Katalanskans uttal och fonologi

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Katalansk fonologi)
Katalansk fonologi

Ljudprov på katalanska (kort presentation av Montjuïc).


För grunderna i katalanskan, se katalansk grammatik.

Uttalet i katalanskan och dess fonologi – erbjuder både likheter och olikheter gentemot grannspråken spanska och franska. Dessutom skiljer sig en del uttal åt beroende på dialekt och varietet (valencianskan i söder har fler likheter med spanskan).

Betoning och uttalsmarkörer[redigera | redigera wikitext]

Katalanskans betoning liknar det i spanska, med några betydelsefulla skillnader. Det följer i stort sett fyra grundregler:

  1. Vid ordslut på diftong betonas den sista stavelsen.
  2. Vid ordslut på (enkel) vokal, (enkel) vokal + s, -en eller -in betonas den näst sista stavelsen.
  3. I övriga ord betonas den sista vokalen/diftongen.
  4. Undantag från ovanstående regler markeras med accenttecken, som exempelvis i sofà ('soffa'), jardí ('trädgård'), progrés ('framsteg'), París och sorprèn ('hen kommer').[1]

Till skillnad från i spanska sätts därför ingen betoningsaccent ut vid ord som passaran (spanska: pasarán, 'de kommer att passera') eller Maria (spanska: María), trots att de har samma betoning som i spanskan.

I katalanskan finns två olika ordaccentergrav och akut.[1]

  1. [a], betonat [ɛ] och betonat [ɔ] har bara grav accent: à, è och ò.
  2. [é], [í], [ó] och [ú] har bara akut accent: é, í, ó och ú.

Accenttecken används även i en- och tvåstaviga ord med samma stavning men olika betydelse och/eller uttal. Exempel:[1]

  • déu ('gud') – deu ('tio')
  • dóna ('hen ger') – dona ('kvinna')
  • féu ('hen har gjort') – feu ('ni gör', 'gör [ni]')
  • nét ('barnbarn) – net ('ren')
  • ('hen tar') – te ('te')

Trema används i fyra olika situationer:[1]

  1. när i och u uttalas som separata vokaler och inte som del av diftong: raïm ('klase'), reüll ('sidoblick')
  2. när i inte är stumt utan uttalas som vokal: reïx ('hen går ut igen')
  3. när u inte är stumt utan del av diftong: aigües ('vatten', plural)
  4. när i är vokaliskt och inte konsonantiskt: conduïa ('jag/hen körde')

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Katalanskan innehåller fonologiskt sju eller åtta olika vokalljud, beroende på dialekt. Där finns öppen, främre, icke-rundad (/a/), halvsluten, främre, icke-rundad (/e/), halvöppen, främre, icke-rundad (/ɛ/), sluten, främre, icke-rundad (/i/), halvsluten, bakre, rundad (/o/), halvöppen, bakre, rundad (/ɔ/), sluten, bakre, rundad (/u/) och mellanposition, central (/ə/). Den sistnämnda, ofta benämnd neutral vokal, saknas i de västligaste/södra dialekterna och förekommer endast i obetonad position i de centrala och östliga dialekterna; lokalt i baleariskan kan den neutrala vokalen även användas i betonad position. Den neutrala vokalens omfattande användning gör att många pluralformer av (feminina) substantiv kan låta likadant på spanska och katalanska; på spanska är då standardstavningen -as och på katalanska -es.

Not: Mellan parenteser = endast i vissa positioner/dialekter.[2]
Främre Central Bakre
Sluten
Vokalfyrsiding
u
e
o
(ə)
ɛ
ɔ
a
Halvsluten
Mellanposition
Halvöppen
Öppen

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Katalanskans konsonanter har likheter med både spanska och occitanska. Dessutom finns vissa uttalsskillnader beroende på dialekt. Bland likheterna med spanskan finns (i många dialekter) en tendens att i många sammanhang uttala bokstäverna 'b' och 'v' som /β/; dessutom uttalas ll som /ʎ/ och 'd' ofta som /ð/; . Bland likheterna med franskan finns uttal av 'j' samt 'g' före mjuk vokal som /ʒ/, av 'z' som /z/ plus nolluttal av många slutkonsonanter samt inledande 'h'.

Uttalstabell för konsonanter
Bokstav IPA Exempel Anmärkningar
b /b/
/β/
/bb/
/p/
/-/
bo
arriba
amable
dissabte
amb
normalfallet (NF)
NF
vid -bl
framför tonlös konsonant
i final ställning
c /k/
/s/
correus (post)
cinc (fem)
framför a, o, u eller konsonant
i final ställning
ç /s/
/z/
començar (börja)
feliçment (lyckligt)
NF
framför tonande konsonant
d /d/
/ð/
/t/
/-/
demà (i morgon)
vegades (gånger)
fred (kall)
records (inspelningar)
f /f/ agafa NF
g /g/
/ɣ/
/gg/
/ʒ/
/k/
garatge (garage)
agafa
arreglar (reglera)
girar (svänga)
llarg (bred)
framför a, o, u eller konsonant
efter vokal, frikativ, likvid
framför e, i
framför tonlös konsonant eller finalt
gu /g/
/ɣ/
guia
digui
framför e, i
efter vokal, frikativ, likvid
h /-/ hola stumt
j /ʒ/ ja
k /k/ kurd endast i utländska lånord
l /l/ telefonar (ringa) NF
l·l /ll/ pel·lícula (film) NF
ll /ʎ/ ella (hon) NF
m /m/ família (familj) NF
n /n/
/ɲ/
ŋ
/m/
anar (gå)
enginyer (ingenjör)
'encara
confitura (sylt)
NF
framför palataler
framför velarer och stumma g, c
framför labialer
ny /ɲ/ sennyor (herre) NF
p /p/
/-/
aeroport (flygplats)
comptar (räkna), camp (fält)
NF
mellan m/n och en klusil/frikativ; i final ställning efter m
q
qu
/k/
/k/
quatre (fyra)
aquesta (denna)
framför /w/
framför e, i
r /r/
/ɾ/
/-/
records
ara (nu)
senyor
NF
intervokalt
finalt i flerstaviga ord
rr /r/ arribo (jag anländer) NF
s /s/
/z/
/-/
seny
casa (hus)
aquest
NF
intervokalt
i orden aquest och aquests
ss /s/ pessetes (pesetas) NF
t /t/
/d/
/-/
taxi
viatge
urgent, curts
NF
intervokalt
i konsonantgrupp framför tonande ljud
i final ställning efter n eller l; mellan r och s i final ställning
v /b/
/β/
vostè (Ni)
avui (idag)
NF
efter vokal, frikativ, likvid
x /ks/
/ʃ/
/gz/
taxi
marxa
exemple
(NF)
efter konsonant eller i; initialt
mellan initialt e och vokal/tonande konsonant
z /z/ onze NF

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d] Nosell 1996, s. XV
  2. ^ IEC/Rafl 1999, s. 14

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

  • Nosell, Dan; Casas i Vilella, Marta (1996). Diccionari català-suec. Diccionaris d'enciclopèdia catalana / Sèrie diccionaris bilingües (1. ed., [korrigerat nytr.]). Barcelona: Enciclopèdia Catalana. ISBN 84-7739-838-0