Katalanska alfabetet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Katalanska alfabetet
InicialÇ.svg

Bokstaven Çce tencada – används flitigt i katalansk skrift.


Katalanska alfabetet är det alfabet som används för det katalanska språket. Det är baserat på latinska alfabetet och liknar i stora drag alfabet i grannspråken franska och spanska.

Särdrag[redigera | redigera wikitext]

Det katalanska alfabetet har flera olikheter jämför med alfabetet i de omgivande språkområdena. Katalanska är ett romanskt språk och använder i likhet med sina syskonspråk en variant av det latinska alfabetet. Alfabetet innehåller flera bokstäver som endast förekommer i ett av katalanskans stora grannspråk spanska och franska eller ingetdera.

Där spanskan använder z, nyttjar katalanskan ç (ce trencada). Ç anses ibland så typiskt – i förhållande till spanskan – att det kommit att användas som symbol för katalanska språkresurser;[1][2] På liknande sätt används ~ (som i español) på motsvarande sätt ihop med spanska språkresurser av bland andra kulturorganisationen Instituto Cervantes.[3]

Digrafer och avstavning[redigera | redigera wikitext]

Skriven katalanska innehåller ett antal teckenkombinationer av typen digraf, det vill säga två efterföljande bokstäver som representerar ett enda ljud. Dessa är gu (som i guerra), qu (esquerra), ig (rebuig), ix (som slutstavelse, peix), ny (Catalunya), ll (palla); dessa är oskiljaktliga och skiljs inte åt vid avstavning där de båda bokstäverna flyttas ner till nästa rad.[4] Sedan finns tre digrafer som kan separeras åt (exempelvis vid avstavning: rr (guerra), ss (comissió) och ix (mellan vokaler, som i caixa).[4][5]

Katalanskans ll och l·l uttalas och avstavas på olika sätt. Katalanskans ll och l·l uttalas och avstavas på olika sätt.
Katalanskans ll och l·l uttalas och avstavas på olika sätt.

Teckenkombinationen l·l (med mellanliggande halvhög punkt) motsvarar ett långt l-ljud, till skillnad från det muljerade ll.[6] Denna teckenkombination är dock ingen digraf, och den avstavas mellan de båda L:en; då ersätts den halvhöga punkten av ett vanligt bindestreck.[4]

Avstavning sker också efter/före vanliga och igenkännbara prefix och orddelar (liksom vanligen i svenska språket). Detta inkluderar an-, con-, en-, in-, des-, sub-, trans-, ad-, nos- och vos-.[4]

Bokstäver[redigera | redigera wikitext]

Bokstav Katalanska Valencianska
Namn (IEC) Uttal Fonetiskt värde namn (AVL) Uttal Fonetiskt värde
A a a /ˈa/ a, ə a /ˈa/ [a]
B b be (alta) /ˈbe (ˈaltə)/ b, β, p be (alta) /ˈbe/ [b], [β], [p]
C c ce /ˈse/ k, s, ɡ ce '/ˈse/ [k], [s], [ɡ]
Ç ç ce trencada /ˈse trenkadə/ s ce trencada /ˈse trenkadə/ [s]
D d de /ˈde/ , ð, de /ˈde/ [d], [ð], [t]
E e e /ˈe/ ɛ, e, ə e /ˈe/ [e], [ɛ]
F f efa /ˈefə/ f, v efe eller ef /ˈef(e)/ [f], [v]
G g ge /ˈʒe/ ɡɣkʒ ge /ˈdʒe/ [ɡ][ɣ][k][dʒ][tʃ]    
H h hac /ˈak/ hac /ˈak/
I i i /ˈi/ i, j i /ˈi/ [i], [j]
J j jota /ˈʒɔtə/ ʒ jota /ˈdʒɔta/ [dʒ]
K k ca /ˈka/ k ca /ˈka/ [k]
L l ela /ˈel/ ɫ, ʎ ele eller el /ˈel(e)/ [l], [ɫ], [ʎ]
M m ema /ˈemə/ m eme eller em /ˈem(e)/ [m]
N n ena /ˈenə/ n, m, ɲ, ŋ ene eller en /ˈen(e)/ [n], [m], [ɲ], [ŋ]
O o o /ˈo/ ɔ, o, u, w o /ˈo/ [ɔ], [o]
P p pe /ˈpe/ p, b pe /ˈpe/ [p], [b]
Q q cu /ˈku/ k cu /ˈku/ [k]
R r erra /ˈɛrə/ r, ɾ, ∅ erre eller er /ˈɛre/, /ˈɛɾ/ [r], [ɾ]
S s essa /ˈesə/ s, z esse eller ess /ˈes(e)/ [s], [z]
T t te /ˈte/ , te /ˈte/ [t], [d]
U u u /ˈu/ u, w u /ˈu/ [u], [w]
V v ve (baixa) /ˈbe ˈbaʃə/, /ˈve/ bβ ~ vf[a] ve (baixa) /ˈve/ [v], [f]
W w ve doble /ˈbe ˈdobːlə/, /ˈve ˈdobːlə/ w, b, β ~ v ve doble /ˈve ˈdoble/ [w], [v]
X x ics, xeix /ˈiks/, /ˈʃeʃ/ ʃ, ʒ, ks, ɡz ics, xeix /ˈiks/, /ˈʃeiʃ/ [tʃ], [ʃ], [ʒ], [ks], [ɡz]
Y y i grega /ˈi ˈɡɾeɡə/ i, j i grega /ˈi ˈɡɾeɡa/ [i], [j]
Z z zeta /ˈzetə/ z, s zeta /ˈzeta/ [z], [s]

K, W och Y används endast i lånord. Y syns endast i digrafen ny.

Kommentarer[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ I många dialekter (utom baleariska, algueresiska och standardvalencianska) har /b/ och /v/ smält samman till ett enda fonem (uttal).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ "Generalitat de Catalunya – Corporació Catalana de Mitjans Audiovisuals. ccma.cat. Läst 5 november 2016. (katalanska)
  2. ^ "La llengua catalana, convidada d'honor a la fira Expolangues de París 2010". elmon.cat, 2012-12-19. Läst 5 november 2016. (katalanska)
  3. ^ "El español en España". cervantes.es. Läst 5 november 2016. (katalanska)
  4. ^ [a b c d] "Ortografia – Separació de síl·labes". uoc.edu. Läst 5 november 2016. (katalanska)
  5. ^ "Els dígrafs". odontocat.com. Läst 4 november 2016. (katalanska)
  6. ^ "La ela geminada a la xarxa: com s'escriu el punt volat?". ccma.cat, 2016-03-26. Läst 4 november 2016. (katalanska)