Mörbylånga kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mörbylånga kommun
Kommun
00 1147 Grönhögen (Mörbylånga) auf Öland - Windmühle.jpg
Kommunens vapen.
Mörbylånga kommunvapen
LandSverige
LandskapÖland
LänKalmar län
CentralortMörbylånga
Inrättad1 januari 1971[1]
Areal, befolkning
Areal3 037,82 kvadratkilometer ()[2]
- därav land666,36 kvadratkilometer[2]
- därav vatten2 371,46 kvadratkilometer[2]
Folkmängd15 945 ()[3]
Bef.täthet23,93 inv./km² (land)
Läge
Mörbylånga Municipality in Kalmar County.png
Kommunen i länet.
Koordinater56°31′00″N 16°23′00″Ö / 56.516666666667°N 16.383333333333°Ö / 56.516666666667; 16.383333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsKalmar domkrets (–)
Möre och Ölands domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-0704[4]
Anställda1 475 ()[5]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod0840[6]
GeoNames2691347
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Mörbylånga kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[7]

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.[8]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Topografi och hydrografi[redigera | redigera wikitext]

Naturskydd[redigera | redigera wikitext]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i åtta församlingar – Algutsrums, Glömminge, Hulterstad-Stenåsa, Mörbylånga-Kastlösa, Norra Möckleby, Sandby och Gårdby, Resmo-Vickleby, Sydölands och Torslunda.

Distrikt (socknar) inom Mörbylånga kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i 18 distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna:[9]

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

År 2019 fanns 11 tätorter i Mörbylånga kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Färjestaden 5 966
2 Mörbylånga 1 855
3 Skogsby 955
4 Algutsrum 879
5 Saxnäs 475
6 Vickleby 452
7 Glömminge och Strandskogen 341
8 Degerhamn 314
9 Gårdby 263
10 Stora Frö och Haga Park 227
11 Kastlösa 206

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Styre[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en koalition bestående av Centerpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna. Tillsammans samlade partierna 24 av 49 mandat i kommunfullmäktige.

Efter valet 2014 behöll den sittande koalitionen makten men kompletterades med Liberalerna och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande, liksom kommunalråd blev moderaten Henrik Yngvesson.[10] Valet 2018 ledde till maktskifte och för första gången fick Socialdemokraterna posten som kommunalråd. De styrande partierna under mandatperioden 2018–2022 var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.[11]

I valet 2022 backade Socialdemokraterna med två mandat, men den sittande koalitionen kunde fortsätta styra i majoritet då de samlade 32 mandat. Miljöpartiet, som tidigare samarbetat med Alliansen, gjorde en kursändring och ingick ett valtekniskt samarbete med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.[12]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C Kjell Magnusson S Margaretha Lööf-Johanson M Kent Ingvarsson [13]

Mandatfördelning i Mörbylånga kommun, valen 1970–2022[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDÖPÖVRCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970151145
151145
3589,1
305
197311631838
1631838
4991,9
44
197611717410
1717410
4992,0
409
1979117154111
1715411
4991,5
3811
1982191133112
1913312
4991,5
3811
1985181125112
1812512
4990,0
3910
1988118312519
1831259
4987,1
3316
199111621124211
162124211
4987,6
3316
1994218314219
21831429
4986,7
2524
19984153102411
4153102411
4982,23
2722
2002217249438
217249438
4982,41
2623
200621721293211
2172293211
4984,08
3118
201021432173215
2143273215
4986,20
2821
20142153561116
21535616
4988,19
2623
20182131691211
21369211
4589,67
2619
2022214661311
21466311
4388,34
2122
  • Övriga 1973 var Kommunens bästa
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022.

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
S Matilda Wärenfalk C Anna-Kajsa Arnesson M Henrik Yngvesson [14]

Övriga nämnder[redigera | redigera wikitext]

Avser mandatperioden 2018–2022.

Nämnd Ordförande Vice ordförande
Kultur- och tillväxtnämnden C Per-Olov Johansson M Pär Palmgren [15]
Samhällsbyggnadsnämnden S Per-Olof Johansson M Hans-Ove Görtz [16]
Socialnämnden C Gunilla Karlsson M Eva Folkesdotter Paradis [17]
Utbildningsnämnden S Håkan Lindkvist M Agneta Stjärnlöf [18]
Valnämnden C Gudrun Mo M Ludvig Hasselbom [19]

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Utskott Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Budget- och uppföljningsutskottet S Matilda Wärenfalk C Anna-Kajsa Arnesson M Henrik Yngvesson
Sociala utskottet C Gunilla Karlsson M Eva Folkesdotter Paradis

