Algutsrums kyrka

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Algutsrums kyrka
Kyrka
Algutsrums kyrka
Algutsrums kyrka
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Ort Algutsrum
Trossamfund Svenska kyrkan
Stift Växjö stift
Församling Glömminge-Algutsrums församling
Plats Algutsrum
 - koordinater 56°40′44″N 16°31′42″Ö / 56.67889°N 16.52833°Ö / 56.67889; 16.52833
Interiör
Interiör
Webbplats: Svenska kyrkan på Öland


Algutsrum kyrka är en kyrkobyggnad i Algutsrum i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Glömminge-Algutsrums församling.

Kyrkobyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Tack vare äldre teckningar kan vi få en uppfattning om de medeltida öländska kyrkornas arkitektur. 1634 skickades Johannes Haquini Rhezelius med fullmakt från Kammarkollegiet på en fornminnesinventering till Öland. Under sin öländska resa ritade han av en mängd kyrkor, däribland den i Algutsrum. Pennteckningen avbildar medeltidskyrkan med ett relativ högt torn med romanska nischer och krönt av en pyramidformad huv. Långhuset och koret är försedda med gotiska fönster och absiden med romanska fönsteröppningar eventuellt blinderingar. Kyrkan ståtar enligt teckningen med en ståtlig sydportal. [1]

Den allra första kyrkan kan ha varit en enkel stavkyrka byggd under 1000-talet. Den kyrka som Rhezelius avbildat uppfördes emellertid av kalksten under 1100-talet och var ursprungligen en romansk stenkyrka med långhus, kor och absid uppförd under 1100-talet. Vid slutet av samma århundrade blev kyrkan utökad med en tornbyggnad i väster, samt en sakristia på norra sidan i anslutning till koret. På grund av öns utsatta läge i orostider försågs tornet vid början av 1200-talet med en försvarsvåning och valv slogs över tornets bottenvåning och i koret. Under 1700-talet gjorde sig trängseln i kyrkorummet påmind varpå problemet försöktes lösas genom att läktarna tillbyggdes och förstorades.

År 1818 fattades ett beslut om ombyggnad som i förlängningen skulle leda till nybyggnad. År 1822 revs större delen av medeltidskyrkan med undantag av tornbyggnaden. Ett nytt stort, brett långhus med brutet tak och en bakomliggande sakristia i öster uppfördes av kalksten. Kyrkorummet försågs med höga rundbågefönster. Västtornet däremot byggdes in i den nya kyrkobyggnaden och lämnades kvar fram till 1864 då kyrkan utökades mot väster. Byggnadsarbetet utfördes under ledning av häradsbyggmästaren Johan Söderström, troligen biträdd av snickaren Peter Isberg.[2]

År 1864 blev tornet helt och hållet ombyggt efter ritningar av arkitekt Ludvig Hawerman vid Överintendentsämbetet. Arbetet utfördes av Peter Isberg och dennes son Johan Isberg. Det nya tornet fick en hög resning och försågs med en lanternin med hjälmformad huv krönt med ett kors. I lanterninen hänger kyrkans båda klockor; lillklockan gjuten 1681 och storklockan 1864. [2] Det nuvarande kyrkorummet är av salkyrkotyp med trätunnvalv och raktslutande korvägg i öster med den bakomliggande sakristian. Ursprungligen hade predikstolen sin plats över altaret med uppgång från sakristian men flyttades 1837 till sin nuvarande plats.

Inventarier[redigera | redigera wikitext]

  • Nordtyskt altarskåp från 1475. I skåpets mitt den törnekrönte Kristus flankerad av heliga Birgitta och helgonkungen Sankt Knut. Vänstra dörren pryds med bilder på Sankt Erik och Sankt Olof och den högra dörren med Sankt Henrik och Sankt Göran.
  • Altaruppställning från 1881 bestående av två kraftiga pelare med trekantigt överstycke och treenighetssymbol i ett moln varur utgår solstrålar. Uppställningens altartavlan:”Kristus på korset” är utförd av Nils Johan Jonsson. Även det medeltida altarskåpet är infogat i altaruppställningen.
  • Altarring från gamla kyrkan tillverkad 1798, omgjord 1822.
  • Predikstol i lantlig rokoko utförd 1775 av Jonas Berggren. (Ursprungligen fungerade den som altarpredikstol.)
  • Primklocka, troligen 1300-talet.
  • Krucifix daterat till slutet av 1200-talet. (Årtalet 1684 syftar på renovering av föremålet).
  • Dopfunt huggen i sandsten i Hegvaldstil från 1100-talet.
  • Bildvävnad vid dopfunten.Tema:"Vägvisaren".Tillverkad av Sara Olaisson 1985.
  • Brudbänkarna från 1700-talet är rikt dekorerade med blomstermotiv.
  • Bänkinredning 1927 med dörrar mot mittgången.
  • Läktaren från kyrkorummets byggnadstid. Mittstycket är prytt med ett emblem med lyra.
  • Votivskeppet är en modell av den tremastade fullriggaren Walkyrian, skänkt till kyrkan 1860.

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]


Orgel[redigera | redigera wikitext]

Otto A Mankells orgelfasad
Orgelns spelbord

1884 byggde Åkerman & Lund, Stockholm en orgel med en fasad ritad av Otto A Mankell. 1961 ersattes detta orgelverk av ett nytt byggt bakom den ursprungliga fasaden av A.Mårtenssons Orgelfabrik AB.

Disposition:

Huvudverk Bröstverk Pedal
Principal 8' Gedackt 8' Subbas 16'
Rörflöjt 8' Rörflöjt 4' Oktava 8'
Oktava 4' Principal 2' Nachthorn 4'
Spetsflöjt 4' Koppelflöjt 2' Rauchkvint 3 chor
Oktava 2' Kvinta 1 1/3' Fagott 16'
Mixtur 3 chor Scharf 2 chor
Krumhornregal 8'
Tremulant
  • Koppel II/I, I/P, II/P
  • Svällare för bröstverk

Mekanisk traktur och registratur

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Teckning av J. H. Rhezelius av Algutsrums medeltidskyrka på Öland. Fornborgar, väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius. Håkan Ohlssons förlag. Sid 56. Ö 6986/110
  2. ^ [a b] "Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2 Småland och Öland. 1993. Sid 359-361"

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Öland Fornborgar,väderkvarnar, kyrkor och slott. Aron Borelius.Håkan Ohlssons förlag. Ö 6986/110
  • Kyrkskeppen berättar. Om Sjöfart och Historia på Öland av Anders Nilsson 1980. LT:s Förlag Stockholm. ISBN 91-36-01546-6

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]