Mörbylånga kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Mörbylånga kommun
Kommun
Mörbylånga vapen.svg
Vapensköld för Mörbylånga kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Kalmar län
Landskap Öland
Domsaga Kalmar domsaga
Läge 56°31′0″N 16°23′0″Ö / 56.51667°N 16.38333°Ö / 56.51667; 16.38333
Centralort Mörbylånga
Areal 668,45 km² (2015-01-01)[1]
157:e största (av 290)
 - land 667,25 km²
 - vatten 1,2 km²
Folkmängd 14 998 (2018-03-31)[2]
157:e största (av 290)
Befolkningstäthet 22,48 invånare/km²[2][1]
169:e högsta (av 290)
Kommunstyrelsens
ordförande
Henrik Yngvesson (M)
GeoNames 2691347
Kommunkod 0840
Tätortsgrad (%) 77 (2015)[4]
Antal anställda 1 325 ()[3]
Mörbylånga Municipality in Kalmar County.png
Webbplats: www.morbylanga.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Mörbylånga kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.

Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.

I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.

Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).

1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[5]

Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.

Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.

Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2015
År Folkmängd
1970
  
9 898
1975
  
11 383
1980
  
12 613
1985
  
12 707
1990
  
13 447
1995
  
13 802
2000
  
13 442
2005
  
13 405
2010
  
14 021
2015
  
14 669

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt (socknar) inom Mörbylånga kommun

.

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns tio tätorter i Mörbylånga kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2017. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Färjestaden 5 767
2 Mörbylånga 1 841
3 Skogsby 958
4 Algutsrum 865
5 Vickleby 469
6 Glömminge och Strandskogen 355
7 Saxnäs 352
8 Degerhamn 329
9 Gårdby 277
10 Kastlösa 210

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.

Politik[redigera | redigera wikitext]

I Mörbylånga styr en mitten-högerkoalition bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Miljöpartiet de gröna, Liberalerna och Kristdemokraterna, i majoritet.[10]

Kommunfullmäktige 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
C
Kjell Magnusson
M
Kent Ingvarsson
S
Margaretha Lööf-Johanson [11]

Kommunstyrelse 2014–2018[redigera | redigera wikitext]

Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
M
Henrik Yngvesson
C
Anna-Kajsa Arnesson
S
Matilda Wärenfalk [12]

Nämndpresidier[redigera | redigera wikitext]

Nämnd Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden
M
Günter Ruchatz
MP
Anne Wilks
S
Per-Olof Johansson [13]
Valnämnden
C
Gudrun Mo
M
Sven Stenson
S
Rose-Marie Sjöman [14]

Utskottspresidier[redigera | redigera wikitext]

Utskott Ordförande Förste vice ordförande Andre vice ordförande
Barn- och ungdomsutskottet
M
Agneta Stjärnlöf
C
Gunilla Karlsson
S
Mattias Nilsson [15]
Kommunledningsutskottet
M
Henrik Yngvesson
C
Anna-Kajsa Arnesson
S
Matilda Wärenfalk [16]
Miljö- och byggnadsnämndens arbetsutskott
M
Günter Ruchatz
MP
Anne Wilks
S
Per-Olof Johansson [17]
Sociala utskottet
C
Monika Löfvin Rosén
M
Ulrik Brandén
S
Mattias Nilsson [18]
Vård- och omsorgsutskottet
M
Carl Dahlin
C
Gunilla Karlsson
S
Ella-Britt Andersson [19]

Mandatfördelning i valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDÖPÖVRCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970151145
151145
3589,1
305
197311631838
1631838
4991,9
44
197611717410
1717410
4992,0
409
1979117154111
1715411
4991,5
3811
1982191133112
1913312
4991,5
3811
1985181125112
1812512
4990,0
3910
1988118312519
1831259
4987,1
3316
199111621124211
162124211
4987,6
3316
1994218314219
21831429
4986,7
2524
19984153102411
4153102411
4982,23
2722
2002217249438
217249438
4982,41
2623
200621721293211
2172293211
4984,08
3118
201021432173215
2143273215
4986,20
2821
20142153561116
21535616
4988,19
2623
  • Övriga 1973 var Kommunens bästa
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Borgerlig allians kommer styra Mörbylånga - P4 Kalmar | Sveriges radio
  11. ^ [1], Kommunfullmäktige — Mörbylånga kommun.
  12. ^ [2], Kommunstyrelse — Mörbylånga kommun.
  13. ^ [3], Miljö- och byggnadsnämnd — Mörbylånga kommun.
  14. ^ [4], Valnämnd — Mörbylånga kommun.
  15. ^ [5], Barn- och ungdomsutskottet — Mörbylånga kommun.
  16. ^ [6], Kommunledningsutskottet — Mörbylånga kommun.
  17. ^ [7], Miljö- och byggnadsnämnds arbetsutskott — Mörbylånga kommun.
  18. ^ [8], Sociala utskottet — Mörbylånga kommun.
  19. ^ [9], Vård- och omsorgsutskottet — Mörbylånga kommun.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]