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jordbruk, stenförädling och fiske har sedan länge utgjort de huvudsakliga näringarna på södra Öland. En annan viktig del av näringslivet är den årliga sommarturismen. I början av 2020-talet tillhörde kycklinguppfödaren Guldfågeln AB de största företagen i kommunen.[20]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Öland generellt har haft en svag industriell utveckling från 1860-talet och fram tills Ölandsbron anlades. De större arbetsgivarna inom industrisektorn har varit få och koncentrerade till Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. I Torslunda och Mörbylånga har livsmedelsindustrin dominerat och i Degerhamn och Grönhögen har sten- och cementindustrin dominerat. Övriga socknar I kommunen har knappt haft någon industri. Bland större arbetsgivarna inom industrisektorn hittas exempelvis Ölands cement som bildades 1886 och bestod av två alunbruk. Under 1800-talet var dessa Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser. I första halvan av 1900-talet etablerades industrier i socknarna Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge, vilket påverkade befolkningstrenden positivt. Mörbylånga sockerbruk bildades 1908 och innebar att ännu en storindustri tillkom, bruket lades ner 1992. År 1942 startades Mörbylånga konservfabrik/Winborgs som även den blev en stor arbetsgivare, även denna verksamhet lades ner 1992. Åren 1939–2005 hette Färjestadens största industri Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos. I slutet av 1800-talet fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk i Grönhögen. I början av 1900-talet bildades AB Ölandskalk som senare blev ortens dominerande företag. Detta bolag övergick 1939 i Yxeredbolagets ägo. Det anlade 1940 en Ytongfabrik i Grönhögen. Företaget lades ner 1971.[21]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Transporter[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 15 945 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 151:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2020[22]
ÅrFolkmängd
1970
  
9 898
1975
  
11 383
1980
  
12 613
1985
  
12 707
1990
  
13 447
1995
  
13 802
2000
  
13 442
2005
  
13 405
2010
  
14 021
2015
  
14 669
2020
  
15 487

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[23]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Kulturarv[redigera | redigera wikitext]

Kommunvapen[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.

Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Per Andersson, Sveriges kommunindelning 1863-1993, Draking, 1993, ISBN 978-91-87784-05-7.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar, Statistiska centralbyrån, 1972, ISBN 978-91-38-00209-4, läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  8. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Kalmar, P4 (20 oktober 2014). ”Borgerlig allians kommer styra Mörbylånga”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/5995985. Läst 22 november 2022. 
  11. ^ Broke, Cecilia; Ekströmer, Cecilia (14 september 2018). ”Nya koalitioner tar makten i båda Ölandskommunerna”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/val2018/styret-klart-i-borgholm. Läst 22 november 2022. 
  12. ^ Oscarson, Kajsa (7 oktober 2022). ”Klart i Kalmar – S, V och C fortsätter styra”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/smaland/klart-i-kalmar-s-v-och-c-fortsatter-styra. Läst 22 november 2022. 
  13. ^ [1], Kommunfullmäktige — Mörbylånga kommun.
  14. ^ [2], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.
  15. ^ [3], Kultur- och tillväxtnämnd — Mörbylånga kommun.
  16. ^ [4], Samhällsbyggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.
  17. ^ [5], Socialnämnd — Mörbylånga kommun.
  18. ^ [6], Utbildningsnämnd — Mörbylånga kommun.
  19. ^ [7], Valnämnd — Mörbylånga kommun.
  20. ^ ”Mörbylånga - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6rbyl%C3%A5nga. Läst 23 november 2022. 
  21. ^ [https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf ”Mörbylånga kommuns industriarv”] (PDF). Kalmar läns museum. 28 januari 2008. https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf. Läst 23 november 2022. ”Generellt sett uppvisar Öland en svag industriell utveckling och vikande befolkningssiffror under hela industrialismens era – från 1860-talet och fram till Ölandsbrons tillkomst. Under 1800-talet finns dock en av Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser i Degerhamn, Södra Möckleby socken, på Öland – nämligen de två alunbruken, från 1886 Ölands Cement. Under slutet av 1800-talet var Södra Möckleby den enda socknen inom den nuvarande Mörbylånga kommun som kunde uppvisa en positiv befolkningsutveckling. Under 1900-talets första hälft vände den negativa befolkningsutvecklingen också i Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge socknar. Orsaken stod att finna i industrietableringar på respektiver ort. År 1908 fick södra Öland ytterligare en storindustri då Mörbylånga sockerbruk (1908-1992) startades. Kring mitten av seklet hade köpingen även en stor arbetsgivare i en annan livsmedelsindustri: Mörbylånga konservfabrik/Winborgs (1942-1992). Även Färjestadens största industri var en konservfabrik: Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos (1939-2005). I Grönhögen fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk redan i slutet av 1800-talet. Ett stycke in på 1900-talet bildades AB Ölandskalk som snart blev ortens dominerande företag. Från 1939 övergick detta bolag i Yxeredbolagets ägo som anlade en Ytongfabrik (1940-1971) i Grönhögen. De större industriarbetsplatserna har således varit få och koncentrerade till orterna Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. Medan livsmedelsindustrin dominerat Torslundas och Mörbylångas industriella liv, har sten- och cementindustrin varit viktigast i Degerhamn och Grönhögen. I flera socknar på södra Öland har man knappt haft någon industri. I många fall inskränker sig de tillverkningsställen man haft till exempelvis ett mejeri, en motorkvarn, en smedja eller ett mindre stenhuggeri.” 
  22. ^ ”Nationalencyklopedin - Mörbylånga”. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/m%C3%B6rbyl%C3%A5nga. 
  23. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine. (Läst 18 januari 2016)
  24. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine. (XLS-fil) Läst 18 januari 2016

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]