälpare konstnären Hans Fagerström och stuckatören Stig Kling. [1]

Kristus står på en regnbåge som spänner sig över den öländska alvarmarken med dess rika blomsterflora. En mängd människor ur alla folkslag och trosåskådningar tar varandra i hand. Men fresken skildrar även tillvarons mörka sida då Adam och Eva bryter gemenskapen med Gud och hur staden Sodom förintas av eld. Det destruktiva i tillvaron har trots allt inte sista ordet vilket åskådliggörs av Jesu födelse i Betlehem. Det är Guds gåva till sin mänsklighet. Herdar och vise män frambär sina hyllningar. Över denna bild reser sig korset. Korset är mänsklighetens hopp inför Kristi återkomst. [2]

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Dopfunt med uttömningshål, fot av gotländsk sandsten 1200-talet.
  • Ett krucifix från 1748 ur Anders Dahlström d.ä.:s altaruppsats.
  • Primklocka från 1300- eller 1400-talen.
  • Stenaltaret och altarringen tillkom vid 1953-54 års renovering.
  • Predikstol av kalksten från 1953, dekorerad med huggna reliefer med evangelistsymboler av stenhuggaren Erik Johansson, Ölands Sandvik.
  • Bänkinredningen från 1953-54.
  • Läktaren samt läktarunderbyggnaden är från 1953-54.
  • Votivskepp

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Orglar[redigera | redigera wikitext]

Läktarorgeln med C.Elfströms fasad
Läktarorgelns spelbord
  • En orgel byggdes 1858 av A. G. Nygren i Stockholm med 10 stämmor.
  • Denna ersattes av en orgel byggd 1881 av Carl Elfström.
  • 1936-37 byggde A. Mårtenssons Orgelfabrik AB en ny orgel med utökning av fasaden från 1881 års orgel. Den är helpneumatisk och har 24 stämmor fördelade på två manualer och pedal. Spelbordet huserar 3 fria och 3 fasta kombinationer samt registersvällare och automatisk pedalväxling. Spärrventiler finns för rörverk, handregister och registersvällare.
Huvudverk I Svällverk II Pedal Koppel
Borduna 16’ Basetthorn 8’ Violon 16’ I/P
Principal 8’ Gedackt 8’ Ekobas 16’ II/P
Flöjt harmonique 8’ Eolin 8’ Koralbas 8’ II/I
Salicional 8’ Principal 4’ Principal 4' I/I 4'
Oktava 4’ Fugara 4’ Basun 16’ II/I 4'
Flöjt 4' Nachthorn 2' II/II 16'
Oktava 2’ Sesquialtera 2 ch
Mixtur 3 ch Scharf 3 ch
Trumpet 8' Krummhorn 8'
Vox humana 8'
Tremolo
  • I koret står ett mindre positiv med fyra stämmor.


Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. 1993.Sid 373-375
  2. ^ Tegnérkyrkan som blev en basilika av Tage Roos .Tredje upplagan.Särtryck ur Växjö stifts Hembygdskalender 1955

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Kyrkobyggnader 1760-1860 Del 2 Småland och Öland. Utgiven avRiksantikvarieämbetet och Kungl vitterhets historie och antikvitets akademin. Förlag: Almqvist & Wiksell International , Stockholm 1993 ISBN 91-7192-821-9
  • Tegnérkyrkan som blev en basilika av Tage Roos .Tredje upplagan.Särtryck ur Växjö stifts Hembygdskalender 1955
  • Våra kyrkor. Västervik: Klarkullen. 1990. Libris länk. ISBN 91-971561-0-8 
  • Öland Fornborgar,väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius.Håkan Ohlssons förlag. Ö 6986/110
  • Tore Johansson, red (1988). Inventarium över svenska orglar: 1988:II, Växjö stift. Tostared: Förlag Svenska orglar. ISSN 1100-2700 

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]