Mörbylånga kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mörbylånga kommun
Kommun
Ölands Bank Mörbylaanga.jpg
Ölands bank i Mörbylånga
Kommunens vapen.
Kommunens vapen.
LandSverige
LandskapÖland
LänKalmar län
CentralortMörbylånga
Inrättad1 januari 1971[1]
Anställda1 430 ()[2]
WebbplatsOfficiell webbplats
Areal, befolkning
Areal3 037,82 kvadratkilometer ()[3]
- därav land666,36 kvadratkilometer[3]
- därav vatten2 371,46 kvadratkilometer[3]
Folkmängd15 282 ()[4]
Bef.täthet22,93 inv./km² (land)
Läge
Mörbylånga Municipality in Kalmar County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°31′00″N 16°23′00″E / 56.516666666667°N 16.383333333333°Ö / 56.516666666667; 16.383333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Koder
Kommunkod0840[5]
Org.nummer212000-0704[6]
GeoNames2691347
Redigera Wikidata

Mörbylånga kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.

Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[7]

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.[8]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.

Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2015
År Folkmängd
1970
  
 9 898
1975
  
 11 383
1980
  
 12 613
1985
  
 12 707
1990
  
 13 447
1995
  
 13 802
2000
  
 13 442
2005
  
 13 405
2010
  
 14 021
2015
  
 14 669

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[9]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[10]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Mörbylånga kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[11]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns elva tätorter i Mörbylånga kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Färjestaden 5 966
2 Mörbylånga 1 855
3 Skogsby 955
4 Algutsrum 879
5 Saxnäs 475
6 Vickleby 452
7 Glömminge och Strandskogen 341
8 Degerhamn 314
9 Gårdby 263
10 Stora Frö och Haga Park 227
11 Kastlösa 206

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Mörbylånga styr en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet, i majoritet.

Kommunfullmäktige 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Kjell Magnusson S Margaretha Lööf-Johanson M Kent Ingvarsson [12]

Kommunstyrelse 2018–2022[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Matilda Wärenfalk C Anna-Kajsa Arnesson M Henrik Yngvesson [13]

Nämndpresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kultur- och tillväxtnämnden C Per-Olov Johansson M Pär Palmgren [14]
Samhällsbyggnadsnämnden S Per-Olof Johansson M Hans-Ove Görtz [15]
Socialnämnden C Gunilla Karlsson M Eva Folkesdotter Paradis [16]
Utbildningsnämnden S Håkan Lindkvist M Agneta Stjärnlöf [17]
Valnämnden C Gudrun Mo M Ludvig Hasselbom [18]

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Utskott Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Budget- och uppföljningsutskottet S Matilda Wärenfalk C Anna-Kajsa Arnesson M Henrik Yngvesson
Sociala utskottet C Gunilla Karlsson M Eva Folkesdotter Paradis

Mandatfördelning i Mörbylånga kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDÖPÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970151145
151145
3589,1
305
197311631838
1631838
4991,9
44
197611717410
1717410
4992,0
409
1979117154111
1715411
4991,5
3811
1982191133112
1913312
4991,5
3811
1985181125112
1812512
4990,0
3910
1988118312519
1831259
4987,1
3316
199111621124211
162124211
4987,6
3316
1994218314219
21831429
4986,7
2524
19984153102411
4153102411
4982,23
2722
2002217249438
217249438
4982,41
2623
200621721293211
2172293211
4984,08
3118
201021432173215
2143273215
4986,20
2821
20142153561116
21535616
4988,19
2623
20182131691211
21369211
4589,67
2619
  • Övriga 1973 var Kommunens bästa
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läst: 21 juli 2019, (Källa från Wikidata)
  3. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  4. ^ [a b] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2020 och befolkningsförändringar 1 januari–31 mars 2020, Statistiska centralbyrån, 12 maj 2020, (Källa från Wikidata)
  5. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, (Källa från Wikidata)
  6. ^ läs online, läst: 19 februari 2019, (Källa från Wikidata)
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  10. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  11. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  12. ^ [1], Kommunfullmäktige — Mörbylånga kommun.
  13. ^ [2], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.
  14. ^ [3], Kultur- och tillväxtnämnd — Mörbylånga kommun.
  15. ^ [4], Samhällsbyggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.
  16. ^ [5], Socialnämnd — Mörbylånga kommun.
  17. ^ [6], Utbildningsnämnd — Mörbylånga kommun.
  18. ^ [7], Valnämnd — Mörbylånga kommun.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Mörbylånga kommun i Kalmar län
DistriktMörbylånga kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Öar
v • r
Kommuner i Kalmar län
Kalmar län vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Mörbylånga_kommun&oldid=47641151"