Valencianska

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Valencianska
valencià
Talas i Valencia (autonom region) Valencia,
Spanien Spanien
Region Valencia
Antal talare 2,4 miljoner (2004) [1]
Status Svagt minskande
Klassificering Indoeuropeiska språk

 Romanska språk   Italo-västliga    Galloromanska     Occitanorom.      Katalanska       Västlig kat.

       Valencianska
Officiell status
Officiellt språk i Spanien Spanien (Valencia)
Språkmyndighet Institut d'Estudis Catalans, Acadèmia Valenciana de la Llengua
Språkkoder
ISO 639-1 ca
ISO 639-2 cat
SIL cln

Valencianska (valencià) är den varietet av katalanska som talas i Valenciaregionen (Comunitat Valenciana). Eftersom det är officiellt språk i denna region är alla vägnamn och skyltar på valencianska (och spanska). Alla har rätt att använda sig av språket i officiella sammanhang: radio, TV, kontakt med myndigheter, tidningar etc. I Valencia är språket viktigt, men ju längre söder ut man kommer desto mindre valencianska hör man på gatan.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Valencianskan har varit modersmål för den större delen av Valenciaregionen sedan medeltiden. Området erövrades på 1200-talet från de muslimska och främst arabisktalande (se även mozarabiska) morerna, och därefter kom området kring staden Valencia att bilda en självstyrande del under Aragoniens krona – i likhet med Balearerna och Katalonien.

Morernas språk och kultur ersattes via en stor invandring norrifrån av aragonier och katalaner. De förstnämnda bosatte sig främst i inlandet och de senare utefter kusten. Inlandet väster om staden Valencia är idag helt och hållet spanskspråkigt, som en följd av att aragonesiskan ersatts av spanskan i nästan alla de områden där den tidigare dominerat. De katalanska invandrarna i öster var fler och har genom århundradena präglat området både språkligt, kulturellt och politiskt. Genom att området politiskt aldrig lytt under Katalonien har språket lokalt heller inte benämnts som katalanska utan som regionens "eget" språk – valencianska.

Katalanskans dialekter. Den viktigaste skiljelinjen är mellan de östra (dialecte oriental) och de västra (dialecte occidental) dialekterna. De valencianska dialekterna tillhör de västliga dialektområdet.

Under senare delen av medeltiden utvecklades valencianskan både som politiskt och litterärt språk. Joanot Martorells riddarroman Tirant den Vite (publicerad 1490) är en av den medeltida katalanska litteraturens viktigaste verk.

Senare århundraden[redigera | redigera wikitext]

I likhet med katalanskan i andra områden har valencianskan efter medeltiden upplevt långa tider med begränsad officiell användning. Valenciaområdet genomgick inte samma snabba industrialisering i slutet av 1800-talet som regionen runt Barcelona, och inte heller fanns här samma politiska uppvaknande kring det egna språket och kulturen.

Däremot blev Valenciaregionen efter Francisco Francos död 1975 en av Spaniens autonoma regioner. Valencianskan upplevde då en renässans, i det att språket åter blev en utbildningsspråk och även började användas inom press, radio och TV. Valencianskan har dock under senare år varit ett minoritetsspråk i regionen, och sedan sent 1900-tal har dess användning som vardagsspråk minskat till förmån för spanska.

Särdrag[redigera | redigera wikitext]

Fonologi och grammatik[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: Katalansk grammatik

Valencianskan har grundläggande uttal och grammatik gemensam med katalanska, och den ses för det mesta som en varietet av det språket. Valencianskan tillhör det västliga katalanska dialektområdet, vilket även inkluderar dialekter i västra Katalonien. Detta dialektområde är mer präglat av kontakten med spanska, framför allt i uttalet.

I likhet med baleariskan har det geografiska läget och områdets historia lett till en något annorlunda utveckling. Medan baleariskans isolering på sina öar lett till att äldre grammatiska ordformer kunnat leva vidare (se bland annat salat, den annorlunda bestämda artikeln), har valencianskan å sin sida tagit upp fler språkliga drag från sitt grannspråk spanska. Det inkluderar bland annat:

  • Ingen användning av neutralvokal i obetonade lägen, till skillnad från östlig katalanska men i likhet med spanska.
  • Bokstäverna g före mjuk vokal samt j uttalas som /ˈdʒe/ etc, till skillnad från det mer "franska" uttalet med /ˈʒe/ etc i östliga katalanska dialekter.
  • Bestämd artikel i maskulinum är lo och los istället för el och els.

Den katalanska kontroversen[redigera | redigera wikitext]

De flesta språkforskare, liksom Acadèmia Valencia de la Llengua (lokal språkvårdande instans) och de flesta invånare i Katalonien, anser att katalanska och valencianska är ett och samma språk. Majoriteten av de valencianska talarna anser dock att deras språk är särskilt från katalanska.[2] Det finns också en vetenskaplig minoritet som försvarar samma position som Reial Acadèmia de Cultura Valenciana, RACV), som propagerar för en annan språkstandard för valencianskan jämfört för katalanska.[2]

Den här språkmotsättningen har väckt mycket debatt. När den Europeiska konstitutionen utarbetades 2004, försedde den spanska regeringen EU med översättningar av texten på baskiska, galiciska, katalanska och valencianska. De två sistnämnda texterna var dock identiska.[3]

Språkkarta över Valenciaregionen. Mörkare grönt innebär större andel valenciansktalande.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Utbredning och avgränsning[redigera | redigera wikitext]

I Alicante (Alacant, söder om Valencia) talar de allra flesta spanska (kastilianska), dock med vissa valencianska ord (alacantí) vilket kan verka konstigt för dem som kommer utifrån. På landsbygden däremot talar de flesta fortfarande valencianska, och de äldre har oftast den som modersmål.

