1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[7]
Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009 och 2019. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade i båda omröstningarna. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2019. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.
Efter valet 2014 behöll den sittande koalitionen makten men kompletterades med Liberalerna och Miljöpartiet. Kommunstyrelsens ordförande, liksom kommunalråd blev moderaten Henrik Yngvesson.[10] Valet 2018 ledde till maktskifte och för första gången fick Socialdemokraterna posten som kommunalråd. De styrande partierna under mandatperioden 2018–2022 var Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.[11]
I valet 2022 backade Socialdemokraterna med två mandat, men den sittande koalitionen kunde fortsätta styra i majoritet då de samlade 32 mandat. Miljöpartiet, som tidigare samarbetat med Alliansen, gjorde en kursändring och ingick ett valtekniskt samarbete med Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet.[12]
Jordbruk, stenförädling och fiske har sedan länge utgjort de huvudsakliga näringarna på södra Öland. En annan viktig del av näringslivet är den årliga sommarturismen. I början av 2020-talet tillhörde kycklinguppfödaren Guldfågeln AB de största företagen i kommunen.[20]
Öland generellt har haft en svag industriell utveckling från 1860-talet och fram tills Ölandsbron anlades. De större arbetsgivarna inom industrisektorn har varit få och koncentrerade till Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. I Torslunda och Mörbylånga har livsmedelsindustrin dominerat och i Degerhamn och Grönhögen har sten- och cementindustrin dominerat. Övriga socknar I kommunen har knappt haft någon industri. Bland större arbetsgivarna inom industrisektorn hittas exempelvis Ölands cement som bildades 1886 och bestod av två alunbruk. Under 1800-talet var dessa Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser. I första halvan av 1900-talet etablerades industrier i socknarna Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge, vilket påverkade befolkningstrenden positivt. Mörbylånga sockerbruk bildades 1908 och innebar att ännu en storindustri tillkom, bruket lades ner 1992. År 1942 startades Mörbylånga konservfabrik/Winborgs som även den blev en stor arbetsgivare, även denna verksamhet lades ner 1992. Åren 1939–2005 hette Färjestadens största industri Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos. I slutet av 1800-talet fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk i Grönhögen. I början av 1900-talet bildades AB Ölandskalk som senare blev ortens dominerande företag. Detta bolag övergick 1939 i Yxeredbolagets ägo. Det anlade 1940 en Ytongfabrik i Grönhögen. Företaget lades ner 1971.[21]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[23]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[24]
Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.
Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.
^ [abcd] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
^[https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf ”Mörbylånga kommuns
industriarv”] (PDF). Kalmar läns museum. 28 januari 2008. https://kalmarlansmuseum.se/wp-content/uploads/2022/05/slutmorbylangaindarv.pdf. Läst 23 november 2022. ”Generellt sett uppvisar Öland en svag industriell utveckling och vikande befolkningssiffror
under hela industrialismens era – från 1860-talet och fram till Ölandsbrons tillkomst. Under
1800-talet finns dock en av Kalmar läns mest betydande industriarbetsplatser i Degerhamn, Södra Möckleby socken, på Öland – nämligen de två alunbruken, från 1886 Ölands Cement. Under slutet av 1800-talet var Södra Möckleby den enda socknen inom den nuvarande
Mörbylånga kommun som kunde uppvisa en positiv befolkningsutveckling.
Under 1900-talets första hälft vände den negativa befolkningsutvecklingen också i
Mörbylånga, Torslunda och Ventlinge socknar. Orsaken stod att finna i industrietableringar på respektiver ort. År 1908 fick södra Öland ytterligare en storindustri då Mörbylånga sockerbruk (1908-1992) startades. Kring mitten av seklet hade köpingen även en stor
arbetsgivare i en annan livsmedelsindustri: Mörbylånga konservfabrik/Winborgs (1942-1992).
Även Färjestadens största industri var en konservfabrik: Alvarets konservfabrik/Ölands konservfabrik/Önos (1939-2005). I Grönhögen fanns flera stenhuggerier och/eller kalkbruk redan i slutet av 1800-talet. Ett stycke in på 1900-talet bildades AB Ölandskalk som snart blev ortens dominerande företag. Från 1939 övergick detta bolag i Yxeredbolagets ägo som
anlade en Ytongfabrik (1940-1971) i Grönhögen. De större industriarbetsplatserna har således varit få och koncentrerade till orterna
Färjestaden, Mörbylånga, Degerhamn och Grönhögen. Medan livsmedelsindustrin dominerat Torslundas och Mörbylångas industriella liv, har sten- och cementindustrin varit viktigast i
Degerhamn och Grönhögen. I flera socknar på södra Öland har man knappt haft någon industri. I många fall inskränker sig de tillverkningsställen man haft till exempelvis ett mejeri,
en motorkvarn, en smedja eller ett mindre stenhuggeri.”
_auf_%C3%96land_-_Windm%C3%BChle.jpg)
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Tyskland
Thailand
Afghanistan
/
Bosnien och Hercegovina
Norge
Danmark
Iran
Syrien
Kina
Irak
Island
Sovjetunionen
Turkiet
Somalia
Wikimedia Commons har media som rör Mörbylånga kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 