Mörbylånga kommun är en kommun i Kalmar län. Centralort är Mörbylånga.
Kommunen omges på tre sidor av Östersjön med Kalmar sund i väster och omfattar södra delen av landskapet och ön Öland. Den är, jämte Borgholms kommun, medlem i Ölands kommunalförbund.
I norr gränsar kommunen till Borgholms kommun i Kalmar län och i väster har kommunen maritim gräns till Karlskrona kommun i Blekinge län samt till Torsås kommun och Kalmar kommun i Kalmar län.
Kommunens område motsvarar socknarna: Algutsrum, Glömminge, Gräsgård, Gårdby, Hulterstad, Kastlösa, Mörbylånga, Norra Möckleby, Resmo, Sandby, Segerstad, Smedby, Stenåsa, Södra Möckleby, Torslunda, Ventlinge, Vickleby och Ås. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Mörbylånga köping bildades 1881 genom en utbrytning ur Mörbylånga landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades tre storkommuner i området: Mörbylånga (av Mörbylånga köping och Mörbylånga landskommun samt landskommunerna Hulterstad, Kastlösa, Resmo, Stenåsa och Vickleby), Ottenby (av Gräsgård, Segerstad, Smedby, Södra Möckleby, Ventlinge och Ås) samt Torslunda (av Algutsrum, Glömminge, Gårdby, Norra Möckleby, Sandby och Torslunda).
1967 uppgick Ottenby landskommun i Mörbylånga landskommun. Mörbylånga kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Mörbylånga landskommun. 1974 införlivas Torslunda kommun.[5]
Ett förslag till sammanläggning av de båda kommunerna till en Ölands kommun har diskuterats och fördes till en lokal folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Mörbylånga kommun var motståndet starkast.
Kommunen ingick från bildandet till 1983 i Möre och Ölands domsaga och kommunen ingår sedan 1983 i Kalmar domsaga.[6]
Blasonering: I guld en av vågskura bildad blå stam och däröver ett rött skansmärke med fem uddar, varav en uppåtriktad.
Ingen av de ingående tidigare kommunerna hade haft något vapen och när Mörbylånga kommun färdigbildats 1974 började arbetet med ett sådant. Ett förslag innehöll en hjort. Kommunen omfattade dock bara halva Öland och ett vapen så likt landskapsvapnet ansågs därför olämpligt. Skansmärket i det vapen, som kommunen lät registrera i PRV år 1980 syftar på två försvunna skansar inom kommunens område. I samarbete med statsheraldikern är vapnet komponerat av ölandskonstnären Sven-Bertil Svensson
| Befolkningsutvecklingen i Mörbylånga kommun 1970–2015 |
|
| År |
|
|
Folkmängd |
|
| 1970 |
|
9 898 |
|
| 1975 |
|
11 383 |
|
| 1980 |
|
12 613 |
|
| 1985 |
|
12 707 |
|
| 1990 |
|
13 447 |
|
| 1995 |
|
13 802 |
|
| 2000 |
|
13 442 |
|
| 2005 |
|
13 405 |
|
| 2010 |
|
14 021 |
|
| 2015 |
|
14 669 |
|
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 1 024, eller 7,06 % av befolkningen (hela befolkningen: 14 498 den 31 december 2014).[7]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Mörbylånga kommun 14 498 personer. Av dessa var 874 personer (6,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Mörbylånga kommun
.
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[9]:
Det finns tio tätorter i Mörbylånga kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Största ort är Färjestaden. Centralort (säte för kommunledning) är Mörbylånga, som därmed har texten i fet stil.
I nord-sydlig riktning genomkorsas kommunen av länsväg 136 som via länsväg 137 och Ölandsbron har förbindelse till Kalmar och E22.
I Mörbylånga styr en mitten-högerkoalition bestående av Moderata samlingspartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Kristdemokraterna, i minoritet.
| Ordförande |
Förste vice ordförande |
Andre vice ordförande |
|
C
|
Kjell Magnusson |
M
|
Inger Bergman |
S
|
Margaretha Lööf-Johanson |
| Ordförande |
Förste vice ordförande |
Andre vice ordförande |
|
M
|
Henrik Yngvesson |
C
|
Anna-Kajsa Arnesson |
S
|
Matilda Wärenfalk |
| Nämnd |
Ordförande |
Förste vice ordförande |
Andre vice ordförande |
| Miljö- och byggnadsnämnden |
MP
|
Günter Ruchatz |
MP
|
Anne Wilks |
S
|
Per-Olof Johansson |
| Valnämnden |
C
|
Gudrun Mo |
M
|
Sven Stenson |
S
|
Rose-Marie Sjöman |
| Valår |
V |
S |
MP |
SD |
NYD |
ÖP |
ÖVR |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
|
15 |
|
|
|
|
|
11 |
4 |
|
5 |
|
35 |
89,1 |
|
| 1973 |
1 |
16 |
|
|
|
|
3 |
18 |
3 |
|
8 |
|
49 |
91,9 |
|
| 1976 |
1 |
17 |
|
|
|
|
|
17 |
4 |
|
10 |
|
49 |
92,0 |
|
| 1979 |
1 |
17 |
|
|
|
|
|
15 |
4 |
1 |
11 |
|
49 |
91,5 |
|
| 1982 |
|
19 |
1 |
|
|
|
|
13 |
3 |
1 |
12 |
|
49 |
91,5 |
|
| 1985 |
|
18 |
1 |
|
|
|
|
12 |
5 |
1 |
12 |
|
49 |
90,0 |
|
| 1988 |
1 |
18 |
3 |
|
|
|
|
12 |
5 |
1 |
9 |
|
49 |
87,1 |
|
| 1991 |
1 |
16 |
2 |
|
1 |
|
|
12 |
4 |
2 |
11 |
|
49 |
87,6 |
|
| 1994 |
2 |
18 |
3 |
|
|
|
|
14 |
2 |
1 |
9 |
|
49 |
86,7 |
|
| 1998 |
4 |
15 |
3 |
|
|
|
|
10 |
2 |
4 |
11 |
|
49 |
82,23 |
|
| 2002 |
2 |
17 |
2 |
|
|
4 |
|
9 |
4 |
3 |
8 |
|
49 |
82,41 |
|
| 2006 |
2 |
17 |
2 |
1 |
|
2 |
|
9 |
3 |
2 |
11 |
|
49 |
84,08 |
|
| 2010 |
2 |
14 |
3 |
2 |
|
1 |
|
7 |
3 |
2 |
15 |
|
49 |
86,20 |
|
| 2014 |
2 |
15 |
3 |
5 |
|
|
|
6 |
1 |
1 |
16 |
|
49 |
88,19 |
|
- Övriga 1973 var Kommunens bästa
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017.
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 18 januari 2016)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 18 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Finland
Polen
Tyskland
Thailand
Afghanistan
/
Bosnien och Hercegovina
Norge
Danmark
Iran
Syrien
Kina
Irak
Island
Sovjetunionen
Turkiet
Somalia