Sedan 1977 har valencianska (katalanska) återigen införts som skolspråk i Valenciaregionen. Det innebär att fler unga idag kan tala språket än tidigare. Däremot har mängden vardagstalare minskat, från 44 procent 1995 till 35 procent 2004. Orsaken är delvis att frågan blivit politiskt infekterad, där många i regionen sett den katalanska nationalismen i Katalonien som ett hot mot Valencias egen särart och i förlängningen tappat en del av intresset för det språk som andra benämner katalanska.[4]

Valencianskan liknar spanskan en aning mer än vad katalanskan gör, och ofta blandas dessutom ord från katalanska och spanska i samma mening. Om valencianska skall räknas som eget språk eller tillhöra katalanskan är i Spanien en politiskt laddad fråga och diskuteras hett.[5] Lingvistiskt sett är det en definitionsfråga, beroende på hur stora skillnader en dialekt kan ha för att kunna beskrivas som ett separat språk. De flesta språkforskare är dock ense om de är ett och samma språk.

Valencianska i massmedier[redigera | redigera wikitext]

Mellan 1989 och 2013 fanns flera regionala TV-kanaler med mestadels valencianskt tal. November 2013 lade dock regionalregeringen ner det allmänägda radio- och TV-bolaget Radiotelevisió Valenciana, efter att man fram till dess misslyckats med att driva igenom (75-procentiga) personalneddragningar.[6][7] Regionen var hårt drabbad av den spanska ekonomiska krisen, men vissa har ändå sett nedläggningen som politiskt motiverad.[8]

I Katalonien publiceras många av de stora dags- och veckotidningarna på katalanska, vilket inte har någon motsvarighet i Valenciaregionen. Den katalansk-/valencianskspråkiga veckotidningen El Temps startade dock i Valencia 1984 och har fortfarande en av sina tre redaktioner i staden.[9] Dessutom finns flera nyhetsportaler på Internet som är baserade i Valenciaregionen.

Katalanskspråkiga Wikipedia (cawp) integrerar texter på de olika varianterna av katalanska; i praktiken är dock den mesta texten skriven på den katalanska som lärs ut i skolorna i Katalonien. En mer särpräglad variant av valencianska publiceras bland annat i den oberoende wikin Uiquipèdia – "enciclopèdia en valenciá". Denna har visuellt samma grundstruktur som cawp men publicerar endast texter enligt Real Acadèmia de Cultura Valencianas avvikande och mer särpräglade standard (Normes del Puig).[10]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Míriam Luján, Carlos D. Martínez, Vicente Alabau, Evaluation of several Maximum Likelihood Linear Regression variants for language adaptation, Proceedings of the sixth international conference on Language Resources and Evaluation, LREC 2008, http://www.lrec-conf.org/proceedings/lrec2008/pdf/217_paper.pdf, ”the total number of people who speak Catalan is 7,200,000, (...). The Valencian dialect is spoken by 27% of all Catalan speakers.”  citing Vilajoana, Jordi, and Damià Pons. 2001. Catalan, Language of Europe. Generalitat de Catalunya, Department de Cultura. Govern de les Illes Balears, Conselleria d’Educació i Cultura.
  2. ^ [a b] Lledó 2011, s. 337.
  3. ^ Isabel I Vilar, Ferran. "Traducció única de la Constitució europea". I-Zefir. 30 Oct 2004. 29 Apr 2009.
  4. ^ Joan Carles Membrado Tena (2014): "Identity conflict in the land of València during the post-Franco democratic period". Academia.edu (Journal Saitabi, 62–63, #4. "Conclusions").. Läst 9 augusti 2014. (engelska)
  5. ^ NE.se. Läst 2 maj 2013.
  6. ^ "Fabra's failure ends with RTVV". El País, 2013-11-05. Läst 14 september 2014. (spanska)
  7. ^ Spanish workers fight decision to shut regional TV station”. Euronews. 7 november 2013. http://www.euronews.com/2013/11/07/spanish-workers-fight-decision-to-shut-regional-tv-station.  (engelska)
  8. ^ "Spanish Government plans to halve the Catalan Public Television Broadcaster's channel frequencies". Catalannewsagency.com, 2014-05-19. Läst 14 september 2014. (engelska)
  9. ^ "El Temps". Enciclopedia.cat. Läst 14 september 2014. (katalanska)
  10. ^ "Uiquipèdia:Escriure en valencià". uiquipedia.org. Läst 4 december 2015. (valencianska)

Källförteckning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Wikipedia
Wikipedia har en upplaga på Valencianska.


Globe of letters.svg Språkportalen – portalen för språk på svenskspråkiga Wikipedia.